En lååååååång dag

Posted on 2022-07-21 by Lizzan

Skippade att ställa larm för väckning då utcheck från hotellet inte var förrän 12 och så länge sover jag ändå aldrig. Det kom lite regn på natten och temperaturen sjönk rejält så jag kunde också öppna fönstret för att slippa ha AC:n igång så mycket. Vaknade rätt tidigt och märkte att jag ville hem för det gick väldigt lätt att packa. 😝

Checkade ut sådär vid 10, och då hade jag fått hjälp av städpersonalen att ta min resväska till hissen. Direkt jag kom ner frågade piccolon om jag ville lämna väskorna en stund och det ville jag ju. Utcheckningen var heller inga problem och jag berättade att det här var första hotellet kring Paddington som jag kan tänka mig att boka igen. Duktig och hjälpsam personal och smarta rum – ledigt uttag till mobilladdaren intill sängen, gott om förvaringsutrymme, och till och med en stor hylla i duschen där jag fick plats med ALLA mina produkter. Och dessutom snyggt och stilrent. Sen kanske jag inte kan bo där en vecka med tanke på priset, men för mina dagar efter långsemestrarna kan det nog passa bra.

Smart inredd duschkabin. Dessutom var den stor nog att ramla omkull i, om man nu skulle vilja ge sig på det – jag lät bli.

Gick ut i ett behagligt ”svalt” London på sådär 25 grader och tog Circle line till Embankment för att gå till Covent Garden. Circle line är en av tunnelbanelinjerna som jag inte åkt så mycket förut, men den är riktigt trevlig. AC på tågen och stationerna verkar inte vara så djupa – i alla fall inte de jag använt mig av. Såg Cleopatra’s Needle och sfinxerna innan jag knatade upp från Themsen. Behövde frukost och gick in på Pret då jag inte kände för nåt avancerat. Och om det är gott med baconmackor så är det ännu godare med New Yorker-mackor. Provade en från Heston Blumenthal dagen innan, men nu såg jag att Pret hade en variant också. Tog en sån och en flaska läsk och bad att få äta på plats. Då ställde han i kassan allt på en silverbricka, och jag kan säga det, att cola-flaskor står inte särskilt stabilt. Hann gå kanske två steg innan flaskan for i golvet. Kan också säga det att de studsar rätt bra. 😂 Sen ser jag en man i kön som fullständigt hoppar fram för att plocka upp flaskan åt mig. Gott om hjälpsamt folk den här dagen tydligen. 😁

Pret-mackan var också betydligt godare än den från Heston/Waitrose. Det var rostad lök på, som FORTFARANDE VAR KRISPIG. Vete sjutton hur nygjord mackan måste vara för att de skulle lyckas med det, eller så har de någon specialare till lök. Sen kan jag inte säga att det behövs rostad lök på, de jag har gillat bäst har jag fått i Sverige. För den som inte vet är pålägget på en New Yorker pastrami, edamerost, inlagd gurka och senap, och det är supergott. 😋 Någon baguettekedja gör såna, men vi har dem inte i Östersund.

Gick sedan vidare till Bravissimo, en butik jag varit till mååååånga gånger. Hade köpt en ny behå i Cardiff som var superskön som jag ville ha fler av, helst utan att behöva betala frakt och tull. Tänkte dock packa ner dem i ryggsäcken, för resväskan verkade väldigt tung… Fick ingen exakt vikt med min nya bagagevåg för så länge orkade jag inte hålla allt stilla, men det såg ut att redan vara över 23 kilo…😬 Och jag som inte tyckte jag hade handlat så mycket. (Spoiler: invägningen på flygplatsen visade 23,9 kg – men den fick åka med ändå.)

Varm dag i London, inga specifika planer, och så är man i Covent Garden. Hörde ingen som sjöng opera, men när jag gått igenom centrala byggnaden hörde jag i alla fall en annan gatuartist som började värma upp publiken. Sen blev jag kvar och kollade på två shower till, men de två sista var ganska lika. Dessutom verkade de dela på rekvisitan, bägge använde en jättehög enhjuling som de jonglerade uppe på. Första snubben dansade limbo. Gratis underhållning är ju i och för sig aldrig fel, men tycker det som vanligt är väldigt mycket snack och lite verkstad. De tar gärna upp något barn på ”scen” för att få extra sympati och kanske lite fler åskådare, och sen är det mycket snack om att betala för sig efteråt. Men det kanske är det som lönar sig, istället för att ha en show med flera tricks som faktiskt fyller ut de där 30-45 minuterna som de håller på.

Apple Market i Covent Garden. Inget att göra med Apple-Apple. Har förresten inte varit in i någon av deras butiker den här resan. 😱

Limbo-dancer. Han dansade lite annat också. Under ryggen har han en planka med spikar, bara för att det ska bli mer spännande.

Tänkte faktiskt inte äta på Nando’s den här sista dagen, utan på Flat Iron där jag blivit så imponerad av köttet i våras. Gick till närmsta restaurangen vid Covent Garden och blev informerad om att det var cirka 40 minuters väntetid. Tyckte det kändes krångligt med väntelista och skippade den och vandrade iväg mot näst närmaste Flat Ironen istället. Då fick jag dessutom gå genom Seven Dials och smet in på Neal’s Yard längs vägen. Så mycket intressanta affärer, men nu satte resväskan stopp för handlande så jag vågade inte ens gå in. När jag kom fram hittade jag dock inget sätt att ta mig in. Såg en snubbe därinne som tog popcorn, men när jag kollade webbsidan var det tillfälligt stängt. Jahapp. Kanske ska kolla sånt innan man går iväg, men… Bara att gå tillbaka till Covent Garden då. Träffade på samma kille i ingången och han sa att det nu var 3 timmars väntetid. ”3 timmar?!?” utbrast jag, innan han sa att han skojade och att det fanns lediga bord. Haa haa. Jaja. Jag skulle ha skrivit upp mig på listan, men nu fick jag ju bord ungefär samtidigt ändå. Maten var jättegod nu också, även om köttet jag fick var helt genomstekt istället för den medium well som jag beställt. Tomaterna som de hade som specialtillbehör var dessutom helt otroliga, servitören sa något om olivolja och salt och så var de bakade så de var lite mjuka – men inte mosiga eller ens varma. Och på tal om salt så kanske Flat Iron har snott hela Storbritanniens saltlager, för de kunde i alla fall använda det. 😝

Blomstervagn i Covent Garden. Det fanns en hel del Disney-relaterade displayer som man kunde interagera med också.

Mittpunkten av Seven Dials-distriket. Mycket roliga affärer härikring.

Flat Iron-steak, pommes, chilimajonäs (förstås), och vesuvio-tomater. Och en Floradora-drink, med gin, hallon, lime och ginger ale. Mycket mindre söt än jag hade förväntat mig, men det var mest bara trevligt.

Fick glass på vägen ut som efterrätt och gick tillbaka mot Covent Garden och gatuartisterna. Samme kille som gjorde första enhjulingsnumret var nu igång igen och…han var helt okej att kolla på en gång till. När han drog sitt ”betala mig”-snack sa han att om någon betalade 50 pund skulle han följa med dem hem och göra dem väldigt glad. Lite lockande var det…😝

Gillar såna som är smarta nog att skydda huvudet när de gör farligheter…😇

Klockan började närma sig 17 och då de rekommenderade att man skulle vara på flygplatsen 3 timmar innan avgång även här så var det dags att börja röra på sig. Gick ner mot Circle line igen och åkte tillbaka till hotellet. Återigen bra service, och sen var det bara att knata de 8-10 minutrarna till Paddington. Längs vägen gick jag förbi en man som satt på gatan och tiggde, och precis när jag gick förbi gjorde han ett utfall och morrade. Hoppade förstås till och blev skraj, och sen bad han om ursäkt och skrattade att det bara var en ”konstig hosta”. Två män som såg alltihop såg också roade ut. Och jag skrattade. 😁

Hoppade på Heathrow Express som stod inne på stationen när jag kom dit, och var 20 minuter senare framme på flygplatsen. Hade dock lite promenad innan jag var framme på Terminal 2, och möttes då av en enorm kö redan utanför avgångshallen. Frågade om det var kön till incheckningen, men det var till säkerhetskontrollen… Gick in med väskan, behövde få hjälp av en människa då jag av någon anledning inte kunde checka in i appen eller automaten. Människan frågar om jag vill att väskan ska gå vidare direkt till Östersund, vilket jag inte trodde var möjligt eftersom det var olika dagar. Tänkte på hur mycket skönare det skulle vara att slippa vänta på bagage i natt när man kommit fram och att det skulle spara några minuter på morgonen efter att slippa checka in den, och tackade ja till det. Gick sedan och ställde mig i den enormt långa säkerhetskön. Tror aldrig att jag har stått i en längre kö faktiskt, men kände mig lugn eftersom jag hade gott om tid till flyget, 3 timmar kvar när jag ställde mig i kön. Jag kunde vara lugn också, det tog en dryg timme men det var inga problem för mig. Pratade lite med en kvinna som stod bredvid mig, hon skulle till Dublin och skulle åka en timme före mig så hon var lite mer nervös. Hörde sedan att hennes plan blivit försenat med 2 timmar…hoppas hon fick betalt i alla fall, hon skulle dit på jobb.

Köpte lite glass som jag trodde skulle vara gjord med flytande kväve, men de tog fram 2 helt vanliga glassförpackningar och skedade upp ur. Kanske hade den varit gjord med kväve tidigare, men själva grejen var ju att jag hade velat se den göras och få den där superkrämiga känslan. Nu var det ju en del stora iskristaller i glassen i alla fall, för att den varit i frysen. Dock var den i alla fall väldigt god.

Glass på Heathrow, lyckligt ovetande. Både jag och glassen.

Kollade sedan mailen och fick se två rubriker som knappt gick in i huvudet på mig först. ”Cancellation information from SAS” och ”Rebookning information from SAS”. Kollade tiden för dem och insåg att de blivit skickade bara någon minut efter jag checkat in och skickat väskan hela vägen. Mitt flyg till Östersund på torsdag morgon hade blivit inställt och jag hade blivit ombokad till ett på fredag morgon istället. Meeeeeen, jag ville ju hem. Har knappt några rena kläder kvar och ville inte vara kvar i 33-gradigt Stockholm heller. Nåja, det var inte så mycket jag kunde göra då det strax var dags för boarding och flight mode. Hann i alla fall kolla att det fanns plats på tåget upp på torsdagen och att det inte var svindyrt.

