2024-07-22
Ställde larmet på TIDIGT, vaknade också tidigt och kollade tågappen – men nu gick det inte längre att boka den tidiga tågbiljetten då det stod att tåget var fullt. Jahapp, då var jag uppe tidigt i onödan då. Nästa buss skulle gå 8:30, men då kände jag att jag lika gärna kunde stanna och äta den mumsiga frukosten på boendet.
Vid 9:30 var jag sedan på plats vid buss- och tågstationen, efter att återigen ha gått åt fel håll en gång först. Det finns för många grå kyrkor i Killarney – och på Irland i allmänhet. 😝 Både ett tåg och en buss skulle gå ungefär samtidigt, och kostade ungefär lika mycket när jag kollade priser på nätet. Tågbiljetten gick dock inte att köpa online längre, och jag började ana att det kanske var samma problem med förra tåget – att man helt enkelt behövde köpa biljett på stationen istället. Valde därför bussen, som var lite sen, och blev lite lätt chockad när priset direkt från chauffören var sådär 6 euro dyrare än förköp på nätet. Yikes.
Kom fram till Cork strax efter 11, och traskade för en gångs skull åt rätt håll direkt. Hittade en sidoingång till tågstationen, köpte en biljett till Fota och försökte leta mig fram till huvudstationen – det var lite labyrint. Väl framme hade ett tåg nyss gått, så det var nästan en halvtimme att vänta till nästa. När vi väl fick gå igenom spärrarna funkade inte min biljett. Personalen verkade dock vana, så de bara öppnade en grind åt mig. Fick sitta på tåget i sådär en kvart, och sedan var sidoingången till Fota Wildlife Park bara typ 40 meter från tåghållplatsen. Betalade in mig och började med att äta lunch. Ett par påfåglar traskade runt bland picknickborden men nu har jag sett så många sådana de senaste veckorna att jag inte ens tog fram kameran.
När jag ätit färdigt var det dags för spindelaporna att få mat, och de var riktigt roliga att fota! Såg skumt ut när de gick på två ben, och ibland gav de verkligen ett spindellikt intryck också, speciellt när de klängde upp och ner från grenar med hjälp av svansen. En halvtimme senare skulle ett annat gäng apor få mat, och trots att jag kollade kartan noga gick jag till fel ställe. Jaja, vad är väl en matning av apor. Kollade schemat och de andra matningarna jag gärna ville hinna med var kattbjörnarna och pingvinerna. Jag tyckte vädret var lite varmt så jag misstänkte att även kattbjörnarna skulle tycka det och att maten var bästa chansen att få se dem.
Medan jag väntade (på fel ställe) på den andra ap-matningen hamnade jag också i en flock med lemurer. Flera sorters djur får kuta runt som de vill i parken, då de inte gör någon skada annat än om man verkligen retar dem. Det var bland annat kängurur, wallabyer, påfåglar och just lemurer. Lemurerna var helt klart roligast. 😁 De skuttade runt och lekte och busade och höll sig inte alls på långt avstånd. Människobarnen fick dock många åthutningar om att inte försöka klappa lemurungarna, oavsett hur söta och nära de var. Att hinna med att fotografera dem var däremot inte det lättaste.
Fortsatte runt ap-ön där olika ap-arter hade varsina öar att hänga på, och såg några gibbon-apor som framkallade många skratt med sina påhitt. En av dem höll på och gjorde kullerbyttor framför en annan, som i början bara satt och undrade vad den förste pysslade med, men sedan hoppade in i leken också. Här skulle jag nog ha filmat istället för att fota, men det är för sent nu.
När jag kom ut från ap-ön hade en pelikan tagit upp residens vid sjön jag kommit in vid, så den behövde naturligtvis också förevigas. De är stora jäklar! Den stora näbben såg dock ganska besvärlig ut att putsa sig med.
Nästa matning skulle inte vara förrän om ett par timmar, så jag gick vidare längs den rekommenderade rutten, efter att ha kollat lite mer på spindelaporna. Kom ganska snart fram till gepardhängnet, där det först gick en och patrullerade. Det märktes att det är det snabbaste nu levande däggdjuret, för jag hade svårt att hinna med med kameran ens i promenadfart. 😝 Lite längre upp låg det ett flertal geparder och vilade i gräset, då gick det lättare att få in fokus och komposition etc och trycka av vid något bra tillfälle. Det var ju bara det jädra stängslet som var i vägen då. Annars tyckte jag Fota var väldigt fotografivänligt, med många inhägnader med nivåskillnad istället för glas och nät. Men de häftigaste/farligaste djuren gick ändå inte att få bra foton på.
