Monthly Archives: november 2018

Från döskallar till dödsmässa

Posted on by

Sista dagen i London. (För den här gången behöver jag väl inte lägga till längre? 😂) Planen var att åka till Highgate Cemetery och gå en guidad tur där, men då det hade regnat rejält och det var spått mycket mer regn på söndagen kändes det mindre lockande att knata runt där i en massa lera. Dock slutade det regna ganska snart, men jag valde att styra kosan mot Camden Market istället. Var dit för några år sedan men det är ett…speciellt…ställe som gärna kan upplevas flera gånger.

Började med att gå uppför Camden High Street och över Regent’s Canal innan jag kom fram till marknaderna. Sen var det bara att virra bort sig bland alla försäljare i de labyrintliknande gångarna. Hittade ut vid något tillfälle vid Cyberdogs, en riktigt udda butik med neonbelysning, technomusik och dansare inne och stora robotar utanför. Sist jag var dit var det fotoförbud inne i affären men de verkar ha gett upp på det nu. Ska inte säga att de direkt hade något som passade mig, men det är en kul upplevelse.

Camden High Street.

Regent’s Canal vid Camden Lock

Cyberdog.

Dansare på Cyberdog.

Väggmålning.

Den trötta ryggen gjorde sig dock snart påmind och jag hade fler ärenden att uträtta. Hittade en stor Sainsburys i Camden där jag köpte lite ”vanlig” choklad, och tog sedan bussen till Oxford Street för att gå på Lush. Slängde in ett middagsbesök också innan jag knatade tillbaka till rummet. Hann vila i sådär 40 minuter innan jag skulle iväg på kvällens begivenhet, Brahms ”German Requiem”, en dödsmässa ”för folket”. Den skulle framföras av orkester och kör i Royal Festival Hall på Southbank Centre och jag tänkte att det kanske skulle vara intressant att höra något klassiskt av professionella musiker i en riktig konserthall. Och det var det också. Enda problemet var att verket enligt mig var…törs jag säga det? Dötrist. 😝 Jag höll ärligt talat på att somna – den ovanligt aktiva veckan innan hade säkert något med det att göra, men jag såg minst 4 andra i den lilla klicken publik jag kunde se som också nickade till. Så roligast på den tillställningen var att se själva lokalen, och hissen. Hissen hade nämligen ackompanjemang, så när man åkte upp hördes en röst sjunga en stigande skala, och när man åkte ner en fallande. Och jag satt på högsta nivån. 😁

Högt, högt satt jag.

Orkestern för första delen av konserten.

Sen tog jag en liten snabb sväng på julmarknaden utanför innan jag åkte tillbaka och packade. Inga problem alls att få plats med allt, och strax efter 7 i morse lämnade jag hotellet och åkte tunnelbana mot Heathrow. I morgonrusningen. 🤦‍♀️ Nåja, det gick bra det med, kom igenom säkerhetskontrollen, köpte frukost, och så…blev planet försenat. 😝 Men vi tog igen det mesta och nu sitter jag på Arlanda och väntar på flyget hem. Ser väldigt mycket fram emot att få sova nu…😴

Åkattraktion på julmarknaden

Är det nåt jag inte vill när jag är i London så är det att äta svensk mat…

…eller dricka sötsliskig svensk cider…🤦‍♀️

Första vyn av Themsen den här svängen…om man inte räknar från flygplanet.

Hem till Baker Street

Posted on by

Idag hade jag sådan tur att Walks.com skulle ha en specialinsatt guidning om Sherlock Holmes, från Oxford Circus och ”hem till Baker Street”. Den fanns på schemat en gång nu på hösten och en gång till våren, och bara råkade vara nu när jag är här.

Mötte upp guiden Richard IV klockan 10:45 och vi var en grupp på 17 personer som började vandringen. Vilket som av en händelse, sa Richard, var precis lika många trappsteg som det var upp till Holmes och Watsons rum på Baker Street. När jag sedan nämnde för honom att han guidat den allra första London Walks-promenaden jag varit på sa han att han tyckte han kände igen mig. Men alltså….det var 7,5 år sedan. På den ordinarie Sherlock-promenaden, som går varje vecka. Så eventuellt är det så att Richard är en reinkarnation av den fiktive detektiven, för nu var jag imponerad på riktigt.