Flygkaptenen på planet från London sa att flygningen skulle ta 2 timmar så jag ställde timern på det precis vid takeoff. Efter att ha sovit en del på flyget gick timern igång sådär 30 sekunder innan vi landade, så det var ju snyggt uppskattat! Kom snabbt av planet också, då jag fått ett platsbyte och hamnat på rad 15 istället för längs bak där jag brukar välja att sitta. Hade även hamnat vid mittgången, men fick ett tomt säte bredvid mig så det fick väl gå då. Var nog ändå för trött för att titta ut så mycket.

Hade lite onda aningar om resväskan, då den skulle skickas direkt till Östersund, men tyckte att ett inställt flyg borde vara anledning att skicka ut den på bandet istället. Jag hade varit smart nog att lägga ner en AirTag (spårbara knappar från Apple) i resväskan innan jag lämnade in den, så jag kunde i alla fall se att den kommit med på planet. Det var coolt! När jag stod vid bagagebandet såg jag också i Find my-appen att resväskan skulle vara i närheten, så så långt verkade det ha funkat. Dock kom den aldrig något längre. Gick och letade efter bagageservice men där var det förstås ingen som jobbade mitt i natten. Många andra var där och skulle anmäla försenade väskor, dock. Jag såg en QR-kod där man kunde anmäla på webben istället, så jag laddade sidan och började fylla i. Gick bort och kollade bagagebandet en sista gång innan jag gick till hotellet jag hade bokat – Comfort Hotel, då det var billigast av de PÅ Arlanda.

Inte var jag så sur och trött att jag bommade ett snyggt foto mitt i natten heller.

Äntligen gick något rätt igen – killen i receptionen var jättetrevlig och sympatiserade, och bokningen fanns kvar trots att klockan närmade sig 2. Kom upp på rummet och det var gigantiskt och jättefint. Nästan lite slöseri när man bara skulle vara där i 5 timmar, men, men. Dök nästan direkt ner i den stora sköna sängen som dock bara hade två små kuddar, men de gav i alla fall bra stöd. Tog en stund att somna, och sen tog det en stund att vakna också – dels är jag ju inställd på London-tid nu, dels blev det bara 4 timmars sömn.

Onödigt stort och fint rum för 5 timmar.

Checkade ut, handlade frukost (orkade inte kliva upp tidigt nog för att hinna med frukosten på hotellet) och gick till Arlanda central. Var lite sugen på Pressbyråns caesarmacka bara på grund av ordvitsen ”Veni, vidi, sandvici”, men kände just nu inte för kyckling. När jag kollade biljetten insåg jag att jag hade bokat tågbiljett för fel dag, fredag, där mitt i natten. 🤦‍♀️ Naturligtvis en som inte var ombokningsbar. Nåja, det gick fortfarande att boka biljett till dagens tåg, så jag gjorde det och gick ner till perrongen. Där var det svalt minsann, speciellt som de enda kläderna jag hade var shorts och ärmlös topp. Som tur var har jag i alla fall jackan med mig, den kändes som att den skulle ta upp onödig vikt i resväskan så den har jag släpat runt på själv.

Hade från början av tågresan gulligt sällskap (vovve) på sätet snett mittemot, men efter Uppsala blev det fler och fler osaliga andar istället, så jag fick plugga in hörlurarna. AC:n på tåget verkar också vara av den brittiska modellen med öppnade fönster, fast med skillnaden att det inte går att öppna så många. Med andra ord VARMT. Hör dock rykten om att det är svalare i Östersund.

Och resväskan? Den verkar vara kvar på samma ställe än – blir spännande att se när/om den rör på sig.

Utseendet på väskan på bilden stämmer inte med verkligheten. Ifall ni trodde jag fått snurr alldeles. (Inte för att min riktiga väska är ”rätt” färg heller. 😔 Men den är bra!)

Hett, hett, hett

Posted on 2022-07-19 by Lizzan

Dag 2 med extremhetta i London. Vaknade ganska tidigt men hade sovit gott och i skönt klimat. Gick ut en sväng vid 8 för att fixa frukost och hinna få in lite rörelse innan det skulle bli för varmt. Vid 8:30 var det redan 28 grader, och det hade stigit till 30 innan jag var tillbaka på hotellet vid kvart över 9.

Jag tog med mig kameran och gick ner mot Hyde Park/Kensington Gardens. Såg att det skulle finnas en konstgjord ”Round pond” där och tänkte att det kanske fanns lite fåglar att fota. Det gjorde det. 😁 Slängde iväg nåt kort på drottning Victoria och Kensington Palace också när man ändå var i närheten.

Drottning Victoria framför Kensington Palace.

Kanske en ung nilgås? Jag är inte så hemma på såna här fåglar.

Nånting skickade iväg ett helt gäng grågäss i en jäkla fart.

Annars blev det inte så mycket fotograferat, då resten av parken som jag såg var gräsmattor och träd. Och gräset var brunt och träden var mörka och vädret var varmt så jag ville hellre ha mat och AC. Gick in på Waitrose på vägen hem och fick med mig diverse proviant för dagen.

Satt sedan och skrev blogg, och fixade med budgetar för att se om jag behöver gå i personlig konkurs efter det här och gjorde en lista på alla slott jag har besökt. Tyckte ärligt talat det kändes lite med 25 i Wales och 9 och 7 i England respektive Skottland, men jag kanske inte har kommit på alla än. Har inte publicerat sidan än heller, vill nog ha en riktig dator innan jag ska fixa med all info och formatering och sånt.

Gick ner för att äta middag på hotellrestaurangen runt 18, tog en förrätt av vitlöksnaan och hummus och en kycklingrätt med couscous som huvudrätt. Det hela gick (med en cider till) loss på 370 spänn och då hade de tydligen inte ens råd att salta…🙄 Ja, jag har funderat på om det är jag som tappat smaken, men om Nando’s får till god mat och salta chips smakar salt så borde det väl inte vara mig det är fel på? I just det hänseendet, i alla fall. 😝

De måste vara storkonsumenter av rosor på det här stället. Tyckte även att det var liiiiiiite fånigt att gå runt och tända värmeljus i det här vädret, men….🙄

Satt och läste lite nyheter medan jag väntade på maten och tydligen har vi toppat 40 grader här idag, nytt värmerekord. Det brinner lite varstans, folk har dött för att de försökt svalka sig i sjöar och hav och inte varit uppmärksamma på de faror som kan finnas med det, och en flygplats har fått stänga då landningsbanan ”smält”. Känns bra att ha varit vettig och suttit inne i kylan idag faktiskt. Även om det kanske inte är så man VILL spendera en dag i London.

Budgeten verkar dock ha hållit, så imorgon när det ska bli väldigt rimliga 27 grader varmt tänkte jag shoppa lite innan hemfärd. Om det ser ut att finnas utrymme viktmässigt i resväskan, i alla fall. Om inte tänkte jag i alla fall förhoppningsvis få i mig lite GOD mat innan jag måste åka till flygplatsen. Mig kollar de kanske inte övervikt på….🤣

Svettigt på museum

Posted on 2022-07-18 by Lizzan

Dags för första dagen med extremhetta i London. Tyckte ju själv att det var mer än varmt nog redan igår, men de senaste prognoserna spådde 36-37 grader idag och det har jag hellre bara inuti kroppen istället för utanför den. Behövde dock lämna rummet ett tag idag eftersom jag skulle få ett annat, så jag funderade lite på vad man kunde hitta på. Att vara ute i solen lät ju verkligen inte lockande, så när det gällde inomhusaktiviteter tänkte jag att museerna i South Kensington skulle kunna vara ett alternativ. Kanske till och med att de skulle ha kontrollerat klimat för att skydda samlingarna. Såg i den eminenta appen CityMapper att det gick att ta sig dit med tunnelbana som hade AC, så det fick bli planen för dagen. En sån här varm dag skulle man väl ha varit till solfjädermuseet i Greenwich, men dels har de inte öppet på måndagar, dels tror jag att jag hade smält bort om jag skulle försökt ta mig så långt, och dels håller de ironiskt nog stängt när det är för varmt. 😂

Min första natt här på hotellet hade det billigaste priset med frukost inkluderad, så jag hade bokat in mig vid 9:30 och gick ner i källaren där frukosten serverades. Tjusigt värre var det där. Hotellet är del av en spansk hotellkedja, så förutom de vanliga engelska rätterna fanns det lite spanska influenser. Beställde in en omelett med grönsaker och ost och generellt var allt gott och jättetrevligt. Gick sedan upp och packade, och då var enda gången som AC:n inte ville gå igång när jag försökte, så natten hade inte varit så hemsk ändå.

Lämnade in gamla nyckelkorten och tog mig i lugn fart iväg till tunnelbanan som var cirka 10 minuters promenad bort. Kändes bra att perrongen bara var en normal trappa ner, så det var inte tokhett på stationen heller. Ska inte säga att det var jättesvalt på tåget, men det var definitivt bättre än utomhus. Väl framme i South Kensington kunde man gå i en tunnel till det museum jag tänkt börja med, nämligen V&A. Där har de design och konst i alla möjliga former, och jag hoppades att det var mindre populärt än Natural history och Science museum som ligger alldeles intill. Dock verkade det vara fler som tänkt som jag för det var ganska mycket folk där. Inte var det så väldigt svalt heller, men lite AC fanns det åtminstone på några av våningarna. Fast jag var duktig nog att spendera mycket tid på den våning som inte hade AC, tills de stängde den på grund av värmen. 😂

Europe Supported by Africa and America, av Sokari Douglas Camp, 2015. Mer info om skulpturen.

Samson Slaying a Philistine, av Giambologna, 1562.

Om den här bara hade varit liiiite större (för den var enorm) och fylld med riktig is, hade jag gärna badat i den. 1719-1720, gjord för att kyla vin.

