Gower

När jag är i London brukar jag bo på Gower Street. Den har inte så mycket gemensamt med Gower-halvön här i Wales, förutom kanske mängden turister. Och idag har jag verkligen förstått varför.

Det var alltså dags för första dagsturen utanför Cardiff. Vi skulle vara på plats 8:50, frukosten här började 8 och det tar typ en halvtimme att promenera. Hmm. Frågade personalen igår om det fanns något alternativ, och jodå, det var bara att komma ner tidigare och hugga in på den kalla buffén. Det var kocken som inte kom dit förrän senare. Så det gjorde jag.

Väl på plats (jag vet att det börjar bli tjatigt) blev vi glatt välkomnade av guiden Jan och hennes man/chaufför/också guide John. (Mina guider så här långt har hetat Judy, James, Jan, John och avstickaren Nigel) Vi var en hel busslast med bara kvinnor, något som visst aldrig hänt förut. Lite deprimerande var dock att drygt hälften var engelskalärare i Tyskland, Spanien, Österrike etc., och deras engelska…njae, inte riktigt jättebra. Man skulle också kunna tro att lärare skulle vara väl medvetna om hur roligt det är att eleverna snackar sinsemellan under föreläsningarna, men…det var stundtals svårt att höra Jan för att de tjattrade så mycket. Men det var nog det enda negativa idag.

Vi började med ett kort besök på ett museum i Swansea, och såg lite roliga fordon. Det fanns säkert mycket mer att se men vi hade inte så gott om tid. Istället for vi vidare till Langland Bay, där vi sedan gick längs kusten till nästa bukt, Caswell Bay. Urtjusigt. 

Wales Coastal Path mellan Langland och Caswell

Sedan var det bara att hoppa på bussen igen och åka vidare till Rhossili, som utnämnts till Storbritanniens bästa bukt (tror de har utmärkelser för allt här). Här hade vi två timmars fritid, inklusive lunch. Jan tipsade om några bra ställen att äta, men jag travade iväg mot utsikten. Och gick förbi en familj som stod och sålde hemmagjorda, grillade lammburgare. För 3 pund. Tog ungefär en sekund för mig att ställa mig i kö. Mums. Och medan jag åt, stod jag och kollade på det här. 

Rhossili Bay

Och sedan gick jag ut mot det här.  

Worm’s Head

Jobbigt ställe. (Inte)

Sen in i bussen igen och vidare till Arthurs Stone, ett gravmonument som är 4500 år gammalt. Utsikten därifrån var också magnifik. Tyvärr, det var visst en till negativ sak, så var det ett par idioter där, varav den ena höll på och viftade med någon flagga, och dansade uppe på stenen. Han var förmodligen påverkad av nåt värre än alkohol och var inte trevlig på något vis. Det hela vägdes dock upp av att det på andra sidan vägen fanns…vilda ponnyer! 😀 Eller vilda och vilda, de var rätt snälla. Förutom att de gärna inte ville stå stilla och posera snyggt för kameran. Till slut var det en som nästan verkade vilja följa med mig hem. 😀 

Ponnysar!

Jan sa att vi hade chans att få se några imorgon också, när vi ska till Brecon Beacons.

Sen var det resa tillbaka till Cardiff. Under tiden berättade Jan lite om norra Wales, och att det på Anglesey fanns en ort med ett jättelångt namn. ”Är det någon som kan uttala det?” frågade hon. ”Yes”, svarade jag, och fick förstås bevisa det. ”Llanfairpwllgwyngyllgogerochwyrndrobollllantysiliogogogoch.” Jubel. 😀 Hon sa sen att det på fjorton år inte varit en enda som kunnat det när hon frågat…:-P Hon spelade upp en av låtarna jag använt som hjälp till att lära mig, och sen var det en av de andra som frågade om den fanns på YouTube. ”Japp, skriv bara in ortsnamnet. :-P”

