Eller på återseende, kanske man ska säga…😁 Fantastisk liten ort det här som jag jättegärna vill återkomma till. Åt frukost, packade väskan, checkade ut och gick iväg mot bussen. Halvvägs nerför en väldigt brant backe kom jag på – attans, nyckeln! Hade pladdrat så mycket med Gareth som sköter hotellet att jag helt hade glömt den detaljen. Och han också…😝 Bara att knata tillbaka, tur att jag hade gott om tid.

Första halvtimmen på bussen satt jag mest och tittade på allt jag inte hann titta närmare på den här gången, men snart började jag istället se fram emot det som väntade härnäst. Några bergknallar skymtade i fjärran, och som sagt, landskapet är vackert här. Bytte buss i Haverfordwest och vis av erfarenhet bad jag busschauffören att säga till när jag skulle kliva av. Fast på den här bussen fanns det hållplatsangivelser…😂😂😂 Hursomhelst hörde en kille i typ min ålder att jag skulle till Newport, och sa att han också skulle av där. Pratade litegrann och det visade sig att han skulle jobba på en restaurang här i ett par veckor.

Sedan satt jag mest och beundrade utsikten. Håret reste sig bak i nacken på mig ett par gånger av de hisnande vyerna. Fishguard ser alldeles ljuvligt ut (men BRANT!), så jag ska försöka klämma in det någon dag också – annars får det bli nästa gång. 🙄 Kom fram till Newport en liten stund senare och såg de smala gatorna och söta husen och tänkte att det här blir nog bra. Här hade jag bokat in mig på något ganska speciellt. Grove Park Garden Room är en fristående liten stuga i trädgården hos en familj. Mitt förstahandshotell var redan fullbokat när jag började boka boenden för 8 månader sedan, så jag fick leta alternativ. Har en känsla av att det var jag som drog vinstlotten…😝

The Garden Room.

Frukosten nu på morgonen var inte fy skam den heller. Skönt med lite omväxling från full English/Welsh.

Hade inte ätit någon lunch så jag tog en sväng runt byn. De flesta ställena öppnade dock inte förrän 18:00 eller 18:30, så jag handlade lite snacks och choklad och gick tillbaka till rummet innan jag tog en sväng igen. Mitt i ett bostadsområde hittade jag då den här:

Carreg Coetan Arthur, en neolitisk gravkammare, cirka 5000 år gammal.

Traskade sedan in på restaurangen min kompis från bussen skulle jobba på, The Canteen, och hade turen att få ett ledigt bord. Om jag var klar om 1,5 timme. Inga problem. ☺️👍 God pizza och suverän service, dock var jag inte lika imponerad över oliverna jag tog som förrätt. Funderar eventuellt på att gå dit igen och prova deras hamburgare – de har en med en lokal blåmögelost…😁

Jag var ganska trött och hade ont i fötterna, men jag kunde ändå inte motstå en liten promenad ner till havet. Fotograferade lite båtar, funderade på om det skulle bli någon sprakande solnedgång men orkade till slut inte vänta. 15 minuters promenad tillbaka till stugan med friska fötter blev lite mer med min haltande fot. Dock kunde jag inte motstå att knata ut på bron över floden alldeles här intill för att fota lite mer. Och då kom det en häger, igen. Hade sett en nere vid hamnen också, så det kanske var samma, men nu börjar jag känna mig förföljd. Fast hursomhelst är jag hellre förföljd av en häger som ställer sig lite snyggt i vattnet än en fiskmås som skiter på mig. 😝

Lite annorlunda karaktär på kustleden just här. 😁

Undrar om inte snögåsen hamnat lite fel…så ofta lär det ju inte snöa här…😂 (tyckte också den var långt ifrån vattnet, men jag är verkligen inte haj på tidvatten)

Vy österut.

Vy norrut.

Lite färg på himlen blev det…

Tjusigt träd på väg tillbaka.

Nästan ”hemma” – och förföljd av hägrar…😁

Väl tillbaka på ”rummet” förstod jag varför jag haltat så…stora blåsan under lilltån hade spruckit…och det är också anledningen till att jag knappt rört mig ur fläcken hittills idag. Bättre att låta det läka lite så inte hela resten av resan blir förstörd, jag har ju ändå 2,5 vecka kvar. Och dessutom är jag fullständigt utmattad – den där promenaden i förrgår gjorde nog sitt. Som tur (?) är regnar det en del idag så jag kanske inte missar sååååå många foton…😝