Guidningen var också fortsättningsvis väldigt bra, och jag gillade verkligen området vi rörde oss i, Marylebone. Har inte vandrat omkring nånting där förut, annat än att gå till Sherlock Holmes-museet och till Daunt Books, en väldigt trevlig bokaffär. Men då har jag väl mest gått på de större gatorna – nu slingrade vi oss fram likt Holmes och Watson på smågator och ”mews” – gränder bakom husen med garage och numer även lägenheter – vissa mer moderniserade än andra.

Plakett utanför Langham hotell.

En av flera mews vi besökte.

När Richard lämnade oss nära 221B Baker Street gick jag först och hälsade på statyn av Sherlock, och sedan gick jag hem till honom. Skippade museet som jag varit inne på för några år sedan och som kändes lite dyrt med en kostnad på 15 pund. Vandrade dock runt i shopen och plockade på mig några souvenirer. Jaaaa, jag betalade för dem också. 😂

Sherlock utanför Baker Street tube station.

Sherlock Holmes museumshop.

Men jag var återigen ack så trött i ryggen. Satte mig utanför shopen en stund och tuggade i mig lite snacks innan jag började gå ner mot Selfridges där jag tänkt handla CHOKLAD. Då hade jag två val: gå Baker Street hela vägen ner eller slingra mig tillbaka längs smågatorna och kunna kika närmare på det jag sett tidigare. Lätt val, jag tog tunnelbanan och såg inte ett dyft.

Näääääe, det är klart att jag inte gjorde. 😝 Fick äntligen igen lite av den där känslan av varför jag gillar London så mycket – alla de oväntade glimtarna av något ovanligt, något vackert, någon stor kontrast mot omgivningen. City of London är annars ett av mina favorit-kontrast-områden, med gamla kyrkor och nya skyskrapor, men kanske har jag bara sett för mycket av det redan. Men det här var nytt. Eller gammalt. Eller ja, ni vet.

Sherlock Mews! 😁

Chiltern Firehouse, lyxhotell och restaurang

Det här var nåt jag bara såg en glimt av när vi gick förbi på vandringen. Och hittade tillbaka till sen! Manchester Mews.

St James’s på Spanish Place, samma kyrka som syntes från Manchester Mews.

Som bonus var det dessutom väldigt lugnt på de här gatorna, och jag behövde inte svära över långsamtgående turister en enda gång. (Oxford Street börjar göra mig galen, så snart räknas jag nog som Londonbo) Shoppade min choklad från Artisan du Chocolat och skulle sedan till Lush, sådär en kilometer bort på just Oxford Street. Men det hade börjat hällregna. Och min choklaaaaad var i papperspåsar (visserligen lite fukttåliga, men…). Jag valde att rädda chokladen och tog bussen till hotellet istället, men hann bli lite dränkt på väg från hållplatsen ändå.

Vilade en stund på spikmattan jag hade med mig, vilket i alla fall hjälpte ryggen något. Gick sedan ut igen vid fem, för att äta middag innan jag återigen skulle kolla på Ross Noble. Hade tänkt gå dit också, men…det hällregnade fortfarande. Kände inte för att sitta som en dränkt katt i tre timmar så tog bussen ner igen. Hittade snabbt till Wahaca som jag sett ut för kvällens måltid. Gillade ju den i Edinburgh så mycket att jag gick dit två gånger i somras, och den här var inte sämre. God mat och toppen service. Gillade en av såserna som stod på bordet så jag frågade om de gick att köpa – japp, för £2,5. Tokbilligt tyckte jag och sa att jag ville ha en. Servitören gick och hämtade och sa ”it’s on the house”. Wow. Av tre gånger på Wahaca har jag fått en freebee två gånger. Tror aldrig de bjussat på nåt någon annanstans, om det inte varit födelsedagsfirande involverat eller man har klagat på nåt (vilket jag ytterst sällan gör). Well, det funkar, de fick generöst med dricks och jag kommer komma tillbaka om och om igen. ❤️