Tjusiga tak fanns det också. De här museerna är konstverk i sig själva.

Letade efter någon timme rätt på inomhus-caféet och när jag hade klurat ut hur det fungerade fick jag tag på en lunch av en god fiskbit och två sorters sallad. Och en extra flaska vatten. 🥵 Åt i lugn och ro och gick sedan över gatan till Natural History-museet. Tänkte först gå in huvudingången och bara kolla in entréhallen, men då behövde jag gå runt en fjärdedel av det stora huset och det var inte vädret roligt för – och inte fick man någon skugga heller. Gick in sidoentrén istället och träffade Sophie, den mest kompletta stegosaurusen som hittats. Gick vidare och kollade på andra fossil och fåglar, hälsade på Dippy som var på besök hemma igen men inte i stora hallen. I stora hallen hängde istället en blåval, och jisses vad stora de är. Gick upp på övervåningen och kollade på lite kristaller och ädelstenar också innan jag kände att det var dags att hitta lite ordentlig svalka. Bästa inköpet för dagen var 1 pund för kartan över museet, den fungerade i alla fall hjälpligt som solfjäder.

En landlevande jättesengångare, Megatherium americanum, som hittats i Sydamerika. Skelettet är en avgjutning.

Blåvalsskelett som ersatt Dippy i Hinze Hall.

Hittade några apor som klättrade runt också.

Cool kristall. Kallas Medusa, består av smaragd och kvartsit, om jag förstod texten rätt.

Huvudingången till Natural history museum.

De hade varnat om att hållplatsen där jag klev av skulle bli full på eftermiddagen även i vanliga fall, och idag var det dessutom mycket förseningar även på tunnelbanan. Dock kändes inte 5-10 minuters extra promenad ute så lockande jämfört med en betydligt svalare tunnel, så jag struntade i den varningen. Också. Visst var det mycket folk men inte panikfullt ändå, så det gick alldeles utmärkt. Fick till och med sittplats på tåget.

Handlade lite mat och gick vääääldigt lugnt tillbaka till hotellet. Väderappen visade på 37 grader och det mest positiva med det var väl att jag faktiskt klarade det ganska bra. Kände mig inte ens halvt död, bara sådär runt 20%. 😝 Fick mitt nya nyckelkort och gick till mitt nya rum. Enligt hotellets webbsida skulle det bara vara en kvadratmeter större än mitt förra, men den kvadratmetern är väl använd. Här finns det ett större skrivbord, större badrum, större säng och mer förvaringsutrymme. Känns som bästa rummet hittills på resan, trots att Mariott var större så fanns det ingen förvaring där. Och nu har jag tydligen helt fungerande AC. 😁😅

Imorgon ska det dock bli ännu varmare, eventuellt 43 grader. Tror det får bli en tidig utflykt för att skaffa frukost och sedan roomservice eller ett besök i hotellrestaurangen resten av dagen. Kanske tar med mig kameran ut till Hyde Park om jag vaknar tillräckligt tidigt, vid 6 på morgonen ska det ju ”bara” vara 25 grader varmt…

Livligt i London

Posted on 2022-07-17 by Lizzan

Packade väskan, checkade ut, handlade lite mat och mycket dryck och tog tåget till stora staden London. Vi blev lite försenade redan idag, men det var svalt och skönt på tåget så det gjorde inget. Sedan var det då dags att leta rätt på dagens hotell, The Caesar. När jag letade efter adressen till dem såg jag att de hade skickat ett mail – de hade problem med AC:n….🤦‍♀️🤦‍♀️🤦‍♀️ Men det var tydligen inte på alla rum så jag bestämde mig för att i alla fall gå och kolla. Receptionisten sa att tyvärr hade jag ett rum där den inte fungerade, så han frågade om jag ville se rummet först, innan jag bestämde mig för om jag ville avboka. Gjorde det, och just då fungerade AC:n så rummet var svalt, men det var tydligen lite till och från med det. Bad att få lite betänketid och så skulle han kolla med chefen hur det blev med rummet jag skulle ha från imorgon då jag hade en separat bokning av ett rum i en bättre kategori.

AC:n borde börja kallas Brutus efter det här…🤪

Satt febrilt en stund i lobbyn och kollade efter andra hotell i närheten med fungerande AC, och hittade ett som såg lovande ut. Dock skulle prislappen bli tretusen högre, för 3 nätter. Tycker det här är dyrt nog med över 2000 per natt. Till slut kom dock chefen över och sa att det rum jag skulle ha från imorgon hade fungerande AC och att jag skulle få 20% rabatt på priset för i natt om jag stannade. Jamen okej då, en natt borde jag väl överleva, speciellt om det funkar ibland. Under tiden hon checkade in mig kom det diverse gäster och klagade på andra saker och ville byta rum – en hade t.ex. fått rum intill hissen och tyckte det var för mycket oväsen plus att det luktade matos utanför hennes fönster. Hon kunde gärna ha fått byta med mig, oväsen stör mig bara när jag behöver jobba, inte när jag ska sova, och fönstret tänkte jag ändå ha stängt om AC:n funkade. 😝

Nåväl, fick till slut mitt nyckelkort och slängde in väskorna på rummet. Plockade med mig lite väsentligheter och gick sedan ut i ett 30-gradigt London igen. Tänkte handla lite konstnärsgrejor för att ha att fördriva tiden med om det bara blir att sitta på rummet i två dagar, och så ville jag ha mat. Det kanske blir tillräckligt med room service sedan. Tunnelbanan brukar ju kunna vara 10 grader varmare än utomhustempen, så den ville jag inte ta. Letade mig istället en buss och satt nere för att slippa trappan upp, men där var det också varmt, ingen AC och inga öppna fönster. Som tur var skulle jag inte så jättelångt, och det var skönare att komma ut – det fläktade i alla fall litegrann. På väg mot Cass Art såg jag sedan den perfekta restaurangen på andra sidan vägen – NANDOS. 🥳

Shoppade, åt, och shoppade med mig lite såser också. Ja, jag VET att det är två flaskor med mild sås, men den är riktigt god. Och så kan man mixa med stark sås efter behag, när man vill ha nåt lite såsigare. 😁

Underhållning för dagar då man inte vill vara ute.

Tog bussen tillbaka och satt uppe den här gången – lite skönare var det allt. Men vete sjutton vad det är med den här stan, för jag blir nästan alltid glad när jag kommer hit. Visst har jag gråtit många gånger i London också, men idag flinar jag, trots vädret och trots AC-strul, och trots att jag behövde lämna älskade Wales en dag tidigt. Det är nog bara så mycket LIV här.

Silly i Rhosili

Posted on 2022-07-17 by Lizzan

Värmeböljor är tydligen allvarliga saker, inte bara för människor. Tågbolaget jag skulle åka med till London på måndag skickade mail igår kväll och uppmanade folk att undvika att resa på måndagen eller tisdagen då temperaturerna skulle bli så höga. De varnade för förseningar och inställda tåg och skulle behöva hålla en lägre hastighet för att minska risken för urspårningar. Dock kunde man få resa onsdag eller torsdag på samma biljett om man ville det. I teorin skulle det ju kunna funka, mitt plan går först 21 på onsdag kväll och jag *borde* vara i London strax efter 14. Men jag ville inte chansa på att det skulle fungera i praktiken.

Istället bokade jag om min tågbiljett redan till imorgon söndag, vilket jag fick göra utan avgift – woohoo. Hade något med covid att göra och gällde till september någon gång. Bokade en extra natt på hotellet i London – för 2500 spänn – men kunde inte boka samma rumstyp som jag hade de andra två nätterna så får förmodligen byta rum efter första natten. Försökte säga till i receptionen här att jag tänkte checka ut en dag tidigare, men det var tydligen helt ointressant. Okej då. Tror knappast jag får tillbaka några pengar heller, eftersom det är betalt via booking.com – det är väl såna här gånger man skulle ha bokat direkt med hotellet. Det brukar jag i och för sig göra, om inte priserna skiljer så mycket. Men inte den här gången.

Med all administration omhändertagen var det så dags för utflykt. Gissar att det inte blir annat än att sitta på rummet i London, så fick ju gå all-in idag istället, när det bli sista semesterdagen det går att göra nåt. Hade kollat upp bussar till och från Rhosili, som är Storbritanniens första område att bli utsett till ”Area of natural beauty” och har bästa stranden i landet. Det skulle gå en varje timme, och jag såg ut att vara i tid till den som skulle gå 20 över 10 ungefär. Kom fram till rätt gata, och såg en hållplats på varsin sida av vägen. Skulle tydligen åka från hållplats A, men såg ingen sådan märkning på någon av busskurerna. Tycker överhuvudtaget sådan märkning varit lite dålig härborta. 🙄 Nåja, jag kollade reseappen och busskartan och såg att bussen började med att åka uppför gatan, så då var det bara att gå över till andra sidan. När jag väntat en stund kom ett par unga tjejer (typ i min ålder, fast 20-ish) och undrade om det var rätt hållplats för att ta sig till Rhosili. Kändes som ett bra tecken att vi var på samma ställe i alla fall. 😁 Några minuter sent dök även bussen upp och vi jublade.

Resan ut gick utan några större problem, och vi såg en hel del djur längs och på vägen. Hästar, får och nötter. Ja, såna man får nötkött av. 😝 En ko/oxe höll nästan på att bli påkörd av en cyklist när den plötsligt blev utjagad på vägen av en ”kompis”. Såg fallskärmshoppare också, först en, sen två andra, och sen var de två plötsligt fyra! Kanske var skönt väder där uppe, så jag blev nästan lite avis.

Några minuter mer sent var vi sen framme i Rhosili. Fånigt fint egentligen – men jämför hur mycket grönare gräset var förra gången jag var där. Hade handlat dricka och nötter innan jag for ut, men sparade frukosten då jag ändå inte tänkte äta på bussen och hade minnen av goda lammburgare från sist. Inga burgare fanns det nu, men gott om caféer så jag behövde inte gå hungrig. Har snöat in på bacon-mackor på sistone så det blev en sån, den här gången modell större. Letade mig en hyfsat skuggig bänk och högg in.

