Om jag vore en walesisk prins…

…så skulle jag också ha byggt ett slott här:

Vy från Criccieth Castle

Nu hann Llywelyn ap Iorwerth, även kallad den store, före med nästan åttahundra år, men då hade jag i alla fall något att besöka idag. Tåget gick till (och även förbi, men då utan mig) Criccieth. Besöket kretsade kring slottet, först med besök och guidad tur, sedan med att försöka fånga det på bild från olika vinklar. Problemet är bara att jag inte hittade någon riktigt bra vinkel någonstans. Och hade jag hyfsad vinkel var det fel ljus. Och som om inte det räckte så var jag fullständigt slut. Det var varmt, solen stekte och luften var tung. Förutom där atlantvinden kom åt att svalka. Och återigen glömde jag bort att äta. Ingen bra kombination. Och tydligen är jag väldigt svårlärd på den detaljen, för jag gör samma misstag VARENDA RESA. I alla fall en gång.

Men, men, nu kanske jag har lärt mig för den här trippen. Kanske. Påminn mig gärna. 😝

Guidningen var bra även om guiden inte var någon född historieberättare. Han berättade om Llewellyn Fawr (den store) och hans barnbarn Llewellyn ap Gruffydd, och sen elake Edward den förste som kom från England och både intog befintliga och byggde egna slott för att tämja walesarna. Ett av de slotten var Criccieth, där han samtidigt dräpte ap Gruffydd och gjorde slut på den walesiska dynastin. (Llewellyn är för övrigt min favorit bland walesiska namn 😁)

Sen var det bara att vandra runt, ta kort och försöka låta bli att trilla ner. Vissa av murarna och staketen kändes inte alls som att de var höga nog för att ge något särskilt skydd, nämligen. Efter en stund var det en av de andra gästerna på guidningen som undrade hur någon från Sverige hade tagit sig till Llyn-halvön där Criccieth ligger. De sa att det fanns massor med engelsmän som inte kände till den. 😝 Så nu vet ni också något ovanligt. 😁

Ingången.

Utsikt genom en dörr

Vy åt andra hållet.

Det var jobbigt nog att gå upp till slottet idag, utan walesare som försvarade det. Måste ha varit jobbigt värre för Edward den första och gänget.

När jag var klar på slottet hade jag ett val. Gå vänster nerför backen där jag inte visste hur det skulle se ut för att kunna fota slottet, eller gå höger nerför backen till strandpromenaden jag sett från tåget på vägen in. Rätt val hade varit att gå och äta något, men nu hände det sig att jag gick höger. Nerför en väldigt brant backe. Som jag naturligtvis behövde gå uppför igen sen…😂 Där nerifrån såg i alla fall slottet ut så här:

Criccieth österifrån.

Hyfsad vinkel, men med solen typ bakom så dåligt ljus. 🤦‍♀️ Skulle ju ha tänkt på det innan. Började klättra uppför den där backen till höger i bild och det var då energibristen slog till på riktigt. Hjärnan funkade inte, benen fungerade bara hjälpligt och det enda jag visste var att jag behövde mat och vila. Gick förbi ett cafe men de höll just på att stänga och även om jag var välkommen ändå så pallade jag inte att behöva ta något snabbt beslut, så jag gick vidare. Hittade ett snabbköp och laddade på med en macka, chips och nougat, en flaska vatten och en cola. Gick tillbaka till tågstationen och satte mig på en bänk och åt. Hade hoppats att det kanske skulle gå ett tidigare tåg tillbaka än det jag tänkt ta, men icke. Hade lyckats glömma laddsladden till telefonen på rummet, och när jag kom fram till slottet var batteriet redan på bara 50% – och returbiljetten hade jag på telefonen, så jag vågade inte starta den för att kolla. Så det var sådär två timmar till tåget hem. Bänken stod i solen vilket inte heller var någon bra idé. Men maten i magen hjälpte, och jag beslutade mig ändå för att knata ner till andra sidan av slottet för att se om det kunde bli några bättre foton därifrån. Njae, blev inte riktigt nöjd med dem heller…hade velat vara längre ut, men då hade jag blivit blöt. Och solen hade gått i moln, vilket visserligen var jätteskönt, men gav inget tjusigt ljus på slottet.

Criccieth västerifrån.

Gick tillbaka till stationen med en halvtimme tillgodo, och på väg dit fick jag den här vyn:

Criccieth Castle typ norrifrån…

Kanske snyggaste vinkeln på själva slottet, men…då såg man ju inte det häftiga läget. 🤦‍♀️ Det var bara att bryta ihop, åka hem, och inse att jag nog inte får något lika coolt slottsfoto denna resan som de där på Harlech Castle från i fjol…

Och det första och enda jag gjorde när jag klev av tåget i Barmouth igen var att äta en ordentlig middag. Sen gick jag till rummet. Yay för mig! 😁

(Och ja, lyckades visa upp biljetten på telefonen på väg hem. Puh!)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.