Väl tillbaka på hotellet satte jag direkt första kamerabatteriet på laddning – tydligen hade jag blandat ihop två batterier tidigare så att bägge mina extrabatterier var nästan helslut idag. Kunde blivit jobbigt, men de höll. Gick sedan till en indisk restaurang här i närheten och åt middag. Riktigt bra mat, men vill man ha det starkt där ska man nog ta den starka – jag tog en medium-rätt, vilket brukar vara tillräckligt, men det var mest bara gott, inte starkt. Efter en stund dyker det upp en kille vid bordet och börjar prata med mig, innan jag tittade upp tänkte jag att det var en av servitörerna, men sen såg jag ju att det var värden från den walesiska banketten i förrgår. Han hade tyckt att han kände igen mig och ville bara komma och säga hej…:-D

Och för övrigt har jag blivit solbränd. 😛

Glee? Inte direkt.

Oj, det där var en besvikelse. Personalen var bra och trevlig på alla sätt och vis, men det där upplägget passade inte alls mig. Tre komiker och en konferencier som nog var den roligaste av hela bunten. Inte för att det sa så mycket. Varje komiker körde sitt pass på kanske 15-20 minuter, men pauserna däremellan var längre. Allt skratt hann ju rinna av en då – ja, om man inte rusade till baren för att beställa två till öl så man skulle klara de nästa tjugo minuterna, vill säga. Det hela verkade mest gå ut på att få folk att köpa alkohol. Jag skrattade mycket mer igår.

En grej var lite kul dock – en av komikerna bad folk som kollade på porr att tjoa till (ja, det var typ den nivån). Karln i paret bredvid mig tjoade, varpå frun vänder sig mot honom och frågar: ”Gör du?” Oooops. :-$

En annan sak var också bra. Trots att jag satt längst bak så såg jag scenen jättebra. Synd bara att det inte var nåt att se. 😛

Vy från sista bänkraden.

Näe, jag ska nog hålla mig till rena komedishower med komiker jag känner till. Ross Noble kan ju också hålla en väldigt låg nivå, men han är ju i alla fall rolig ändå. 😀

Nu är det sovdags, tidig dag imorgon. Måste nog bege mig från hotellet vid 8:15 eller så. Men det ska det vara värt, alla jag pratat med säger att Gower-halvön som jag ska till är urtjusig.

 

Ibland…

…blir det inte som man hade tänkt sig. Kände mig rätt sliten i morse när jag vaknade, och när jag insåg att det skulle ta en timme att ta sig till Doctor Who Experience och det med en massa promenerande och jag dessutom hade en bokad stadsvandring 14:00 lade jag de planerna på is.

Fick någon halvhjärtad idé om att gå på slottet – dagtid, för en gångs skull, men ändrade mig igen och gick och letade efter en cache istället. Som jag inte hittade. Yay.

Vandringen skulle utgå från Nationalmuseet även idag, så medan jag långsamt drog mig ditåt vandrade jag runt och fotograferade, och letade cache-ledtrådar. Hittade en, i alla fall. Fikade lite på museet innan det var dags för rundturen, som gick i ungefär samma fotspår som igår, men med andra historier. Det var tyvärr inte riktigt vad jag hade förväntat mig – kolla, det är nåt som inte är toppen. 😛

Efteråt tog jag till slut bussen ner till Cardiff Bay. Där Torchwood 3 låg. (Icke-nördar kan sluta läsa nu). Först och främst är Millennium-centret väldigt maffigt. Sedan tycker jag att det är lite synd att det är en festival här som förstör vyn över Torchwoods huvudentré, men, men.

Millennium Centret

Gick sedan ner till vattnet, och letade mig fram till den andra Torchwoodentrén, där de gjort en hyllningsvägg till Ianto. Tur att jag hade solglasögonen på mig, för jag började lipa…:'(

Dedikation.

Hyllningar.

För övrigt träffade jag en som både var lik och lät som Ianto på banketten igår kväll. Dock inte lika lång.
Tog sedan och vandrade runt lite mer här – det är en häftig, härlig blandning av olika stilar på byggnaderna. Gillar’t skarpt!

