Igen. Delvis kan det ha att göra med de 3,4 km extra jag fick gå idag, den sista biten uppför, för att ta mig med någon buss ”hem” igen då jag läst fel i busstidtabellen. Men mest har det med landskapet att göra. (Vinden hjälper nog lite också 😝)

Tanken var att ta en promenad på runt 5 kilometer längs kusten, från St Govan’s Chapel till Elegug Stack Rocks och en liten avstickare till Green Bridge of Wales. På lördagar stannar kustbussen (de har kustbussar som stannar längs typ heeeeela kusten här i Pembrokeshire) precis vid både St Govan’s och Stack Rocks, men då området däremellan är ett militärt skjutfält och stängt vardagar förutom i augusti fick jag idag gå lite extra. Att jag skulle få kliva av i Broad Haven var jag på det klara med, men jag hade råkat läsa helgtabellen och trodde jag skulle kunna kliva på vid Stack Rocks igen. Som tur var (Lizzan börjar lära sig) frågade jag busschauffören när jag klev av och blev upplyst om läget. Istället tipsade han om att gå upp till kyrkan i en ”närliggande” by så skulle han hämta upp mig där. Lade tid och plats på minnet och knatade iväg. Jag hade ungefär 5 timmar på mig, och själva kuststräckan var cirka 7 kilometer, plus eventuella avstickare. Borde vara hur lugnt som helst, men ifall ni inte visste det så gillar jag att ta kort…😝📷

Broad Haven. Finfin strand har de också.

Kunde inte låta bli att först ta ett par kort vid Broad Haven, men visste att det var bäst att pinna på om jag inte skulle få alltför ont om tid på slutet. Kom efter knappa 2 kilometer fram till St Govan’s och såg en vägvisare mot kapellet. Legenden förtäljer att Govan var på väg mot Wales när han blev attackerad av pirater. Klippväggen öppnade sig och skapade en grotta för att gömma honom, och han blev kvar där resten av livet som tack till Gud. Det byggdes senare ett enkelt kapell på platsen, insprängt bland klipporna.

Alltså. Jag är inte religiös. Och tittar man bara på bilder av själva kapellet ser det kanske ut som ett lite småintressant ställe att besöka. Och det var ungefär det jag hade gjort innan jag gick dit. Men om man tittar på utsikten från ett fönster i kapellet skulle jag också ha stannat kvar där hela livet om jag hade kunnat. 😁😮

Vägen dit, ner, upp, in.

St Govan’s Chapel.

Utsikt från fönstret. Room with a view, jo jag tackar!

Stenformation på ena sidan…

…och på andra sidan…😁🌊

Spenderade ganska mycket tid där, men kände till slut att jag var tvungen att fortsätta. Gick uppför de 52 branta trappstegen och fortsatte vidare västerut. Gick förbi några kor som stirrade intensivt på mig (leden gick genom deras hage), men de attackerade i alla fall inte. Efter ett par kilometer kändes det som dags för lunch, så jag letade mig en sten och satte mig för att fika. Hade först spanat förgäves efter Stack Rocks och Green Bridge, för det började kännas som att de skulle vara långt borta ifall jag inte redan kunde se dem. Men när jag som bäst satt där och mumsade på min macka såg jag dem. Rakt västerut, lite dolda för att man såg klippväggen av själva kusten bakom. Wheeeeee! 😁

Lunchrestaurangen. Återkommer gärna…

…även om de som jobbade där var fårskallar. De fick ingen dricks.

Hade avvikit lite från leden för att luncha, men när jag kom tillbaka till den såg jag en kyrka långt bort i fjärran. Och då menar jag LÅNGT bort. ”Det *kan* inte vara den kyrkan”, tänkte jag. Försökte få fram en vägbeskrivning/tidsåtgång på Google Maps men mobiltäckningen var kass. Så jag gick vidare. Framme vid Stack Rocks försökte jag igen. 42 MINUTERS PROMENAD?!? 3,4 KILOMETER EXTRA?!? Oh, shit, nu var det bråttom. Hade ungefär 70 minuter kvar till bussen när jag kommit dit, och Stack Rocks och Green Bridge, och…gaaaaaah. Så det blev lite snabba foton på stackarna. Och så gick jag mot parkeringen. 60 minuter kvar. Ville ha lite marginal upp till bussen då jag skulle vara strandsatt annars. GAAAAAAH. Men så såg jag skylten mot Green Bridge och kunde inte låta bli. Nästan halvsprang dit. Först såg jag en liten utsiktsplattform, och en kvinna som precis klev upp på den. ”Wow”, sa hon. Jag kom fram några sekunder senare. ”Wow indeed”, sa jag. Och jag missade det nästan…😱

Elegug Stack Rocks.