Hittade också en broschyr över området, vilket var bra då jag egentligen inte hade gjort några planer alls. Tidvattnet var på väg ut vilket medförde att gångvägen ut till Worm’s Head skulle vara öppen, så det var ett alternativ. Lågvatten innebär också att vraket efter skeppet Helvetica blir synligt på stranden. Sedan kunde man också ta diverse vandringar runt Rhosili-udden, eller upp på Rhosili Down, eller genom ett gammalt jordbrukslandskap som National Trust återskapat, eller bland en plantering med solrosor. Försökte bena ut vad som skulle ge bästa fotona utifrån mängden energi jag kände att jag hade i kroppen, och kände i alla fall att det var överkurs att ge mig ut på Worm’s Head. Eller upp på kullen. Däremot ville jag fota wyrmen, så jag gick nedöver och tog lite pauser då och då. Hade inte tagit någon bra selfie (eller någon alls) på denna resa förutom med iFånen, så ville testa det också. När jag och kameran till slut var överens om hur intervallfototagning gick till blev det lite silliness (fånerier) i Rhosili…

Helvetica från högt upp och långt bort. Ja, de där små träbitarna mitt i bilden.

Gick sedan ner till kustbevakningens lilla hus och såg att övergången till Worm’s head precis öppnat. Tänkte som sagt inte gå över själv, men man kan ju alltid fota andra som gör det. Hittade ett till bra ställe för mer silliness också. På vägen dit gick jag förbi solroslandet, men de skulle ha 3 pund i betalning för att gå in där och jag kände just då inte att jag hade energi eller intresse nog för det.

Panorama utan silly Liz. Tråkigt, visst?

Tog mig sedan lite lugnt och försiktigt tillbaka upp till parkeringen och caféerna och restaurangerna. Energinivån var låg och jag hade tänkt mig ner på stranden för att fota skeppsvraket – och det var VÄLDIGT långt ner. Gick in på Bay Café och beställde en club sandwich. Och så hade de brownies som såg så otroligt goda ut att jag tog en sådan också. Mackan tog en stund att bli klar, så jag tjuvsmakade lite på brownien innan….shhhhhh, säg inget. Efter första tuggan macka blev jag alldeles paff. Den SMAKADE ju faktiskt något. Och till och med gott. 😂 Tycker jag har blivit besviken nästan överallt på maten den här resan (förutom på Nando’s ❤️), men det här var riktigt bra. Och brownien var nästan lika god som den såg ut. 😁

Gick sedan lugnt och försiktigt nerför den väldigt långa stigen ner till stranden. Var proppmätt och glad för att maten borde ha hunnit sjunka undan innan jag skulle upp igen – vilket jag redan gruvade mig för. Nere vid havsnivå gick det faktiskt att ta sig ut på lite fastare sand utan att få sandlådor i skorna, så jag satte direkt fart mot Helvetica. Dock var vraket rejält hemsökt av osaliga andar (läs barn) så det blev inte så mycket fotograferande som jag hade velat. Inte för att man hade fått något artistiskt snyggt foto ändå med alla tält, människor och vindskydd som var på stranden. Ska dock inte säga att det var trångt. Stranden är 4,5 kilometer lång och när tidvattnet är helt ute måste den vara 500-600 meter bred också. När tidvattnet är inne är den nog snarare bara några meter – det är väldigt långgrunt.

Helvetica. Inte mycket kvar av skeppet nu.

Tog av mig skorna och vandrade ut mot vågorna. Gick sedan en bit mot Worm’s head för att få med färre människor på bilderna, och vattnet var generellt rätt varmt faktiskt. Ibland kom det dock lite kallare vågor som svalkade skönt.

Worm’s Head från havsnivå, med solglittrande vågor.

Sådär en timme innan det skulle gå en buss hem bestämde jag mig för att försöka hinna med den. Backen upp såg helt helvetisk ut, speciellt i värmen, så jag ville ha gott om tid. Nästa buss skulle gå 1,5 timme senare, men det var ju ändå ingen katastrof. Först tog det ju rätt länge bara att gå in från vågorna till skeppsvraket, men där var det ännu mer action nu så ingen mening alls att fotografera. Gick in resten av vägen till stigen upp och försökte få bort all sand från fötterna innan jag stoppade ner dem i skorna igen. Började sedan gå – väldigt långsamt – uppför backen. Insåg att jag nog varit en av dem i allra sämst form nere på stranden – andra hade nog haft vett att låta bli när de insåg vad de skulle behöva ta sig uppför sedan. Svetten rann och stegen var långtifrån snabba, men till slut var jag uppe ändå. Och hade bara en liten uppförsbacke kvar till busshållplatsen. Blev dock förvånad att se att det bara tagit runt 20 minuter jämfört med de 30 jag ville ha på mig. Men jag var heeeelt slut, så tur att det är färdigsemestrat för i år. 😝

Nääääästan ända uppe. Att fotografera är en bra anledning till att få hämta andan en liten stund…🤪

Bussen var lite sen nu också, och ännu senare blev vi in till stan. Ungefär halvvägs blir vi stående i en kö av bilar som inte tar sig någonstans alls. Tydligen var det en annan buss på väg från andra hållet som behövde ta sig förbi först på något vis. När den hade passerat trodde vi att det skulle vara lugnt, men då kom det en husbil istället, som inte kunde köra förbi. Den hamnade till slut nos mot nos med bussen, och då började bilarna köra förbi allihop. Tills det kom en bilförare som inte tyckte hon kunde köra förbi, och då blev vi stående allihopa. Ingen tog sig varken framåt eller bakåt. Folk längre bak i kön blev irriterade och tutade, men till slut kom det en man som vinkade fram kvinnan som inte tyckte hon hade plats och det gick hur bra som helst. Skämt om kvinnor och bilkörning får ni lägga in själva. 😝 Efter mycket om och men fick vi även tillbaka husbilen i sin egen halva av vägen och proppen släppte åt bägge håll. Det var lång kö som vi mötte kan jag säga. Alla ville väl ut till Gower och stranden inför värmeböljan, och dessutom tror jag skolorna har tagit sommarlov.

Förutom den lilla spänningen hade jag nog kunnat somna på bussen, trots att klockan inte ens var 18. Fick dock en glimt av Three Cliffs Bay genom fönstret, och det kan definitivt bli ett framtida besöksmål. Det fanns med i idélistan redan inför den här resan, men man hinner ju inte allt. Roligt förresten när man känner igen ställen som man bara sett på bild förut. 😁 Såg ett slott också, som förmodligen var Oxwich, enligt var vi var på kartan.

Klev av bussen på motsatt sida av vägen där jag hoppade på, och hade sådär en knapp kilometers promenad till hotellet. Inte var det mycket fart på fötterna nu heller, och det var fortfarande varmt – det har tydligen varit runt 25 grader idag. Köpte lite matnyttigt på Tesco och tog sedan en dusch för att få bort saltvatten och sand och svett. Sen återstår det bara att sova och packa innan det blir bye bye Swansea. Förhoppningsvis på återseende någon gång.

Ny dag, nytt slott

Posted on 2022-07-15 by Lizzan

Somnade rätt tidigt igår och sov rätt länge idag, och vaknade utan den huvudvärk som plågat mig under eftermiddagen igår. Vet ju att jag inte mår bra av att inte äta ordentligt, men….🙄 Kanske blir gammal och klok någon gång.

Planen för dagen då det bara skulle bli sådär 21-22 plusgrader var att åka till Kidwelly Castle och kika runt där. Ville också ta en sväng till Ferryside och se om jag kunde få något bra/bättre foto på Llansteffan Castle därifrån, men insåg att det ibland var lång tid mellan tågen och att det var bäst att prioritera Kidwelly, så jag köpte mig en returbiljett dit. Köpte macka att äta på tåget – ägg och krasse – vilket inte alls var någon höjdare tyvärr. Hoppade av tåget i Kidwelly och tog sikte på centrum av byn. Hade ingen mobilmottagning, men ett par vandrande kvinnor som också klev av tåget där hade varit där tidigare så jag följde efter dem – var inte i form att hänga med. 😝 Hittade en karta på en tavla i centrum och bestämde mig för att istället för att göra det enkelt för mig själv börja med att se om jag kunde hitta någon bra utsikt mot slottet, som ligger vid en å. Gick därför iväg åt motsatt håll och fick gå och gå och gå, innan jag plötsligt hamnade vid en väg och såg slottet i slutet av den. Det var en massa elledningar och hus och lite annat skrot i vägen, men med varsam zoomning och riktning på kameran så gick det att få ett bra foto ändå. 😁

Ett av mina bättre slottsfoton på länge, om jag får säga det själv.

Fortsatte nerför den vägen och hoppades på någon glugg i vegetationen så man kunde få något fler roligt foto, men där gick jag bet. De små öppningar som fanns gav inte utrymme till hela stora slottet. Enligt kartan i centrum skulle det gå att gå över ån längre upp också, men då jag fick tag i lite mobiltäckning insåg jag att den kartan visade ett mycket större område än jag trodde. Det var därför betydligt kortare att gå tillbaka samma väg som jag kommit.

Kom tillbaka till skylten med kartan och följde nu vägvisaren mot slottet. Tills det kom en annan vägvisare till en ”Castle walk”, som verkade gå mellan ån och slottet. Klart man skulle ta den också. Sikten upp till slottet därifrån var brant, så det blev inte lika bra foton, men det var ju roligt ändå.

Sen skulle jag då på riktigt försöka hitta *in* på slottet också. Tyckte det såg ut som att jag var inne i en återvändsgränd, men det fanns en låg öppning i en mur som i alla fall korta jag kunde gå igenom, duckande. Gissar att mina bröder skulle fått vika sig dubbla ungefär. En sväng vänster efter det och uppför en liten gata, och där var slottet! Satt först och vilade en stund och tog lite fika innan jag gick in, för det som skulle kunna varit en promenad på 1,1 kilometer och 15 minuter blev för mig istället 3,38 kilometer och 55 minuter, inklusive fotopauser, då.

Verkligen inte snabbaste vägen till slottet. Men den var rolig!