Men nu blir det komedishow. Och det kan behövas…:-D

Iechyd da! (Skål!)

Nu måste jag sluta ha så trevligt hela tiden, på det här viset kommer jag ju inte vilja åka hem…äh, vad pladdrar jag om, jag vill väl aldrig åka hem från de här länderna…;-)

Jag vet inte om det är så att jag är väldigt lätt att göra nöjd eller om allting faktiskt är så fantastiskt som det känns, men jag har haft ännu en suverän kväll. Men vad är väl en bankett på slottet…:-P Återigen ett trevligt välkomnande, av personal i medeltida kläder denna gång. De trodde först att jag tillhörde en av gruppresorna som var där, men när jag förklarat att jag bokat själv och var där ensam började de genast prata med mig. Fantastiskt fina var de också. Det var jag och en liten tjej, hennes (gravida) mamma och mormor som var där förutom grupperna, så vi fick dela bord. Helt okej middagssällskap, mormodern brukade också ut och resa själv så vi hade lite att prata om.

Direkt när vi kom dit fick vi provsmaka mjöd. Gott. 🙂 Vår värd för kvällen gav oss en del information och många skratt innan vi blev ledda till borden av de tjusiga tjejerna. ”The Bute Babes (and Boy)” som de kallades under kvällen. (Bute är namnet på familjen som rustade upp slottet och byggde mycket i Cardiff. Bland annat parken runt slottet har namn efter dem.)

Bankettsalen. Dock inte slottets egentliga bankettsal, där jag blev vettskrämd igår.

Till förrätt serverades lamb cawl – en soppa på lamm och grönsaker. Väldigt god, köttet bara föll sönder i munnen, så mört var det. De sjöng en liten sång, och en dam satt och spelade harpa medan vi åt. Och när jag säger ”sjöng en sång”, så var det inte som vilken allsång som helst. I vissa fall femstämmigt, med röster som…ja, som…ja, en av dem hade varit på audition i London för Phantom of The Opera och blivit tillbakakallad för mer, så…

Inte samma som harpan på datorn.

Till huvudrätt skulle vi få påfågel – men Tom Jones hade varit förbi och ätit upp den sista. Istället fick vi kycklingfilé, som var fylld med purjolök och ost. Krispiga potatistärningar och kokta grönsaker serverades till. Mums. Jag brukar inte förvänta mig så bra mat på sådana här tillställningar, då det är många som ska serveras samtidigt och det är hela grejen som är grejen. Här var vi dock alla överens om att det var jättegott.

Mer sång och skoj, innan efterrätten, en cheesecake med en Welsh cake som botten, med färska bär och vaniljsås. Hade räknat med att få peta bort jordgubbar, men det var blåbär, lingon och hallon. Yay!

Bute Babes and Boys

Efter efterrätten blev det ännu mer underhållning i form av solonummer, träskodans och Tom Jones-tribut. Fy fasen vad de där kan sjunga. Jag blev sist kvar när allt var slut, och Butisarna (kan inte kalla dem ”personalen”, de är så mycket mer än så) stannade mig och pratade lite. Fick massor med tips om bra pubar, kakbutiker och de sa att Doctor Who Experience är riktigt riktigt bra. Ska förmodligen dit imorgon – yay!

Såååå, vad gjorde jag då medan jag väntade? Det bidde visst lite shopping…:-D Tog fel väg inne på köpcentrat, hamnade vid en butik för extra lagom stora tjejer och tänkte att jag kunde ju gå in och kolla i alla fall. Ooooops.

Det är inte alls så att jag gillar en viss färg. Lovar.

När jag ändå var igång så travade jag in på Lush och Bravissimo också, som låg alldeles i närheten. Har dock aldrig handlat så lite som idag på något av de ställena…det var ju det där med att bära…:-(

Så, lugn dag? Njaaaeeee…har gått nästan 1,5 mil, enligt iFånen…längst hittills på semestern…:-O