Wahaca-mat. Och en mojito. 🍹

Efterrätt! 😋

Sen dags för Noble igen då. ABBA på spanska lät fortfarande underligt, och Beatles likaså. Dödskallarna på scenen lyste ondskefullt och så kom han uthoppande genom tänderna på den stora. 💀 Och så här var det: för er som inte känner till honom så verkar han improvisera typ hela sina shower på stående fot. Har sett honom skriva att hans planering inför en turné är tre idéer skrivna på en servett, och det är bara något att ta till om han får slut på inspiration på scenen. Jag kan inte svara på om det är så det börjar, men faktum är att gårdagens och dagens show var ganska lika. Vissa delar identiska. Alla ämnen kom inte i samma ordning och allt från igår var inte med idag och några bitar var nya. Snacket med publiken var naturligtvis annorlunda, då inte alla är galna nog att gå på samma show två gånger. Men även sånt som ser ut som tankar han får precis i ögonblicket, som om det precis slagit honom att han sagt nånting som kan tolkas väldigt fel…det var också lika.

Vet inte om det gör honom bättre eller sämre. Förmodligen bara annorlunda mot för vad jag trodde. Och det innebar ju också att jag fick höra flera av mina favoritbitar från igår igen. 😁

Scendekoration för El Hablador.

Skrattfest 1

Posted on by

Idag har jag faktiskt tagit det ganska lugnt. Ja, ni kan sluta skratta, det är faktiskt sant. 😝 Lämnade inte ens rummet annat än för frukost före 11 i morse, och då blev det bara en liten shoppingtur för att handla behåar och choklad. Chokladen inhandlades på Hotel Chocolat som jag bara råkade gå förbi. Inte så svårt, eftersom de finns lite överallt i stan. Har faktiskt gått förbi dem tidigare dagar också, men utan att handla, vilket är mer obegripligt. 😂 När jag shoppat klart frågade killen i kassan om jag hade VIP-kort – näe….Vill du ha ett? Har aldrig svarat ja så snabbt på en sån fråga någonsin. 😋

Hoppade in på Kua ’aina för lunch, då de skulle ha bra hamburgare. Valde en hawaiiansk med ananas på, men…mjae. Ananasen var nog det godaste. Eller köttet var också gott, men i alla fall botten på brödet var alldeles uppblött av sås eller nåt och inte alls aptitligt. Skön stil på stället dock, och det var nästan fullsatt, så jag kanske bara hade otur.

Sen tog jag faktiskt en tupplur på rummet innan jag begav mig ut igen. Kvällens begivenheter bestod av Ross Noble, komik på högsta nivå. Och absolut inget man vill komma sent till, för då får man höra det från scenen. Vandrade ner till Carnaby Street och varuhuset Liberty som var alldeles i närheten av teatern. Funderade på vad jag var sugen på för mat och kände att pasta skulle passa. Konstigt nog fanns det tre italienska restauranger alldeles intill också, så jag valde en och gjorde något väldigt underligt (för att vara jag). Jag beställde in ett glas vin till maten. (De hade ingen cider. 🤦‍♀️) Pasta Carbonara, lite spenat, och en tiramisu senare hade även vinet försvunnit och jag gick in på Liberty som är Londons äldsta varuhus.

Carnaby Street ärar Queen lagom tills filmen om dem släpps.

