Efter lördagens bravader var jag rejält sliten och trött och hade egentligen inte mycket lust att göra något alls. Tänkte fira min ”brittiska födelsedag” på söndagen eftersom det var sista dagen där och är man i en annan tidszon måste man väl få ha en annan födelsedag också? Började därför med att beställa upp en full English som roomservice för jag orkade inte ens skynda mig att duscha och gå ned och äta. Maten kom rätt fort och smakade typ som en full English brukar smaka. Bokade också in mig på en favorit-restaurangskedja, Wahaca, till middag och skrev att det var för födelsedagsfirande.
Jag hade ju avbokat min första guidning för dagen, men besöket på Highgate Cemetery var betalt och inte avbokningsbart så till slut var jag så illa tvungen att masa mig ut. Det var nog tur att jag hade bokat i förväg för annars finns risken att det inte blivit något alls. Med väldigt onda fötter valde jag att åka buss för att behöva gå så lite som möjligt.
Första förslaget var 2 bussar och 19 minuters promenad uppför en rejäl, brant och lång backe för att komma till kyrkogården, men när jag hoppat av andra bussen såg jag att det gick bussar uppför backen också. Så jag hoppade på en tredje – det tyckte jag var värt 1,65 pund. Istället fick jag gå en lång bit *nerför* backen, men det gjorde inte så mycket. Mötte dessutom en tjej som joggade *uppför* backen och hade god lust att applådera henne.
Medan jag gick nedåt hade jag första halvan av kyrkogården, den västra delen, på min högra sida, så jag visste hur mycket jag skulle behöva gå uppför igen när jag väl var inne. Fick en karta i biljettkassan och tog fram kameran, för det var ju därför jag var där. Vädret var sådär lagom mulet också, vilket var en anledning till att jag valt att åka dit just den dagen – tycker inte gravar gör sig lika bra i solljus, speciellt inte motljus. Fick stå ut med en tråkig himmel istället, men hellre det. Följde i stort sett kartans rekommenderade rutt upp och sen ner igen, med någon enstaka avstickare.
Kyrkogården öppnades år 1839 och var då mer som en elegant trädgård. När den blev full och inte längre gick att tjäna pengar på läts den gå i förfall, tills ”Friends of Highgate Cemetery” tog över 1981 och långsamt börjat restaurera den. Tidigare fick man bara gå guidade turer här på västra delen, men nu har de självguidade besök på prov, förmodligen delvis på grund av pandemin.
Många av gravmonumenten och stenarna är trasiga och farliga att gå för nära.
När jag hade (väldigt långsamt) gått runt på västra sidan var det dags att gå över vägen till den östra sidan. Den är nyare och har färre stora monument men fler bekanta namn. Den har länge varit öppen för besök på egen hand för en mindre avgift.
Efter cirka 2,5 timme kände jag mig nöjd på gravar och mer än en smula deprimerad trots att det fanns mycket som var fint. Det var lugn och fridfull stämning trots att det var mors dag i Storbritannien och många kom med blommor att lägga på gravarna. Uppförsbackarna kan man göra mycket mindre jobbiga med att gå långsamt och ta ett foto vart femte steg eller så. Jag är glad att jag åkte hit men känner inte att jag behöver komma tillbaka i första laget.
Middagen hade jag bokat långt-bort-i-en-annan-ände av staden, men det gick bussar åt det hållet också, så jag tog mig bara genom parken ovanför östra kyrkogården till närmaste hållplats och åkte vidare. Hade gott om tid så jag hoppade först av för att besöka Cass Arts flaggskeppsbutik i Islington, tre våningar med konstnärsmaterial som jag hoppades bli inspirerad av. Hittade i alla fall akvarellpapper till bra pris och en bok som såg intressant ut.
Det finns ett Wahaca i Islington också, men dum som jag var hade jag bokat på det i Shoreditch. Ännu dummare kändes det när busshållplatsen jag skulle till låg precis mittemot Islington-Wahacat. Började få lite bråttom, och bussen var lite sen, men jag kom fram till Shoreditch-Wahacat strax före 18:30 då jag hade bokat. Jätte-jätte-super-dumt kändes det när de sedan inte kände till min bokning, men hade plats till mig ändå – då hade jag ju kunnat stanna i Islington. 🤦♀️ Naturligtvis fick man ingen födelsedagsbehandling heller då. Jag kan vara kaxig nog att skriva i att jag firar födelsedag i ett internet-formulär, men inte säga det direkt till personalen. 😝
Maten var dock lika bra som vanligt, jag beställde in en alkoholfri Mojito och lite guacamole till förrätt och fick ett provsmak på deras ”Wahaca-mole” som är en mer klimatvänlig variant gjord på favabönor istället för avocado. Den var faktiskt godare…😱
Till huvudrätt beställde jag in biff- och osttacos, kycklingquesadillas och friterad blomkål med jalapenodipp. Saknade såsflaskorna på bordet så piffade med trippla salsor istället, men de var inte lika heta. Drack en Triple Citrus Fizz till – citrus och kolsyra, min favvo! Var sen utomordentligt jättemätt så trots ”födelsedagsfirandet” hoppade jag över efterrätten. 😔
Rullade iväg till busshållplatsen som i alla fall inte var långt borta och till slut kom det en buss mot Paddington också. Kom tillbaka till hotellrummet och blev lite irriterad. Trots att de ”städat” rummet hade de lämnat kvar frukostbrickan och inte lämnat någon stor handduk – men jag hade två små! Försökte ringa receptionen för att få en ny handduk men ingen svarade. Pratade in ett meddelande andra försöket och väntade i en halvtimme. Kände att jag inte hade så gott om tid att vänta då klockan började bli mycket och jag behövde kliva upp tidigt dagen efter för att åka hem, så sen tog jag helt sonika med mig brickan och åkte ner till receptionen. Då blev det minsann fart på folket! 🤣 De tackade så mycket för att jag kommit ner med brickan och sa att den kunde jag ha lämnat utanför rummet. (Jo, visst, men korridoren var så smal att jag inte ville att mina grannar skulle snubbla på den) ”Den är sedan frukost”, svarade jag, och bad att få en stor handduk. ”Du kunde bara ha ringt ner till receptionen så hade vi kommit upp med en.” ”Jo, jag gjorde det. För en halvtimme sen.”