Green Bridge of Wales. Eller med andra ord: WOW.

Var inte kvar i många minuter, utan började i rask takt gå upp mot Warren och kyrkan. Hoppades att chaffisen hade sagt en tidigare tid än han egentligen skulle vara där, men kunde inte räkna med det. Såg den där kyrkan fortfarande, lite större nu men fortfarande SÅ. LÅNGT. BORT. Gick och gick och gick. Som tur var var det ingen krånglig väg att ta sig dit. I London hade det varit dömt att misslyckats. Nu var det rakt fram, följ vägen när den svängde, rakt fram och rakt upp. Och vips, så var jag framme. Lite tidigare än jag hade tänkt, för jag hade pekat fel på kartan och inte träffat direkt på kyrkan. Med runt 6 minuter tillgodo. 😁 Och busschauffören hade inte tagit till extra tid. Istället var han någon minut tidig. 😱 Så, lärdom av detta: kolla tidtabellen VÄLDIGT NOGA. Ska jag tillbaka till just den här sträckan (och ja, jag vill!) ska jag ta det på en helg. Och så ska jag se till att inte bomma att det går en buss ännu tidigare på morgonen, även om det idag hade inneburit att bli dränkt av en störtskur.

Kyrkan i Warren. Har nog aldrig blivit så glad över att se en kyrka någon gång…😝

Så, tillbaka till Pembroke, åt lite mat och tyckte jag var värd chokladkaka till dessert. Scrumpy Jack är för övrigt riktigt god cider. 😁 Funderade över vilket tåg jag skulle ta tillbaka till Tenby. Bestämde mig för 21:17, så jag hade chans att fotografera Pembrokes slott i det där magiska ljuset strax innan solen går ner. Efter att ha rekognoserat lite har jag bestämt mig för att bo här nästa gång jag åker till Pembrokeshire. De har ordnat det så fint runt slottet, och jag skulle gärna vilja gå in dit också. 😝 Stor damm runtom, och till på köpet en gångväg runt dammen. Hur gulligt/maffigt som helst. Och som det inte vore nog hade de placerat månen mitt över slottet också…😂 Så jag började gå runt slottet när tiden var inne. Tjusigt slott, Check. Magiskt ljus. Check. Nöjd? Jaaaa. Närå, vi kan bättre. Lite spegelblankt vatten framför slott i magiskt ljus? Okej då. Men nääääeeee, det räcker inte. Några svanar på spegelblankt vatten framför tjusigt slott i magiskt ljus? Tillräckligt? Nähä, då slänger vi väl in en häger som kommer flygande lågt över spegelblankt vatten med svanar i framför tjusigt slott i magiskt ljus, då…😂😂😂 Ungefär där bröt jag ihop. Hägern blev visst suddig också, för jag hade för lång slutartid. Men ändå. Tack Pembroke…😁👍

Pembroke Castle. Utan häger och med bara en svan. 😝

Jag menar det. Jag fattar inte att det kan vara så vackert här. Walesarna kallar det ”God’s own country”, och hade jag haft minsta fallenhet för religion hade jag trott helt och fullt på det. Så. Den här dagen blev delvis stressig, delvis väldigt lugn (i väntan på solnedgången). Och väldigt ont i fötterna…har fått en blåsa stor som ett hus under ena lilltån och den foten vill inte alls ha någon vandringssko på sig. Faktiskt så haltar jag när jag går. 😥 Men ändå. Fullständigt värt det. 😁

Och min äppelklocka, som håller koll på hur mycket jag rört på mig, säger att jag har inte bara uppnått mitt mål på 30 minuters aktivitet idag. Jag har uppnått det 6 gånger om…😂😂😂

Nu dags att sova, imorgon väntar en ny by och ett nytt B&B – får se om det kan klå det här…😁