Var förresten glad över att jag traskat runt lite i byn först, och uppe bland bostadshusen. Mysigt litet ställe, och dessutom höll de på med ”craft bombing”, där de satte upp hemmagjort alltmöjligt överallt. Det var stickat och virkat och målat och färgglatt överallt. Vissa människors trädgårdar var också oerhört charmiga, men jag gillar inte att fotografera dem då det känns lite för påträngande. Såg också till en svart katt på en hel del skyltar, tydligen är det en lokal legend som berättar att katten överlevt diverse katastrofer som hänt i byn. Någon levande svart katt såg jag dock inte – men däremot en vit.

Sånt här stickat och virkat satt ÖVERALLT. Tillsammans med målningar på trästycken, till exempel. I bakgrunden en metodistkyrka.

Betalade in mig och köpte en guidebok också då jag gillade att ha en sån med mig på Oystermouth. Den här var dock större och fick inte plats i byxfickan men jag lyckades jonglera runt den och kameran ändå. I alla fall när jag inte behövde gå i smala läskiga trappor. Tog det lugnt och läste mer än jag fotograferade i början för att få lite överblick och förmodligen för att vila också. Det blåste i alla fall skönt och svalt idag och det fanns en del skuggade bänkar i slottet som var bra att sitta och läsa på. Egentligen hade man bara kunnat sitta där och läsa idag, faktiskt. Men sen blev jag sugen på Ferryside igen, kollade tidtabellen och kom fram till att om jag gick från slottet vid 14, kunde jag ta tåget till Ferryside, ha 35 minuter där, ta tåget tillbaka till Swansea och sedan hinna på Nando’s innan det blev för mycket folk där. Det gav mig ungefär en timme att plåta resten av slottet, så jag började kika efter trappor.

Slottet har en mur innanför den yttre muren, här är insidan på den inre muren med ett av sina torn.

Någonstans där borta bland husen var jag och fotograferade innan jag gick in.

Många ingångar till det sydöstra inre tornet. Och en bekväm bänk där jag satt ett tag.

Hittade en i ett torn som jag suttit och betraktat medan jag läste, men där fanns det inget annat än väggar att hålla sig i. Tror det hade gått finfint att gå uppför den trappan, men hade ingen större lust att försöka ta mig ner igen. Mötte några tjejer som var på väg ner och frågade om man kunde komma ut någon annanstans om man gick upp, men de förstod visst inte frågan. Valde att inte chansa utan gick ner de 5-6 steg jag hunnit klättra upp. Tog istället en annan, bred och fin trappa med ledstång att hålla i – som gick till samma mur och torn som trappan jag testat innan.

Vy mot sydöstra tornet och kapellet längst till vänster i bild.

Vy mot nordöstra tornet från gången uppe på den inre muren. Notera hålet i golvet till höger, där kunde man dra upp fällgallret från den norra inre porten.

När jag fotat runt från muren fanns det sedan en trappa upp i ett annat torn, där det åtminstone fanns ett rep intill mittkolonnen att greppa tag i. Första våningen upp var ett rum med välvt tak, och jag tvekade om jag skulle gå upp till nästa. Men så gjorde jag det ändå, och det var ett till rum som var nästan likadant. När jag tittade uppför trappan till nästa våning såg jag dock rejält med ljus, så jag hoppades att man kunde komma ut längst upp i tornet – och det kunde man!

De här rummen var inte lika spännande som på Oystermouth.

Fotade lite och hade sedan cirka en halvtimme på mig att ta mig nerför trappan och ut från slottet. Trappan gick bra, mötte ingen så det var ju skönt, och jag hade inte särskilt bråttom varken ut eller ner till tåget efteråt.

Dock fortfarande värda att klättra uppför. Här är vyn från högsta tornet mot havet. Ser ni tåget därborta?

Fullt fokus på ingången – eller utgången.

Två avsnitt av den inre muren och två av de inre tornen.

Den rektangulära byggnaden fungerade antingen som tingshus eller stall. Mellan den och muren fanns det latriner.

Kidwelly hade en stadsmur också, här är porten till den.

Tåget var någon minut sen och de gånger jag åkt sträckan tidigare har vi fått höra att vi behövde säga till om vi skulle kliva av i Ferryside, dit jag skulle nu. Resan dit var dock bara 6 minuter, och jag bommade att prata med konduktören innan jag klev på, så det var bara att hoppas på det bästa – han var inlåst i ett rum längst bak i tåget och jag hittade inget sätt att kontakta honom. Som tur var saktade tåget in, så jag gissade att någon annan sagt till och ville kliva av på samma station – men ingen annan klev av. Så där hade jag tur!

Men sen var visst turen slut. Gick ner till stranden i Ferryside, vilket bara var sådär 50 meter från stationen, och försökte fota slottet i Llansteffan. Men det var en hel del moln på himlen, och under de cirka 25-30 minuter som jag stod där så hittade inte solen någon jättebra lucka till slottet. Mig sken den dock på en hel del. 🙄 Nåja, det var behaglig temperatur och skön vind där, så inte helt bortkastat. När jag sedan klivit på tåget tillbaka till Swansea och jag tittade ut på slottet badade det så vackert i solljus. Förstås.

Llansteffan Castle. Ja det syns ju bättre än det gjorde på iPhone-fotot från tåget i alla fall.

Mind the gap verkar inte flyta från tungan lika lätt på walesiska. Kan tyvärr inte säga att jag varit medveten om att jag hört någon säga det…

Lade sedan in väskan på rummet innan jag knatade ner till Nando’s. Fick snabbt bord, beställde via nätet och fick kvickt mat också. God och stark mat. Kaaaanske blir det ett besök till innan jag åker härifrån. Fast om någon kunde uppfinna en teleportör som tog mig hem till Östersund direkt skulle det också vara lockande – jag ser inte alls fram emot de dagar som jag har kvar här nu. Imorgon tänkte jag mildra de spådda 23 graderna med att åka till Rhossili och hålla mig vid kusten, men hur jag ska fixa 26 på söndag är jag osäker på – har ju en bra bit till stranden ”hemifrån”. På måndag då jag ska till London ska det bli 29 grader här och FÖRTIOEN grader i storstaden. Visserligen har jag hotell nära Paddington, men jag kommer ändå behöva gå något kvarter. Och de varnar för att tågen kan behöva sänka farten för att inte få problem med heta spår. Så….teleportör, någon?

Trött, tröttare, Lizzan

Posted on 2022-07-14 by Lizzan

Sviterna från gårdagen sitter i än. Jag spenderade första halvan av dagen med att göra klart gårdagens blogg då jag inte orkade det då. Gick bara ut en sväng vid 9 för att handla frukost.

Bokade in mig på middag på 28:e våningen och hade för avsikt att traska ner till marinan sådär vid lunchtid, och gå på museum eller något sånt, då jag ville ge min hud lite tid till återhämtning från all sol den fick igår. Jag har bra solskydd, men t.ex. händerna är lite svåra att skydda med all handtvättning som pågår nuförtiden – inte för att jag var bra på att kleta in dem förut heller.

Dock blev det inte som jag hade tänkt mig. 🤪 Såg i väderappen att det nu ska bli 38 och 39 grader varmt i London de dagar jag ska vara där innan jag åker hem. Hade lust att gå in på Yours-butiken och kolla ifall de hade några fler roliga kläder, men med sådana temperaturer lär jag inte behöva några. Förutsatt att AC:n fungerar på rummet lär jag nämligen knappt gå ut därifrån. Gick hur som helst ned på stan och fick med mig ett par svala mörkblå shorts därifrån. Hade hellre velat ha någon topp, men där är jag nog kanske för kräsen eftersom jag syr så mycket roligare toppar själv. Gick lite halvhjärtat in på ett par andra klädaffärer men där fanns det varken något som var snyggt eller stort nog. Kände inte för att släpa runt på kassen resten av kvällen så gick tillbaka till rummet för att slänga in den där.

Tog sedan en av världens tråkigaste promenader ner till stranden – den vägen jag gick efter att ha passerat centrum med alla butiker var bara hus på hus på hus på hus, och inte någon jättebra del av stan. Inte så att det kändes osäkert, klockan var ju inte ens 16, men det var bara allmänt tråkiga hus. Nere vid stranden blev det dock lite skillnad i alla fall.

Mumbles-tuttarna från stranden i Swansea.

Samma vy genom en båge under ett gammalt brofundament. Bron är borta men trapporna upp till den står kvar.

Det här kan vara en av de roligaste balkonger jag sett.

Vy bortöver stranden. Snubben mitt i bild kanske trodde det var bara honom jag ville fota, han hade gjort burpees lite tidigare innan jag gick förbi. Tyckte det var jobbigt nog att promenera i värmen, jag.

Drog mig bortöver stranden mot Grape & Olive där jag skulle äta, och det var i alla fall lätt att hitta då inget annat hus var ens i närheten av lika högt. Stannade till en stund på en bänk och tittade ut över havet, där det rullade in rätt rejäla vågor idag ändå. Hade jag inte haft långbyxor hade jag nog gått ut en sväng och blött fötterna. Får spara det till på söndag kanske.

Fick nöja mig med att bara lyssna på de härliga vågorna idag. Men vinden var i alla fall skön.

Ett till monument alldeles bredvid. Hittade ingen info, men letade inte jättemycket heller. 😝

Trodde att jag skulle bli tidig till restaurangen, men kom faktiskt dit ganska precis när jag hade bokat, 17:30. Åkte upp i hissen till 28 våningen och blev visad till mitt bord. Utsikten var ju finfin. Alltid något. Bordet var däremot jättesmalt mellan bordsbenen, så mina två ben tryckte hela tiden på bordets ben vilket var långt ifrån bekvämt. Servitören kom ganska snabbt och frågade vad jag ville dricka, så då beställde jag in lemonad och oliver som förrätt – restaurangen hette ju ändå Grape & Olive, och trots att jag inte ville ha vin kunde man ju anpassa sig lite efter temat. Sa att jag behövde någon minut till innan jag kunde beställa varmrätten.

Utsikten kunde man ju i alla fall inte klaga på.

Sen fick jag vänta, och vänta, och vänta. På de flesta andra ställen jag varit på så dyker ju någon upp så fort man tittar upp från menyn. Här tog det väl kanske 10 minuter innan servitören kom med oliverna (lemonaden hade jag fått tidigare) och då var han bara på väg bort igen utan att ta min beställning. Sa att jag var redo att beställa och bad om att få laxen. Menyerna lämnade han kvar.