Varning. Resten av inlägget är bara klagomål på hotellet som jag behövde skriva av mig, så det är helt okej att sluta läsa här. 😝
Jag vill inte gärna skylla på personalen, för de i receptionen har varit väldigt hjälpsamma så fort man fått tag på dem. Däremot verkar deras tekniska system lämna en del att önska. Jag hade bokat hotellet genom en för mig ny tjänst, Stays by Revolut, då det var väldigt bra pris. Var inte säker på om det hade fungerat, så försökte maila hotellet för att bekräfta. När jag inte fått svar på ett par dagar tänkte jag att jag fastnat i något skräppost-filter och försökte använda formuläret på deras hemsida istället – men det gav inte ens någon indikation på att något skickades, och jag fick heller inget svar. Därför traskade jag in på hotellet när jag ankom London och hade tid innan tåget till Bath, bara för att kolla att jag faktiskt hade en bokning. Så långt hade det i alla fall fungerat.
När jag kom till rummet i onsdags fungerade inte kontrollpanelen till AC:n – displayen stod kvar på 24 grader oavsett hur mycket jag vred på vredet. Däremot fungerade själva AC:n, det kom kall luft när jag vridit massor motsols och varm luft om jag vred medsols. Dagen efter fungerade displayen, men det kom inte lika kall luft. Lyckades faktiskt inte få så mycket mer kyla ur den alls under min vistelse, inte ens efter att de haft reparatörer på plats under söndagen.
Från samma kontrollpanel kunde man välja ”stör ej” och ”städning tack”, och andra dagen började jag undra om det var mig eller systemet det var fel på när jag inte fått någon städning trots att jag avmarkerat stör ej innan jag gått ut för dagen. Inte för att det egentligen är nödvändigt med nya handdukar varje dag, men jag vill gärna veta vad jag håller på med. Frågade i receptionen dagen efter men det gick inte att se därifrån vilken status gästen satt på rummen så förmodligen hade städet bara bommat mitt rum, det låg lite avsides.
Till och med hissen var lite underligt programmerad – när jag åkte ner med brickan igår kväll så tryckte jag på att jag ville åka ner, och tryckte på entrévåningen när jag klivit in i hissen. Då åker den upp en våning för att hämta upp en kille – så långt okej – som skulle uppåt! 😲 Och sen åker den ner med oss bägge två! 🤣 Jättebra ordnat i pandemitider, för naturligtvis är inte hissen stor heller – tre pers och den är full. Vet inte riktigt vad man lägger in för prioriteringsregler för att få till ett sånt suboptimalt resultat, faktiskt, men man blir ju fundersam.
För första gången någonsin klagade jag därför lite när jag checkade ut i morse. Hade skrivit ner lite kommentarer på baksidan av brevet om AC-reparationen som jag lämnade in, för jag visste ju att det inte gick att maila. Berättade också om problemen med mailen, webbformuläret och berättade att jag visst hade försökt ringa receptionen när det dök upp problem. Dock behövde jag inte betala för gårdagens frukost, men om det var för att tjäna goodwill eller om det inte heller kommit in i systemet vet jag inte – jag glömde fråga.
Hade inte hotellet utgett sig för att vara 5-stjärnigt skulle jag kanske låtit det bero, men å andra sidan har jag fått betydligt bättre service på ”sämre” hotell. Har i alla fall aldrig varit med om att städet bara gjort halvklart och snott med sig alla stora handdukar.
Och nu sitter jag på Arlanda och väntar på flyget hem. Vi borde redan ha lyft, men planet är försenat. *suck* Fick besked om 18:45 eller 19:00 och avgång skulle ha varit 17:55. Strax efter 17 flög jag dock upp från stolen när det var utrop om boarding på flyget till Östersund – men det var planet innan. 😔