Liberty, Londons äldsta varuhus

Dagens ”tappa inte telefonen”-bild. 😱

Strosade runt lite innan jag insåg att jag nog faktiskt fick ta och röra på påkarna om jag inte skulle komma för sent till showen. Och när jag kom till teatern var det kö ut på gatan. 😱 Som tur var rörde sig kön fort och jag var snart på plats på andra raden. Ur högtalarna strömmade ABBA- och Beatlesmusik (och andra hits) på spanska. Det lät helknäppt när man är van vid originalen. Sen dök Ross upp på scenen och därefter följde drygt 2 timmar med gapflabb. Plus paus. Gick ut därifrån, hem genom regnet, och bokade biljett till morgondagens show. 😂 Det ska bli kul att se om allt verkligen är så påhittat på stående fot som det verkar, eller om han återanvänder vissa delar. Har sett en annan show både live och inspelad från ett annat tillfälle, och där var det bara ett halvt skämt som återkom.

Palladium Theatre

El Hablador (som Ross inte blir kallad av någon)

Kvällens regn gav reflektioner på gatan.

Covent Garden inifrån och ut

Posted on by

Igår visste jag inte riktigt vad jag skulle göra idag. Så jag tog till ett av mina vanliga trick: gå in på Walks.com och kolla vilka guidade promenader som är schemalagda. Covent Garden Interiors? Japp, det blir bra. Plan klar. Mötesplatsen var utanför Covent Garden Tube station 10:00 och jag var där i god tid. Mötte guiden Adam som jag gått spökpromenad med för något år sedan och de fem andra som dykt upp för rundturen.

Det var visserligen trevligt med en liten grupp, men den där turen förtjänar fler besökare. Vi gick runt lite på piazzan innan vi var in i ett par kyrkor, och två restauranger. Den ena, Simpsons in the Strand, är numer en del av Savoy-hotellet och flådigt värre. Den andra, Rules, är Londons äldsta restaurang och poppis bland både kändisar och kungligheter. Nu var vi inne medan de hade stängt, så kändisarna höll sig undan, men coola ställen!

Simpsons in the Strand

Inne på Simpsons.

Inne på Rules

Ett av de privata rummen på Rules.

Guiden Adam och ett monument till den första ”Pearly King”. Han och hans efterföljare samlade ihop massor med pengar till de fattiga, trots att de inte hade det så bra ställt själva.

Vi avslutade vandringen på St Martin in the Fields, en kyrka med ett underjordiskt kafé. Väldigt bra ställe att avsluta en tur, vilket fick till följd att jag åt lunch där. Såg i alla fall två av de andra göra likadant. God lunch, och billigt jämfört med de andra ställena vi var in på, men jag fick i alla fall betala över 200 för en macka med sidosallad, en kakbit och alkoholfri dryck…

Ingång till kaféet.

Gick sedan tillbaka mot Covent Garden. Ville in på Stanfords, en stor och gammal butik som säljer kartor och guideböcker. Måste ju börja planera nästa resa…😁 (eller jag menar, fortsätta planera nästa resa…😜)

Nya böcker! Tycker dock att Storbritannienkartan på kassen ser lite underlig ut…för det kan väl inte finnas andra länder att åka till? 🤔

Sen blev det till att strosa runt lite på piazzan och kolla in gatuartisterna och marknadsstånden. Ärligt talat har jag aldrig sett Covent Garden med så lite folk förut. Början på november är nog en bra tidpunkt om man vill tampas med så få andra turister som möjligt. 😊 Köpte mig en speciell klocka och hittade igen plåtskulpturer som jag köpt för några år sedan, men då hemma i Östersund. Har letat efter dem varenda gång jag varit till Covent Garden, och nu äntligen! Inte hade jag dock mycket för det, för jag har ju redan de jag vill ha…och man kan ju inte köpa hur mycket presenter som helst heller. 😝

Som av en händelse stötte jag på ett par nutida Pearly Kings and Queens också.

En väldigt tom Apple Market.

De här spelade filmmusik från Pirates of the Caribbean. 😁

Julen är….här?

