Det går liksom inte att undvika ordvitsar här. Inte när de skriver ”thank you ferry much” på drickshinken på färjan. Vilket förstås bara är ett exempel av mååååånga. 🙄

Efter en riktigt god frukost med massor med fina detaljer – mjölken hällde man ur en ko och salt och peppar kom från små fåglar som satt i ett träd – tog jag mig iväg med färjan till St Mawes. Jag hade inte kollat tidtabellen innan, så jag kom dit precis när en hade gått och det var en timme till nästa. Men det kändes helt okej att sitta på piren och vänta och titta på andra blå båtar.

Det blåste rätt ordentligt och jag var lite rädd att min sjösjuka skulle visa sig igen, men det var ingen fara. Dessutom satt jag ju ute på båten. Båtturen tog cirka 20 minuter och vi såg både Pendennis och St Mawes castle från båten. När vi klivit i land stegade jag direkt iväg mot slottet, även om ett lunchstopp längs vägen hade varit välkommet. Tyvärr var det ont om sådana, så det blev bara en glass när jag kommit fram till slottet.

St Mawes ser inte ut som ett särskilt stort slott, utan nästan lika tråkigt som det i Totnes. Men det är bara från utsidan. Väl inne på området är det betydligt roligare. Själva slottet har massor med våningar, en mur man kan gå runt på och torn att klättra upp i. Och ett utomhusområde med kanoner och sånt.

Precis när jag kom dit föregick det ”hands on history” där man fick lära sig skjuta kanon. Några barn var med och fick utföra (på låtsas) de uppgifter som behövdes. Strax efteråt hade de en liknande demonstration av hur man använde en cutlass (vilket tydligen blir ”huggare” på svenska). Jag var först lite tveksam, men hur skoj är det att bara stå och kolla, och på andras barn, dessutom? Föräldrarna hakade på så jag gjorde det jag med. Kan tänka mig att vi utgjorde en ganska rolig syn när vi sprang runt och viftade med små träsvärd och skrek ”aaaaarrrrrgh”. ☠️😂

Gick sedan runt både ute och inne och fotade, men avsaknaden av lunch började märkas på energininvån. Köpte mig en ”gröt på bit” när jag gick från slottet, men det räckte inte så långt det heller – men i alla fall till färjan tillbaka till Falmouth. Färjorna till och från St Mawes går från två kajer i Falmouth, och som tur var hamnade jag nu vid den jag inte åkt ifrån, utan den som var närmare hem och alldeles intill stället jag tänkt äta middag – the Stables.

Pizza var helt klart en bra idé, cider…kanske lite mindre bra, på relativt tom mage. Tog en till provbricka, och råkade dessutom börja med den starkaste, då jag ställt brickan bak och fram på bordet. 8,4%. 💀 Så det märktes i alla fall väldigt tydligt att det inte var den päroncider jag hade förväntat mig. 😂 Men ärligt talat var den där för stark för att vara god, så den fick stå kvar på bordet när jag gick därifrån.

Väl tillbaka på rummet hade jag fått tillbaka ren tvätt som jag lämnat in innan jag gick iväg. De hade till och med sorterat strumporna åt mig. 😁 Så nu ska jag nog klara mig ända tills jag kommer hem, om jag nu åker härifrån, vill säga.