29 juli 2023

Dags att lämna Edinburgh och Skottland för den här gången, och återvända till Sverige. Planet till Arlanda skulle gå 17:40, så det finns lite tid kvar för att njuta av sista semesterdagen. Började med sovmorgon, packade i godan ro och kollade vikten på resväskan – ganska precis 23 kilo enligt min resevåg. Oooops. Tyckte inte jag hade handlat så mycket, och hemma visade vågen att väskan bara vägde runt 15. Fick dock inte med mig officiellt vad den vägde. Inte läge för en massa shopping alltså.

Checkade ut och lämnade in väskorna i bagagerummet för att slippa släpa på dem, och var ute vid 10:30. Hade sett någon pub som serverade brunch på lördagar och söndagar nära hotellet och siktade ditåt, men när jag närmade mig var jag inte sugen på så mycket mat. Såg istället Victor Hugo på andra sidan gatan, där jag hittade en god smörgås när jag precis landat i Edinburgh, så jag vände dit istället. Köpte en likadan macka, med ett berg av pastrami, och den här gången lyckades jag fota den så det syntes också. 😝

Kollade när jag borde vara på flygplatsen, och incheckningen för SAS skulle tydligen inte öppna förrän 2,5 timme innan planet skulle gå. Ingen mening att åka dit före 15 alltså. Det gav mig 4 timmar att hitta på något med, och ingen stor kamera hade jag med mig. Jag hade lite adventure labs kvar att göra och en runda fanns i Princes Street Garden, så det kändes lagom avancerat. Hittade även en virtuell och en earth cache som kändes överkomlig att göra, så där gick det åt lite tid. Fick även agera fotograf vid Ross-fontänen. Det gör jag så gärna. Erbjöd mig det efter spökpromenaden i tisdags också, med kommentaren ”jag springer inte så fort”. Ifall jag skulle stjäla deras telefon, alltså. 😝

Var kvar i trädgården lagom tills kanonavfyrningen från slottet, så den här gången kunde jag både titta och filma, och inte bara hoppa till av ljudet. Gick sedan upp till Rose Street och Thistle Street och tog sista tre labbpunkterna på den rundan också. På Thistle Street blev jag också inlockad i en butik av turkosa plånböcker som jag såg när jag gick förbi, men till slut blev det en ganska mörkt blå, i ålskinn.

Nu började det bli dags att ta sig till flygplatsen, och jag hade fortfarande lite att göra. Hade tänkt fylla på lagret med lush-grejor, men då väskan var tung höll jag mig till det som var i fast form så jag kunde lägga det i handbagaget. Förutom en burk av Retread. Expediten som hjälpte mig förra gången jag var dit rekommenderade det för att förhindra skavsår på fötterna, och jag fick med mig en liten provburk som räckt hela resan. OCH JAG HAR INTE FÅTT EN ENDA BLÅSA!!! Inte ens under vänster lilltå. Det har inte hänt på länge. Svängde också in på Bravissimo för att hämta en behå jag beställde sist jag var dit, och sen var det raka spåret till hotellet. Hämtade väskorna, packade inköpen och gick ner mot spårvagnen igen.

Och DÅ började det regna ordentligt. Det hade småskvätt lite av och till tidigare under dagen, men knappt så man märkte det. Till på köpet skulle tydligen alla och deras mostrar åka spårvagn precis då, för tågen var fulla och hållplatsen också full. Tror inte riktigt på att Edinburgh-borna verkligen hatar spårvagnarna så mycket längre. En kvinna frågade mig om jag skulle med spårvagnen, och jag nickade. ”Eventually”. 😝 Till slut fick vi plats på tredje tåget som kom, men det fylldes också på med mer folk och blev knökfullt. Vid Murrayfield-stadion blev det dock betydligt bättre plats, så jag gissar det var någon spännande match på gång. Större delen av resan kände jag att jag ville hålla med dem som rekommenderar bussen över spårvagnen till och från flygplatsen, men så länge man inte åker samtidigt som någon match tror jag att det är helt okej ändå.

Väl framme var det inte övertydligt var jag skulle lämna in väskan, och det fanns inga SAS-automater som faktiskt skrev ut några bagageremsor, så jag fick ställa mig i kö. Det var jag ju van vid nu i alla fall. Den här rörde sig dock inte lika snabbt, men till slut kom jag fram och fick väga väskan. Ooooops, 24,4 kilo. Men väldigt snäll människa bakom disken som sa att ”vi säger att den väger 23”. 😅

Bort och upp till säkerhetskontrollen, och – där var det också kö! Tjoho. Ganska bra fart på den dock, men när jag precis kom fram blev jag ombedd att vänta då det var fullt överallt och bandet närmast skulle stänga. När det till sist blev min tur gick allt jättebra, väskorna kom igenom utan knussel och det gjorde jag också. Kom in i avgångshallen, kollade skärmen och såg att gate för flyget skulle meddelas 16:40 vilket var om cirka 20 minuter. Tittade ned på telefonen och såg notis från SAS-appen – ”Flight cancelled”. ”Are you serious? Again?” Frågade jag högt. Ja, jag pratar med mig själv på engelska. 🤪

Funderade på om jag skulle gå till någon restaurang och äta medan jag väntade på mer info, men hittade inget som såg gott ut. Ville heller inte bli fast ifall jag skulle behöva röra mig kvickt. En stund senare kom det ett utrop om att passagerare som skulle till Arlanda skulle gå till bagage-utlämningen för att ta tillbaka sina väskor innan de lämnade flygplatsen för att vänta på mer information från SAS. Så jag traskade dit och såg inga väskor, och ingen information, och några fler vilsna passagerare. Ingen personal där heller, och SAS infotelefon hade stängt för dagen – någon representant på plats här har de inte. Efter sådär 20 minuter kom i alla fall väskorna, så vi gav oss av i jakt på hotell. Det fanns tre stycken här intill flygplatsen, och det första jag kom till, Hilton, var fullbokat. På nästa, Moxy, fick jag dock plats så jag bokade in mig över natten.

Strax efter att jag kommit upp på rummet fick jag ett nytt mail från SAS. De hade bokat om mig på ett nytt flyg till Stockholm. PÅ TORSDAG. Nu var det alltså lördag. Först blev jag chockad. Två sekunder senare blev jag glad. Betald extra semester! 😁🥳 Hade egentligen längtat hem tidigare i veckan, men inte de senaste två dagarna, då ville jag hellre stanna kvar – och nu fick jag det. Men jag ÄR oskyldig – tror jag. 😇

Hade ju inte ätit något mer än en pastrami-macka under dagen, så jag gick ner och käkade lite middag medan den fortfarande serverades. Kycklingcurry med ris och bröd, och riktigt gott. Inte superstarkt, men inte utan chili heller. Bokade sedan in mig på ett hotell mer centralt för resten av förseningen, och hoppas att jag inte tagit ett som SAS tycker är för dyrt – de ersätter ”rimliga kostnader” för mat och boende, men det beror på vems uppfattning av rimligt de går efter.

Skönt rum och coola belysningsdetaljer hade jag i alla fall, men det glömde jag bort att fota mitt i alltihopa. Under sängen fanns det t.ex. en rörelsestyrd belysning som tändes om man satte fötterna på golvet i närheten – kanske praktiskt, kanske onödigt. Men man slapp slå tår och knän i sängen om man gick upp i mörkret i alla fall. Gillade dock inte färgschemat och tvålen – rosa. Och eventuellt med jordgubbsdoft. Alldeles för sött luktade det i alla fall.