Köpte mig en pizza till middag medan jag funderade över vad jag skulle hitta på under kvällen; Spökvandring, pubvandring, kolla in ljuslyktorna vid Tower of London eller slappa på hotellrummet. Jag kan ju säga att det sistnämnda inte stod särskilt högt på listan. 😆

Efter lite rådfrågning av vännerna därhemma valde jag pubvandringen, som skulle börja 18:30. Räknade dock inte med att det var rusningstrafik och att vi skulle träffas utanför Bank-stationen, som nog är den värsta och virrigaste och mest komplicerade i hela London, så jag kom fram ganska prick när det hela skulle börja – vilket i mina ögon är minst fem minuter för sent. 🤦‍♀️

Nåja, jag hann i alla fall och fick träffa en för mig ny guide som hette Peter. Alltid ett gott tecken. 😁 Han var lika skojig som namnet utlovade, och vi kollade in en hel del arkitektur i the City of London både före och efter stoppet på en vinbar som jag inte minns namnet på.

Tyvärr började både rygg och fötter påminna mig om att jag hållit mig upprätt större delen av dagen, så till slut började jag se fram emot vandringens ände. Var sedan tillbaka på hotellet relativt tidigt för att vara jag, men orkade inte ens skriva färdigt bloggen innan jag somnade. Tar en lite lugnare fredagsförmiddag istället. 😊

4 av 4 och 4 av 5

Posted on by

Den här staden har massor av museum. Att de dessutom ofta är gratis och till på köpet väldigt bra är ju bara en bonus. Idag har jag bockat av det fjärde och sista på min lista av de stora museerna jag känner skulle vara intressanta för egen del. Victoria & Albert, Natural History och British Museum har jag tittat in på sedan tidigare, så idag var det dags för Science Museum.

Efter en väldigt god full English Breakfast hoppade jag på en buss till museet. Det var inte kö när jag kom fram, och till en början kändes museet faktiskt ganska tomt. Strosade runt på rymdavdelningen och flygavdelningen innan jag tog trapporna upp till Wonderlab. Det skulle vara en mer interaktiv area med demonstrationer och prylar man kunde leka med.

Apollo 11 (inte original)

Vickers Vimy, första planet som flögs över Atlanten.

När jag skulle köpa biljett undrade dock grabben i kassan om jag visste vad det var för något – tydligen var det ämnat till folk mellan 6 och 15 år…😝 Och här var skolbarnen. Finns det inte redan något experiment om hur mycket oväsen ett gäng skolklasser kan göra så kan de lätt utföra ett sånt där. Uj. Men annars var det ett bra område.

Frusen koldioxid som gör mönster på vattnet.

Dock blev jag väldigt trött av allt oljud, och klockan hade passerat lunch, så när jag sett det jag ville letade jag mig lite mat innan jag gick in på Clockmakers’ Museum som flyttat in häromåret. Där var det mycket fint att se på, och urverk är fascinerande. Dessutom var det relativt tyst – förutom när alla klockorna slog två…😂

Fin klocka.

Var som sagt trött och jag har ju flera planer för kvällen, så tänkte bege mig hemåt efter ett besök i shopen. Dock såg jag där lite prylar relaterade till ett galleri jag bommat, nämligen matematik. Insåg då att appen jag använt (som var usel i övrigt också) hade en gammal karta där det inte var med. Trotsade tröttheten och klättrade uppför ett gäng trappor igen. Och då blev jag nöjd. Först Babbages räknemaskin utanför, sen galleriet. Vackert i sig, och med massa fina prylar. Gick även vidare till informationstekniksgalleriet, där de hade en Apple Lisa och andra jämförelsevis betydligt mer irrelevanta saker.

Entré till Winton-galleriet

Enigma-maskin

”Aerial tuning inductor” från Rugby Radio Station. Ingenting i jämförelse med…

…Apple Lisa, den första ”användarvänliga” datorn.

Gick sedan ut, både nöjd och lite besviken. Museet är i sig fantastiskt, men det var många småsaker som störde. Hissar som var ur funktion (en av dem av säkerhetsskäl!), interaktiva montrar som inte fungerade, lite dålig skyltning. Så tyvärr blir betyget bara 4 av 5.

Huvudhallen från andra våningen.