Oliver och lemonad. De var nog det godaste under den här måltiden.

Nu var väl det här inte ett snabbmatskök, och jag var säkert lite extra grinig eftersom jag inte heller ätit någon riktig lunch, men maten tog sin lilla tid att få också. Tyckte bordet bakom mig hade fått sin mat mycket snabbare, men det var visst bara förrätten. Laxen smakade väl typ lax, potatisen smakade potatis och grönsakerna var inte så mycket att hurra för. Såsen smakade mest lite surt, men det kanske skulle vara så. Det fanns i alla fall salt och peppar på bordet så man kunde få lite mer smak på allt – men ska jag vara helt ärlig så smakade det i alla fall mer än gårdagens lunch.

Lax på smashad potatis. Kanske var nyttigt åtminstone?

Efterrättsmenyn såg väldigt lockande ut, men med den farten de inte hade varken i köket eller serveringen kände jag att jag inte orkade vänta på en till omgång med beställning och tillagning. Det hade ju som sagt tagit 10 minuter att lägga några oliver i en skål. Precis när jag var klar kom det dock in en stor grupp med människor som alla skulle ha något att dricka innan de gick in i rummet på andra sidan av bardelen. Satte mig så jag såg serveringspersonalen och väntade på en lucka innan jag bad om notan och betalade. Gav ingen dricks, vilket jag nästan alltid gör om jag har möjlighet.

Tog långa hissen ner och gick den lite roligare vägen genom stan upp till hotellet igen. Trots att jag tycker att jag gjort ingenting idag står stegräknaren på 14600 steg och nästan 10 kilometer. Och jag är fortfarande trött. Får bli en tidig kväll idag och så kanske det händer något imorgon. Måste väl passa på innan det bli över 30 plusgrader. 🙄🥵

Ho ho ho, vilken dag!

Posted on 2022-07-14 by Lizzan

Och jisses vad jag är trött nu – fast det var jag redan vid 17:30, så 21:15 är ju myyyyycket senare. Vaknade i tid i morse och hade faktiskt inga problem med motivationen att ta mig upp eller ner till frukost. Åt en väldigt god sådan med walesisk rarebit, bacon, ägg och tomat, där rarebiten hade en rejäl kick av senap – mums!

Rarebit är alltså den där brödbiten med ost på. Osten kan vara blandad med ale, den här var definitivt blandad med senap. 😋

Var sedan ute i tid till taxin som dök upp bra exakt 8:15. Dock hade chauffören fått order om att jag skulle till Llanelli, som bara är 17 kilometer bort. Istället skulle jag ju till Llanarthne (typ), som är 28 kilometer bort och i lite annan riktning. Som tur var såg jag GPS:en och kom på att dubbelkolla adressen. Chauffören hade aldrig varit i de trakterna tidigare, men med GPS och mina instruktioner så tog vi oss dit ungefär när det var tänkt. Sa till vid grinden att jag var där för ”falconry” och vi blev insläppta. Betalade de 54 punden, cirka 677 kronor som resan kostat och önskade chauffören lycka till med att ta sig ut och ”hem” igen. 😝 Själv hade jag instruktioner om att vänta på parkeringen, men när det kom ut en någorlunda officiellt klädd karl och undrade vad jag gjorde där fick jag instruktioner om att gå upp till rovfågelcentret. Han gick med en bit längs vägen och när jag började prata om fåglarna och han inte hade så mycket koll insåg jag att han nog inte var någon som jobbade med dem. Ringde därför rovfågelcentret och sa att jag blivit vilseledd och fick gå tillbaka till parkeringen igen.

Där satt Alex och väntade tillsammans med Boomerang, en tornfalk. Vi gick ut i en av trädgårdsdelarna och jag hann få några fina bilder innan Boomerang hittade något spännande – ett fågelben – på en sten och flög iväg med det. Och kom inte alls tillbaka som en boomerang. Det var tydligen mycket roligare att leka med det han hittat själv än att äta maten som Alex lockade med. 15-20 minuter senare fick vi dock tag i honom igen, men det kändes enklast att byta till en fågel som var lite mer samarbetsvillig.

Där borta satt Boomerang ett bra tag. Inte lätt att få pli på fåglar när allt man kan träna dem med är mat…och så hittar de något eget istället.

Näst ut på tur var Ozzy, en klippuv. Han trivdes inte på öppna platser, så vi gick in i skogen istället. Fick lite bra bilder på en stillastående uv, men det blev svårare när jag skulle försöka fånga honom i luften. Alex fick honom att flyga rakt emot mig och landa bakom mitt huvud på hans handske, men ugglor blir väldigt mycket större väldigt snabbt när de flyger rakt emot en… Varken jag eller fokusen på kameran hängde med riktigt, men helt misslyckat blev det ändå inte.

Ozzy, klippuv/bengal eagle owl eller rock eagle owl.

Som tredje fågel fick jag träffa Frodo. Han knäcker extra som ringbärare på bröllop. Håriga fötter har han också. 😁 Dock vet jag inte om Alex var sån fantasy-nörd, han verkade i alla fall inte tycka att mina sagan om ringen-kommentarer var så roliga. 🙄 När Frodo till exempel var lat och inte ville röra på sig sa jag att ”på det där viset kommer du aldrig till Mordor” – fast på engelska, då. Frodo ville också hellre springa än flyga, men när jag fick fota en dunderskön springsekvens så tyckte kamerans autofokus att bakgrunden var mycket mer spännande. Vi är inte heeeelt överens ännu. 😔

Frodo, en afrikansk gråuggla/African white faced owl. Vet inte om han är nordlig eller sydlig.

Spring, spring, spring… När han inte var på springtur satt han ofta och jamade som en grinig gammal katt. Mreow!

Här hade Frodo sett något läskigt och sprang och gömde sig. När man heter Frodo har man många fiender, som orcher och sånt. Fick senare se honom transformera till sitt smalare jag när han blivit skrämd av någon annan fågel som cirklade ovanför, men hann inte fotografera.

Sa sen hejdå till Frodo och fick träffa två av de nyaste tillskotten på centret. 2 stycken lappuggleungar, om jag minns rätt – glömde skriva ner. Huuuur söta var inte de här då?

Här är den till vänster i färd med att cirkla runt med huvudet sådär som ugglor gör. 😁

Fick sedan träffa ett till nytillskott. En 13 veckor gammal havsörn som de tror är en hona. Hon har dock inte fått något namn ännu. Väldigt gapig var hon också, då allt var nytt för henne än så länge. Fick vara med när de tränade henne på att flyga till handsken och hon lugnade till slut ner sig när hon fått i sig en del mat.

Havsörn/white tailed sea-eagle. 13 veckor gammal.

Efter det var min privata vandring slut, och jag hade resten av dagen till att göra vad jag ville på botaniska trädgården. En flygshow ingick i priset för min fotografering, och sedan köpte jag biljett till de andra två också. 😁

Första showen började bara sådär 10 minuter efter att jag var klar, så kameran fick inte vila så länge. Det var 4 fåglar i varje show, men det var inte alla jag fick så bra foton på. Eller något alls, i ett fall.

Atlantis, havsörn/white tailed sea-eagle. En vuxen version av ”babyn” jag fotade tidigare.

Gick sedan ner till caféet och beställde en ordentlig lunch – visste att jag inte skulle klara resten av dagen på bara smörgåsar. Tog en Chicken Tikka Masala som serverades med ris – och pommes, förstås, vad vore brittisk mat utan friterad potatis? Inte var det kryddigt nu heller, men det var i alla fall mat.

Gick runt lite i apoteksträdgården innan jag gick upp till fågelcentret igen i tid för nästa show som började 13:30.

Här hade jag varit med Frodo tidigare på dagen, men då hade jag inte så mycket tid över till växterna. Det hade jag knappt nu heller, i och för sig. 😝

Skylt och blommor. Det kanske märks att mitt intresse för detta inte är riktigt lika högt som för fåglarna…😂

Se något fint och fota det, det räcker väl?

Jag gillar oskärpan på min nya utrustning…skarpt! (sorry)

De jobbar hårt med återanvändning och återbruk här.

Humlorna gillade de här, det var minst 3 som surrade runt dessa blommor.

Av de 4 fåglarna i denna show var det en som inte ville visa upp sig över huvud taget. Busby, en ormvråk hade andra planer och höll sig i skogen där han jagade småvilt istället. Dock utan att fånga något annat än lite gräs. Till slut fick i alla fall fågelskötarna honom att flyga tillbaka hem igen. Flera vilda ormvråkar cirklade dock i närheten så det var ju inte som att vi inte fick se någon alls.

Ingång till rovfågelcentret. Riktigt sådär bra bild har inte jag fått med mig därifrån, men jag är glad ändå.

Fortina, pilgrimsfalk/peregrine falcon, som jagar efter en ”lure” som falkoneraren svänger runt.

Lily, minervauggla/little owl. Liten uggla med stor personlighet.

Midas, kungsörn/golden eagle. Enormt passande namn då det funkar både på svenska och engelska. 😁

Då Busby var busig blev det inte så lång tid mellan andra och tredje showen. Jag gick ner till caféet igen och köpte en glass denna gång för att svalka mig lite. Trots att det skulle vara svalare idag så…var det inte särskilt svalt, och solen gassade.

Tredje showen var en av de bättre fotograferingsmässigt. Som andra nummer kom ett par glador – en röd och en brun – som flög i cirklar runt oss och faktiskt fastnade på några bilder – i fokus till och med. Ugglan Hector kom in som tredje nummer, han hade fått flyttat hit från Cardiff där han blev utmobbad av de andra fåglarna. Insåg då att jag faktiskt träffat honom förut! Kolla in andra bilden här: Sista dagen…

Meany, tornfalk. Lite mer samarbetsvillig än Boomerang.

Tornfalkar kan hovra för att spana efter sina byten.

Röd glada/red kite, är dock osäker på vilken av dem.