Mittemot geparderna fanns ett stort område med strutsar, giraffer och zebror, och några antiloper som stod längst bort och gömde sig. När jag kom runt till andra sidan av det hägnet hittade jag visenter, och dessa hade redan gjort sig av med vinterpälsen så de såg lite mindre skruffiga ut än de jag såg på Skansen. Några andra antiloper låg och vilade i ett annat hägn, och sen kom jag till enhörningarna, som precis kom gående i min riktning. Sen lade den ena sig ner, och den andra tvärsöver ovanpå. Av någon anledning hade jag inte föreställt mig enhörningar som gosade med varann.
(Ja, jag skrev enhörningar när jag menade noshörningar. Märkte du det? Det tog mig ett tag att inse vad jag skrivit också. 😝)
Klockan började nu närma sig kattbjörnsmatning, men först skulle jag ta mig igenom det asiatiska området. Här skulle det finnas tigrar och lejon och några fler apor. Lejonen såg jag lite i en enormt dålig vinkel bakom en massa galler och aporna var långt borta. Tigrarna såg jag inte alls. Dessutom lyckades jag svänga fel vid kioskerna som fanns här, och fick gå en runda till innan jag hittade fram till kattbjörnarna, bra precis när de börjat med matningen. En av dem låg och vilade högt upp i ett träd och såg bara ut som en rödbrun boll, medan en annan klättrade ner lite kvickt långt bort i skogen och sedan klättrade upp igen.
Nåja, var lite inställd på att det kunde vara svårflörtade, men det fanns både tak och bänkar där och jag hade lite snacks med mig så jag satte mig och vilade en stund. Lite senare började det även regna, så bitvis fick jag sällskap av barnfamiljer. När regnet lättade funderade jag på att gå vidare, men lugnade mig en liten stund till. Den som låg som en boll började sträcka på sig lite då och då och jag hoppades att den skulle prioritera maten så småningom. Och till slut, efter ungefär en timme, medan jag fortfarande stod och kikade på bollen i trädet, ser jag i ögonvrån en annan kattbjörn som traskat fram till en matbunt. Wohooo! Sen var jag naturligtvis för uppspelt för att tänka innan jag tryckte av foton, men alla blev inte total kat(tbjörn)astrof i alla fall. 😝
Enligt schemat hade jag nu missat pingvinmatningen för länge sen, men när jag väl tog mig dit sådär en timme innan parken skulle stänga fick de mat i alla fall. Konstigt nog var de väl inburade med nät, men det slog mig sen att det nog inte var av rädsla för att de skulle flyga iväg utan mer var för att skydda dem från t.ex. de hägrar som stod uppe på buren och tittade längtansfullt mot all fisk som de fick.
Hamnade sen borta hos spindelaporna igen, och funderade på om jag tyckte att jag missat något eller om jag skulle gå ut till 17:40-tåget tillbaka in mot Cork. Jag hade passat på att boka tåg tillbaka till Killarney 18:55 då det var betydligt billigare än att betala på bussen, och då skulle jag slippa promenaden mellan buss- och tågstationen på väg tillbaka. När jag bokade noterade jag dock inte att bytestiden mellan tågen i Mallow bara var 2 minuter. Det noterade jag istället när jag satt och väntade på första tåget inne i Cork, och det började bli 5 – 10 – 15 minuter för sent ens in till startstationen. Ett tag såg det ut som att tåget vi skulle byta till också var försenat rätt många minuter, men när vi närmade oss Mallow såg det på webben ut som att det redan hade åkt därifrån. (Vårt tåg såg också ut att vara i tid. 🤷♀️)
Väl inne på stationen visade det sig dock att det andra tåget väntat på oss, så för en gångs skull var jag först ut på perrongen och på väg uppför trapporna, över spåret och ned på andra sidan. Det var ju tur det, för annars hade det blivit sådär 2 timmars väntetid på nästa tåg. Hade vi blivit så sena hade det inneburit att jag skulle få vouchers för biljettpriset tillbaka, men det hade inte hjälpt mig då jag inte hade fler resor kvar att betala för. Det hade förstås också blivit dyrt för tågbolaget så förstår om de var lite flexibla med avgångstiderna istället.
Kom fram till Killarney bara lite för sent, sådär vid halv nio, och började gå mot boendet – åt rätt håll den här gången. Blev dock först orolig att det var något stort polispådrag utanför stationen, då jag såg en massa blinkande blå lampor genom träden – men när jag kom närmare såg jag att det bara var tivolit. 😅
Varken skrivande eller koll på bilder blev det när jag kommit ”hem”, för jag behövde ju kliva upp tidigt nästa dag igen för en rundtur till Dinglehalvön. Var där också en sväng för tjugo år sedan, men då bara i huvudorten med samma namn. Hoppades också på bättre väder än under söndagen, vore ju roligt att få se något.