Har nu faktiskt vilat på hotellet ett tag inför kvällens begivenhet – en hemlig middag. Fick instruktioner vid fyratiden, så nu ska jag snart hoppa på ett tåg och följa dem till jag kommer fram till festlokalen. Där väntar sedan en okänd 5-rätters middag i okända omgivningar med okänt sällskap…😱

När jag skulle posta det här strulade internetet…så nu har jag både hunnit iväg och hem igen. Tunnelbana i rusningstrafik, det gick ett tåg i minuten och de var i alla fall knökfulla, kliva av och följa några instruktioner…”gå in på den här bakgården och ta första hitåt och hitta skylten blablablabla”…preciiiiiis vad man vill göra som ensam i okänt område…🤦‍♀️ Nåja, det var fullt med annat folk där, och någon minut efter utsatt tid blev vi insläppta. Och sen får jag inte säga nåt mer…😜 (Förutom ÅK DIT! GÖR! VÅGA! Ska ni till London och har chans att få biljett så KÖP!!!) Jojustja, länk: Gingerline 😁

Utanför entrén till Gingerlines senaste äventyr…

En helt ny värld…

Posted on by

…igen.

Jag är på återbesök. Återbesök i den där staden som jag spenderat flest dagar i förutom Östersund. Det är åttonde gången jag åker bara hit. Andra gången i år.

Jag trodde jag började bli less, men som de säger, ”Tired of London, tired of life”. Nu har jag verkligen längtat.

Själva anledningen till resan dyker upp på fredag. Eller, anledning och anledning, anledningen var att jag ville hit. Han på fredag bestämde bara timingen. Så idag drog jag. Blir en kort resa denna gång, bara en vecka, och jag har som vanligt planer och idéer för en månad.

En dimmig morgon i Östersund visade sig inte vara något problem för att starta, sedan hade vi visserligen motvind till London från Arlanda men resan gick bra ändå. Kanske har man flugit hit för mycket när man har favoritbitar på en flygresa, men nu sitter jag varenda gång och spanar efter båtar, sen vindkraftverk, sen Londons broar och till sist Windsor Castle innan vi landar på Heathrow.

Något sned bild över Windsor och slottet.

Bor på ett av favorithotellen på favoritgatan, lade till några kronor denna gången för ett rum på Arosfa. Sen kommer jag förstås inte vara så mycket på rummet, men de har lite bättre frukost också.

Ganska stort rum för att vara London…😝

Stack direkt ut för att hämta musikalbiljett och leta mig lite mat. Båda delarna gick fort, och hamburgaren var god, men sedan stod jag där med 2 timmar att göra av med innan showen startade. Och i en sån tråkig stad…..😂

En Honest Burger. Och mint-lemonad.

Vandrade runt lite på måfå och hamnade på en liten bokaffär. Foyles. Som enligt min guidebok har nästan 6,5 kilometer bokhyllor. De hade i alla fall 6 våningar fulla med böcker, böcker, och mer böcker, och massor med folk som satt och läste. Jag hade kunnat fylla resväskan direkt, men kände att det var dumt att göra det första kvällen.

Foyles.

Vandrade sedan runt lite mer på måfå, bland annat genom Chinatown, innan jag tyckte det var sent nog för att gå tillbaka till teatern. Prince Edward Theatre, och föreställningen var – Aladdin. Först och främst ett maffigt ställe. Sen hade jag ingen vidare bra plats. Och sen var föreställningen naturligtvis väldigt bra, men….inte lika bra som lejonkungen. Och så hade de plockat bort apan och tigern och ersatt dem med tre vänner var till Aladdin och Jasmin, så….njae…. Jafar var nog min favorit, vet inte riktigt hur det kommer sig att jag börjar gilla skurkarna bäst…😝

Entré till Chinatown.

Prince Edward Theatre. Nästa gång vill jag sitta i en av de där boxarna på sidan. 😁

Och nu är jag trött. Men så har jag varit uppe sen 4:30 i morse också, och nu är klockan midnatt svensk tid…*gäsp*