Hade så fullt upp med att fotografera att jag inte har någon aning om vad falkonerarna gjorde, men eftersom fåglarna kunde fånga mat i luften gissar jag att de slängde upp den åt dem. 🤪

Hector, berguv/eurasian eagle owl. Alex som pratade genom showen kallade ugglor för korkade. 🙄 Det kanske är sant, men elakt sagt. 😝

De får vara hur osmarta som helst, de är i alla fall snygga.

Efter den showen var det slut på fågelfotograferande, vilket kanske var tur. Hade börjat dagen med ett nytt tomt 64 GB minneskort som nu nästan var fullt. Dagstotalen slutade på 1945 bilder, men då är många av dem suddiga eller utan fåglar alls. Och några är på den botaniska trädgården utan fåglar ens i närheten. Gick ner genom parken då det var ungefär en timme till att det skulle gå en buss därifrån, och jag hade inte lust att betala för en till taxiresa. Helt ärligt så hade jag lätt kunnat gå runt bara i trädgården en hel dag och fotografera utan ugglor, för den här gillade jag!

Den här lilla dammen verkar vara högsta punkten i ett typ konstverk som går ner till parkens ingång. I bakgrunden syns domen till växthuset.

Vattnet slingrar sig nerför hela backen nästan till entrén. Jag kom ju in en annan väg så fick se allt baklänges.

Världens största växthus utan extra stöd till taket, tydligen. Väldigt varmt var det också, inte bara från solen, för det kom varmluft upp genom gallren i förgrunden. Jag gick ut rätt jättekvickt. 🥵

Sten, vatten, växter och lite imponerande arkitektur. Som ett Wales i miniformat.

Här nere tog vattnet slut – men mest troligt pumpas det vidare någonannanstans, eller tillbaka till toppen.

En annan fontän. Det stod två likadana sådana här på varsin kant av cirkeln.

Hittade en väldigt blekt skylt om bussar utanför ingången och hoppades att det var den som gällde. En stund före avgång dök det i alla fall upp en liten buss som skulle till Carmarthen, så det verkade funka! Hann dessutom precis med tåget mot Swansea därifrån, så jag kom ”hem” vid 18-tiden. Hemresan kostade 13,15 pund med buss- och tågbiljett, så bra mycket billigare än resan dit! Middagen fick bli mackor, mango och snacks då mitt hår som jag haft under hatt under eftermiddagen inte var i form till att vistas på restaurang. Inte hade jag tid med det heller, jag ville ju kolla bilder! Tog in 290 av dagens 1945 för att kolla närmare på dem, och över 150 av dem hade faktiskt en skarp fågel i bild när det var det jag försökte fota – tjoho! 🥳

Mummel, mummel…nä Mumbles, var det ju

Posted on 2022-07-12 by Lizzan

Jag gjorde som jag hade tänkt! Fast inte riktigt som jag hade tänkt, för hur roligt hade det varit?

Det blev lite sent somnat igår, så då blev det sent vaknat idag också. Tog mig ut från hotellet strax före 11 och då hade jag inte ätit något ännu. Stannade till på kamera-affären och köpte mig en egen blåsbälg, men tyvärr var det en annan man som jobbade idag så jag kunde inte tacka han som hjälpte mig igår och säga att det faktiskt fungerat. Köpte mig sedan en bacon-macka på Greggs och gick mot busstationen. Bussen jag tänkt ta till Bracelet Bay var en halvtimme bort, men jag köpte en biljett i appen utan att aktivera den så länge. Hade inte suttit och väntat länge innan Open Top-bussen kom farande istället, och jag visste att den gick till samma ställe. Dock var den lite dyrare, och tar längre tid, men så får man ju lite bättre utsikt och svalare klimat på köpet. Hoppade på och löste biljett och klättrade upp till takvåningen.

Idag var vädret mulet, och runt 22 grader, men det kom knappt någon vindpust och kändes väldigt klibbigt*. I utomhusavdelningen var det dock skön fartvind och jag undrade nästan om jag faktiskt tagit med mig för *lite* kläder när jag inte hade någon riktig jacka. Det gick över så fort jag klivit av i Bracelet Bay och började gå tillbaka mot Mumbles. Första anhalten blev piren i Mumbles, som såg jättefin ut på håll men väldigt sliten och trasig ut på sina ställen när man kom närmare. Som tur är så håller de på att rusta upp den och byta ut trasiga plankor och dylikt.

Tyckte himlen var rätt tråkig när jag var där, men den blev rätt bra på bild ändå. Här är fyren i Mumbles och de två formationer som gett stället dess namn.

Pir med båthus och nöjesarkad och restauranger på landsidan.

Piren är 254,5 meter lång och det skulle ta en genomsnittlig snigel 53 timmar att ta sig längst ut på den. Allt enligt en informationstavla vid ena restaurangen. Jag var lite snabbare.

Likt Tenby har de även här en ny och en gammal bod för sjöräddningsbåten. Den nya boden innehåller en likadan båt som Tenbys nya också, en av Tamar-klass. Den gamla boden är till salu om man har lust med ett renoveringsprojekt, den såg rätt sliten ut. Sen får man nog också ett helt gäng högljudda grannar på köpet – zooma in på bilden nedan så ser ni.

Mine! Som det ser ut är det mest fiskmåsarna man måste slåss med om ägandet av det här båthuset.

Ramp ned från nya båthuset. Insåg nu att jag inte tog något bra kort på själva huset, men det var väldigt likt det i Tenby. Gissar det är någon standardmodell.

Från piren hade man också fin utsikt mot fyren i Mumbles. Namnet Mumbles är inte för att nån hade svårt att prata ut ordentligt, utan kommer från franskans ”mamelles”, som betyder bröst. Tydligen tyckte fransmännen att det såg ut som två bröst som låg längst ute på/utanför udden och det namnet fastnade.

Fyren. Tuttarna syns bättre på bilden från andra hållet – kunde inte stå på lagom bra avstånd för att fota idag.

Jag hade ju tänkt ta mig till slottet Oystermouth och kika runt där innan jag skulle ta bussen tillbaka, men då jag har hört att det var lag på att äta glass när man var i Mumbles så fick jag ju så lov att göra det först. Hittade en restaurang/glassbar när jag gått en liten bit, så det blev snabbt en paus. Lite svalkande var det ju faktiskt, och speciellt gott. Tog mangosorbet och mintglass med chokladbitar. Traskade sedan vidare med lite fotopauser.

Oystermouth Castle från strandpromenaden.

Tycker fler restauranger/barer/affärer/hotell/whatever borde ha väggmålningar som visar var de är, faktiskt.

Typiskt nog vill ju folk gärna bygga sina slott högt upp på kullar, så de har fri sikt runtomkring sig, så efter lite uppförsbackar var jag till slut framme vid slottet. Köpte min biljett och en broschyr med guidning runt i slottet och fick sedan fortsätta att klättra. I trappor. Men oj, det här slottet gillade jag. Massor med mörka rum och passager och fin utsikt när man klättrat upp på muren omkring. Fin innergård också med alla sina byggnader. Och i lagom intakt skick för min smak. Jag ska inte säga att det är mitt nya favoritslott, men det var definitivt väldigt trevligt.

Alina’s Chapel, namngivet efter Alina de Breos som sägs spöka här. Jag såg henne dock aldrig, eller…

Är sjukt nöjd med hur nya kameran fixar såna här bilder med samma objektiv som jag använder till alla andra bilder – på den förra behövde jag oftast byta för att få till hyfsade inne-i-slott-bilder.

Vy över kapellet och numera besökscentret från södra muren.

Kyrkan i Mumbles. Kyrktornet var till en början fristående och tänkt som ett försvarstorn, och byggdes innan slottet. Sedan byggdes det in i kyrkan.

Vy över Mumbles från slottets ingång. Vinden var snäll och friskade i en liten stund så man kunde se flaggan ordentligt.

Sidovy till slottet. Strax efter att jag tagit detta foto började det regna. 😁

Kom ner till vägen igen sådär en kvart innan bussen skulle gå förbi ut mot Bracelet Bay igen, och då hände nåt konstigt. Det började falla vatten från himlen! Har väl aldrig varit med om maken…🙄 Ärligt talat var det rätt skönt, men jag ställde mig ändå under tak för att inte vara jätteblöt innan jag kom tillbaka till hotellet – hade ju tänkt äta något först också. Åkte med ut till udden igen, tog några foton i det härliga ljus som blivit (och dessutom hade tidvattnet kommit in) och sedan tillbaka till Swansea centrum.

Limeslade bay, från open top-bussens övervåning.

Moln kan vara mycket mer intressanta än en helblå himmel, kan jag tycka. Det ger ofta bättre foto-ljus också, hade inte fått lika mysiga bilder från slottet med stark sol.

Hamnade tillbaka på hotellet utan att ha fått i mig någon mat, men dock efter att ha handlat lite snacks och dricka till kvällen. Bad receptionen att boka en taxi åt mig till imorgon och gick sedan ut igen för att äta. Siktade på Wagamama, men såg att ett kinesiskt ställe längs vägen hade öppnat nu så jag smet in där då det börjat regna mer igen. Kände mig definitivt inte rätt klädd för de tjusiga omgivningarna, men å andra sidan var det nästan tomt på gäster och personalen var väldigt välkomnande i alla fall. Beställde en stir-fry med kyckling med salladslök och ingefära, och hoppades att det skulle vara lite fart i den. Det var det inte. Hade man varit smart hade man ju frågat personalen när man beställde…🤦‍♀️ Halvvägs genom maten kom jag också på att jag nog hade sett min favoriträtt i menyn, men inte registrerat det. Man kunde få kycklingen i ”Kung Po”-sås också, och jag undrade för mig själv hur man skulle veta vad det var. Kung Po….Kung Pao är jag van vid att den heter, men är förmodligen samma. Ica kallar den ”Wokad kyckling med chili och jordnötter” och det bara måste jag ha som matlådor i frysen hemma. Så fort sista lådan är borta lagar jag nytt. Men nu vet jag i alla fall vad jag ska äta om jag hamnar där igen. Det var gott hur som helst, och inte sådär halvt gelé-artad sås som på puben i Tenby.

