Värme och böljor

Idag skulle Storbritannien drabbas av en värmebölja. Vissa var glada över det, andra tyckte som jag. Det jag dock var glad över var att jag redan var vid havet och att temperaturen här inte skulle bli mer än 24 grader, till skillnad från t.ex. London som skulle få över 30. Då det dessutom är söndag och det knappt gick att ta sig någon vart som jag ville åka till så blev det enklast att stanna i Tenby.

Tog sovmorgon efter gårdagens strapatser och missade frukosten på hotellet. När jag tog mig ut vid 11-tiden iförd mina ”hjälp, solen är elak”-kläder hittade jag dock en pub som inte var full och som serverade frukost. Jag beställde in en omelett med tomat och lök men jag tror inte de hade någon aning om hur man använde kryddor, ens salt eller peppar. Nåja, jag kunde salta och peppra själv, och det var ju mat i alla fall.

Jag saknar ord till den här bilden 😝
Smaklös omelett.

Gick sedan runt lite i centrum, kollade några butiker, tog ett eller två foton och hamnade på en bokaffär där jag köpte en bok om walesiska slott. Planen var nämligen att hitta en bänk i lite svalkande bris och skugga, och då ville jag ha något att läsa också. Gick ner mot hamnen och ut på halvön med Tenbys slott. Det tog dock ett tag att hitta den där bänken, då de flesta var i solen eller nästan övervuxna. Hittade två, men de var så skyddade från vinden att det var varmt där ändå. Och så luktade det illa. 🙄 En liten bit därifrån stod det dock tre bänkar precis vid gångvägen, med bra skugga, inget vindskydd och ingen vegetation som kliade en i huvudet i alla fall.

Gränd mot Normandie, där jag ätit ett par gånger.
Hamnen idag vid 12-tiden.
Gamla sjöräddningen, som numera tydligen är bostadshus. Kanske därför gardinerna är neddragna.
Nya sjöräddningen, med sin superfina båt (se nästa bild). Tack vare ett arv från en bonde på 3 miljoner pund när han dog var Tenby först ute med landets mest avancerade sjöräddningsbåt. Och då behövdes ett nytt hus också, men pengarna räckte till det med.
Finfin båt av Tamar-klass.
Nya sjöräddningen från sidan.
Man kunde även ta en båttur på en annan sjöräddningsbåt. Det hade säkert varit svalare ute på vattnet, men väldigt mycket mer soligt än i skuggan. Och så är jag fortfarande lite skraj över att bli sjösjuk igen. 🙄
Praktisk kaj för att kliva på båten. Traktorn kan köra längre upp på stranden (och gissningsvis även backa) beroende på hur långt ute tidvattnet är.
Stranden var riktigt populär idag. Här var den i alla fall fortfarande ganska bred.

Det var väl ingen jättebekväm bänk, men jag satt nog där i ett par timmar och läste boken och funderade på hur många slott jag skulle kunna besöka från Swansea nästa vecka. Bytte några ord ibland med folk som gick förbi. ”It’s gorgeous today, isn’t it?” tyckte någon. Svarade att jag trivdes bra i skuggan. Någon annan höll med om att det kanske var lite väl varmt, men ”Mustn’t complain”. Neeeejdå, inte alls klaga. Jag är bara så urbota less på att behöva kleta på ny solskyddsfaktor så fort jag klivit ur duschen ren och fräsch varenda morgon och få hud som känns som krita. 🙄

När jag hade kollat igenom boken och tittat lite i den jag köpte tidigare om kustvandringar började magen att kurra. Tog mig långsamt runt ön och först till toppen innan jag gick ner mot hamnen igen. Nu var tidvattnet inne och läget i alla fall hyfsat för ett ”Tenby-vykort”.

Prins Albert som av någon anledning hamnat här som staty. Tycker han ser lite mossig ut…
Rester av kärntornet från det normandiska slott som stod här. Tenby-borna fick höra från kungen att de kunde ta hand som slottet eller låta bli, så de lät bli, och använde istället mycket av stenarna till att bygga sina egna hus.
Hamnen strax före 16 idag. Stranden har blivit väldigt mycket mindre!
Lek från piren. Som man inte SKA göra, men…
Årets Tenby-vykort by Lizzan. Inte riktigt lika bra förutsättningar som för 5 år sedan, men det är ju rätt fint ändå. 😁

Hade sett en pub tidigare under dagen som hade thai-mat tillsammans med mer vanligt pub-käk, och då varken pizza eller hamburgare lät särskilt intressant så tänkte jag ge det ett försök. Kom dit runt 16 och då var det fortfarande väldigt lugnt och lätt att få bord – ingen annan var där och åt, även om någon drack. Trevlig servitör som trodde att jag nog skulle fixa deras starkaste rätt eftersom jag tålde kryddor hyfsat ändå, så jag beställde in en kycklingrätt med chili och thaibasilika. De något mildare rätterna hade kokosmjölk i sig vilket jag kan tycka är gott när jag är på rätt humör men det är jag rätt sällan och inte idag. När jag fick maten såg den inte jätteaptitlig ut, då såsen till kycklingen var lite tjock och halvt geléartad. Försökte dock ignorera det och smakade lite försiktigt för att se hur starkt det var. Smaken var i alla fall närmast perfekt. Precis på gränsen till hur stark mat jag tål, vilket jag gillar. 🥵 Men det var kanske tur att ingen annan satt i närheten av mig och såg hur tårarna och svetten rann ibland. 😁

Den här kocken kunde kryddor i alla fall!

Tackade och betalade och traskade ner mot stranden igen. Nu när solen inte var lika stark längre tänkte jag ge mina stackars fötter en spa-behandling efter allt jag plågade dem med igår. Tog av mig sandalerna, hissade upp kjolen och började plask-traska i vågkanten. Gick fram, och tillbaka, och fram, och tillbaka, och ville egentligen inte alls gå därifrån så det blev ett litet varv till. Lekte med tanken att gå upp till rummet och ta på baddräkten och gå ner igen, men det skulle bli så enormt många trappor – dels de tre våningarna på hotellet, men det är ungefär lika många höjdmeter från stranden till vägen. Så istället klättrade jag upp och hittade en bänk och kollade på ett par fiskmåsar som försökte plundra en soptunna medan fötterna torkade. Fiskmåsfötter har inget bra grepp på släta soptunnor, kan jag avslöja…den som stod uppepå hade problem med att försöka rycka ut en påse medan den som stod nedanför passade på att roffa åt sig de små godbitar som faktiskt föll ned.

Caldey Island och en strand som blev mer och mer tom. Och bredare och bredare igen.

Köpte sen en dricka och fotograferade lite av stadsmuren. Nu när bloggen snart är klar återstår bara att packa inför avresa härifrån imorgon. Tenby är otroligt vackert och jag kommer definitivt att sakna havet och utsikten utanför mitt fönster. Däremot ser jag fram emot lite mer variation på mat och restauranger som det borde vara i Swansea. Massor med möjliga planer har jag också, så det borde inte bli en tråkig vecka. Bara tråkigare utsikt från rummet.

Bilmur och stadsmur.
Five Arches. Den ursprungliga ingången är längst till vänster och syns inte på bilden. Placeringen gjorde att de som ville attackera staden behövde stå längs muren och bli bombarderade från ovan om de ville förstöra porten.

På tal om utsikt….så här har det sett ut från mitt fönster ikväll.

Vy mot Rhossili och Worm’s Head. Stenarna längre fram i vattnet är visst lätta att köra på grund på, speciellt när tidvattnet inte är så lågt som nu. När det är mörkt blinkar det en lampa där.
Caldey Island under månens vakande öga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.