Så nu sitter jag på rummet och skriver och kollar foton och hoppas att morgondagen också går hyfsat som planerat. Taxin ska komma vid 8:15 imorgon och det är nog bra om jag har ätit en riktig frukost innan dess så jag har energi till alla fåglar och foton. Och till att hitta rätt ställe till att börja med – när jag kom tillbaka från middagen undrade killen i receptionen vilken ”National botanical garden” jag skulle till…enligt taxibolaget så fanns det två. 🙄 Jaja, jag hittade adressen som visade sig vara den som var närmast i alla fall, så förhoppningsvis går det bra. Och taxichaufförerna brukar ju vara trevliga här, hoppas det gäller på morgnarna också. 😝

* KVAVT. Kvavt heter det ju, det har tagit mig över en vecka att komma ihåg det ordet!!! 🤦‍♀️

An Ugly, Lovely Town

Posted on 2022-07-11 by Lizzan

Så beskrev poeten och författaren Dylan Thomas sin hemstad Swansea. Idag var det nämligen dags för mig att lämna en very pretty town, dvs Tenby, och byta bas för en vecka. Hann med frukost på hotellet som inte var något vidare bra idag, och sen var det bara att packa. Resväskan måste på något vis ha krympt och blivit tyngre, för det var mer ont om plats i den nu trots att jag inte tycker jag handlat så mycket. Lyckades ta den nerför de tre trapporna alldeles själv också, men det gick inte snabbt. Sen skulle man ju iväg till tågstationen också. Trodde jag hittat en smart väg utan så mycket uppförsbacke, men det visade sig att den vägen jag tänkte svänga in på gick på en bro ovanför den jag kom traskande på. Kunde dock skippa halva den jobbigaste uppförsbacken, men de höjdmeterna jag sparade där fick jag ta ändå eftersom jag virrade iväg för långt.

Var på stationen 40 minuter innan avgångstid så jag hade i alla fall inte bråttom. När tåget dök upp fick vi först stå och vänta 20 minuter på att tåget från andra hållet skulle nå stationen också – det var försenat. Vilket väl hade varit lugnt, men det var 24-25 grader varmt och AC:n på tåget bestod av att alla fönster var öppna upptill. Det funkade fint när vi rörde på oss, men mindre bra stillastående. I solen. 🥵 Nåväl, efter cirka 1,5 timmes åkande var vi framme i Swansea, och jag såg mitt hotell så fort jag kom ut från stationen. Gick in och sa att jag visste att jag var tidig men undrade om jag kunde lämna väskan åtminstone. Mitt rum var dock redan klart så jag kunde checka in direkt. Har definitivt inte lika fin utsikt från rummet här. 😂

Om man zoomar in riktigt, riktigt mycket, kan man se slottet i Llansteffan på den andra kullen från vänster.

Insidan av rummet är faktiskt riktigt snygg. Iechyd da! som det står på tavlan till vänster betyder typ skål! på walesiska. Därför drack jag en cider ikväll till bloggandet. Märks det? 🤪

Utsikten kanske lite mindre snygg. Kanske är det här Dylan Thomas menar med ugly town…

Kände mig lite rastlös och gav mig ganska snart ut på promenad trots värmen. Såg senare på kvällen att det blev runt 28 grader, så inte underligt att jag blev varm. Att utforska en ny stad lite lagom på måfå gick dock bra ändå. Började med att gå in på en kameraaffär då jag fått lite damm på sensorn på min nya kamera. Ni kanske har sett det på nåt av mina foton när jag glömt att ta bort det i efterhand. Mannen i butiken var enormt hjälpsam och försökte blåsa bort det med en liten blåsbälg, men jag hittade fortfarande damm på bilderna efteråt. Nu när jag kollat dagens bilder verkar det dock som att det bara är 2 dammkorn kvar, istället för 4 som tidigare.

Gick sedan vidare nerför stan och hamnade vid Swanseas slott. På andra sidan vägen fanns lite annan ögonfägnad i form av fontäner, vilket stans fiskmåsar har beslagtagit som plaskdammar. Annat roligt i stan var en hel del väggmålningar, och en bit längre ner hittade jag Little Wind Street som var väldigt färgglad. Kom sedan ned till vattnet och en hamn samtidigt som det hördes en rejäl smäll – det var inte jag, jag lovar! Kan ha varit någon båtmotor som small eller något. En stund senare såg jag hur polis och brandkår och allt möjligt stod där i närheten med blinkande lysen. Hittar dock inget på nyheterna om vad som hände.

Den mindre delen av Swanseas slott. Bilder på den större kommer senare.

Plaskdamm för fiskmåsar. Naturligtvis med ett Dylan Thomas-citat runt kanten.

Little Wind Street. Det finns en minigolfbana i ett av husen, säg till om ni kommer hit närmaste veckan så kan vi ta en match!

Traskade runt lite på måfå och hittade mycket fint att fota. Swansea Marina och området kring hamnen har likt Cardiff Bay fått sig en upprustning på senare år och arkitekturen är lite liknande – säger jag som inte kan ett dyft om arkitektur. Trodde mest att jag gillade grå slott i ruiner, men gillar tydligen också moderna hus med glaspartier och gärna en del färg också!

Gillar den här bro-stilen, det ser så elegant ut.

Norsk kyrka finns det här också, inte bara i Cardiff. Där den har blivit till ett café har den här blivit till en förskola.

Bättre vy på själva kyrkan. Ingen fin flagga här dock. 😔🇳🇴

Jag ser havet! Men inte från mitt rumsfönster, det här är nog 1,5 kilometers promenad ”hemifrån”.

Dock gillade mitt lokalsinne inte alls den där delen av staden. Så fort jag tyckte att jag skulle ta mig till något visst ställe (som jag inte såg) gick jag åt helt fel håll. Och när jag väl gick åt rätt håll hände det andra saker. Kom till en bro, tog ett par steg ut på bron och tog upp kameran för att fota. Direkt startade en larmsignal och en mansröst sa ”move off the bridge”. Jag var av bron i ett nafs, jag lovar. Det berodde förstås på att det var en svängbar bro och en båt behövde ta sig förbi, men jag kan slå vad om att den som styrde bron satt och kollade och passade på precis när det skulle få bäst effekt. Eller så hade han låtit mig gå om jag bara hade gått över direkt. Hursomhelst hoppas jag att han hade roligt åt min reaktion. 😝

Bild i väntan på brostängning. Det var nät uppsatt på den delen av bron som inte svängde, därav de svarta blobbarna i bilden.

Skulle ha velat fota det här huset lite mer rakt framifrån så all symmetri och tjusigheter syntes bättre, men ville det inte tillräckligt mycket för att gå ut på sanddynerna idag. 😝

Båtar fanns det gott om. Det här är en annan hamnbit än där det exploderade tidigare.

Skulle behöva bättre ljus för att få den här att komma till sin rätt. Glömde kolla om det fanns någon information om den också. 🙄

Traskade runt lite till och kollade kartan noga för att inte gå så mycket åt fel håll. Hittade en till bro jag behövde gå över för att komma till rätt sida av vattnet, men nu hann jag inte ta mer än några steg mot den innan larmet började tjuta. Denna gång var det en kvinnoröst som sa åt mig (och de andra) att backa från bron. Nu var det lite bättre läge för att fota både bron och båten som skulle förbi i alla fall. Var sedan kvar i området en stund, så jag hörde att larmet för den där bron faktiskt gick riktigt ofta, så det var inte bara min otur. Eller tur, jag har sällan problem med att vänta när det kan bli någon rolig bild som resultat.

Satt sedan en liten stund utanför det enda ställe i Swansea som jag varit på förut, nämligen National Waterfront Museum. Det besökte jag på en rundtur med Where When Wales för 6 år sedan och kan nog vara värt ett besök igen med lite mer tid. Kanske vore bra att skona min hud från solen någon dag, vi får se. Där utanför satt även Dylan Thomas som staty.

Dylan Thomas. Vet inte hur jag trodde att han skulle ha sett ut, men inte alls sådär i alla fall. Mindre grön till att börja med. 🤪

Vy från bredvid museet. I det höga tornet finns det en restaurang längst upp, ska försöka ta mig dit och äta någon dag.

Onödigt tjusigt hotell nuförtiden, tidigare var det huvudkvarter för Swansea Harbour Trust.

Gick upp genom stan igen då magen börjat vilja ha mat. Äntligen fanns det mer än pubmat att välja på, jag hade sett tre av de kedjor jag brukar kunna äta på medan jag gick ner mot vattnet och nu siktade jag på………Nando’s! 😁 Det var tidigt nog för att inte vara fullt, och de hade ENORMT bra AC därinne så det var riktigt svalt. Kan nog bli ett besök till innan jag far härifrån – och då ska jag testa lite starkare kyckling än medium. Nu brukar jag hetta upp den lite extra själv med stark sås till. 😋

Slottet hade hamnat i finare ljus när jag gick förbi den här gången, så det blev några foton till. Kände dock återigen lukten av någon som satt och rökte något exotiskt, och såg att det var en 40-årig man. ”Har du inget bättre för dig än att sitta här och röka?” tänkte jag. Och tänkte sedan till mig själv: ”Har inte DU något bättre för dig än att gå här och fotografera?” Och näe, det hade jag ju inte. Så det kanske inte han har heller. Men det luktar ändå inte gott. 🙄

Nästan hela det synliga Swansea-slottet. (BT-huset är en senare konstruktion. Tror jag.)

Plaskpöl till måsar, torn till duvorna – Swansea måste gilla sina fåglar. På namnet gissar jag att de har ett hav fullt med svanar också.

I närheten av hotellet. Bra med landmärken för en med något handikappat lokalsinne.

Hittade i alla fall lätt tillbaka till hotellet och ska väl snart försöka sova. Funderar på att åka till Mumbles och besöka Oystermouth Castle imorgon. På onsdag är det dags för ugglorna, och antingen får jag ringa taxi själv eller så kunde de boka åt mig i receptionen. Kan luta åt det senare…😝 Kan också hålla med Dylan Thomas om ”lovely town”. Den fula sidan kanske jag bara inte sett än, för det här verkar vara en kul stad.

Lizzans Reseblogg

Inlägg från mina resor

Monthly Archives: juli 2022