I ❤️ Aber

Alltså, den här ”stan”…för den känns som en stad i jämförelse med där jag varit på sistone…är alldeles för fotogenisk…😁 Var som jag nämnde igår ute och fotade igårkväll, och hoppades på det där magiska ljuset igen. Som känns extra magiskt här. Tog först lite kort för att fördriva tiden…

The Bandstand. Nytt sedan jag var här sist, och just igår dansade de linedance därinne. Dock ingen jag kunde. 😕

Piren. Älskade hur solen glittrade på vattnet under.

Och så, bäst som jag gick och fotade våg på våg på våg….JACKPOT, BINGO, YATZY och alltihopa.

The Old College

St Michael’s Church

War Memorial.

Letade sedan en bra komposition och ställde upp kameran på stativ och väntade på solnedgången. Det såg lovande ut ett tag men blev inte så jättemycket. Fullmånen skulle gå upp precis bakom slottet också, men där var det tjockt med moln. Fotade sedan lite till även på väg hem, till andra sidan av stan.

Det bidde bara såhär…

Aberystwyth Castle

Vy mot War Memorial. Igen. 😝

Så idag då. Det var spått regn, så jag gjorde inga större planer. Kände till ett museum här som verkade intressant, så jag gjorde mig i ordning i lugn och ro och gav mig iväg för att först handla fler plåster och sedan spana in muséet. Men…det visade sig vara stängt. Och ingenstans hade de de plåster jag helst ville ha. Och jag hade inte smort in mig med solkräm, så naturligtvis blev det en hel del sol…😂😂😂 Gick runt lite på måfå i stan, och hittade en bro…

Vy från mitt fönster i morse.

Stenbro

Gick sedan tillbaka hem. Hade satt igång en timelapse från fönstret innan jag gick ut, för att försöka fånga hur tidvattnet ändrades. Men när solen nådde iPaden blev den överhettad och stängde av sig. 😕 Lät den svalna, och gick ner och åt. Lasagne, mums! Pommes fritesen var dock inte lika goda som de såg ut att vara när jag såg dem på andras tallrikar igår – de var lite för mjuka.

Lasagne. Med pommes frites, för det kan man ha till allt.

Gick sedan ut för att fota lite mer. Hade några olika planer, men när dessa underbara mörka moln dök upp rusade jag istället tillbaka till hotellet för att göra lite fler timelapse-försök. Resultaten av dem kommer senare…😉

Behöver väl knappast beskriva den här vyn igen?

Mörka moln..men inget regn blev det.

Timelapse igång.

I morgon bär det av mot Harlech. De har ett stort slott där. 😁

Hon är tillbaka!

Ja, dels är jag tillbaka på ett av mina favoritställen från förra resan, nämligen Aberystwyth, mitt på Wales västkust. Dels, och ännu viktigare, är den där glada tokiga tjejen jag brukar ha som sällskap tillbaka. Tror hon gick vilse där i Newport någonstans, hur nu det gick till, för så stort är det inte…😝 Har funderat lite över Newport på bussen hit till Aber…tror att den byn inte riktigt passade mig. Visst, den var jättesöt och boendet var suveränt (fick tre omgångar kläder tvättade för bara tio pund 😲) och alla var supertrevliga, men det var något som inte stämde. Kanske fanns det för lite att fotografera. Och så tror jag den var för långt från havet – ja, 15 minuters promenad är långt, speciellt om man har ont i fötterna. 😝 Så, inte Newport på nästa resa. Tror jag tar Fishguard istället. St Davids hade varit trevligt, men det är lite högre priser där.

Men, men, nu när allt är i ordning igen, så tar vi väl lite bilder. Det här är mitt rum:

Ja, jag vet, inte alls lika tjusigt som mitt förra, men…

…det här är utsikten. 😁 Hade nästan hoppats på storm imorgon så jag kunde sitta här alldeles torr och varm och njuta av skådespelet…😜

Jag bor på The Glengower, och ja, inredningen är lite brun och tråkig, men de har pub/restaurang också med JÄTTEGOD mat. Jag åt en lax/spenat/ost-sufflé till middag (har aldrig ätit sufflé förut!) och den var suverän. Och så hade jag sett att de hade ostbricka till efterrätt så jag var tvungen att testa det också. (Under knivhot. Från mitt resesällskap. 😂) MUMS!

Ostbricka. 😁🧀🧀🧀

Ostarna, från vänster till höger, bör vara Llandyrnog cheddar (god, ganska mild), Perl Wen (väldigt mild, nästan smaklös), Snowdonia beechwood (god, men inte min favorit av Snowdonias – den var väldigt smakrik), och Perl Las, samma blåmögelost som på den där hamburgaren jag åt. Den sistnämnda blev favorit, en av de bästa blåmögelostar jag ätit. 😁 Nu är bara problemet att jag såg två till efterrätter jag ville ha på den där menyn, så…..visst kan man gå dit och beställa bara en efterrätt till lunch? 😝

Men nu var det kanske inte sådana foton ni ville se. Idag har det blivit fotograferat, MYCKET. Så fort jag hade checkat in på hotellet stack jag ut och klättrade uppför den 114 meter höga ”Constitution hill”. Med hjälp av spårvagnen. 😝 Storbritanniens längsta kabeldragna spårväg, på 237 meter. Och den är BRANT. Vill man nödvändigtvis gå upp sick-sackar sig stigen fram, men jag valde tåget för att få lite fler roliga bilder. (Baaaaara därför. 🙄)

Fick ju gå uppför bara för att komma till stationen också…🙄

Strax efter avgång. Samtidigt har en annan vagn startat från toppen, och fungerar som motvikt.

Motviktsmänniskor! 😁 Kolla kablarna som håller i vagnen.

Utsikten var ju bra redan på väg upp (välj att stå ute längst ner för bäst vyer och lättast att fotografera utan att få en massa glas i vägen), men uppe på toppen…yaaaaaay. Jag hade inte hunnit med det här förra gången jag var i Aber, så nu såg jag ju verkligen vad jag hade missat.

Mintchokladglass, till exempel. 😁

Vy från översta bron över spåret.

Nedanför klippkanten.

Del av Aber, med Pen Dinas i bakgrunden.

Glad Lizzan med vind i håret. 😁

Tog tåget ner igen också, även om jag inte haft något emot att gå. men, ni vet, foton…😜 Och på tal om det var jag in på en fotoaffär idag, då jag behövde fler minneskort. Jag har dubblerat mitt utrymme igen nu…😱

Strax efter start från toppstationen.

Nere på platta marken igen. Constitution hill och spårbanan syns längst bak i bilden. Och mitt hotell är det ljusgrå bredvid det mörkgråa bortanför alla byggnadsställningarna.

Vilade lite på rummet efter middagen och gick sedan ut igen med kameran i högsta hugg. Väntade på det där gyllene ljuset, som är sådär extra vackert här i Aberystwyth. Och efter det, kanske en solnedgång. Och en fullmåne. Men de bilderna, de kommer kanske senare…bara ett litet smakprov här…😜 (men någon fullmåne blev det inte…alldeles för molnigt.)

Hade jag haft med mig en kamera till hade jag kunnat tagit kort på hur jag styrde stora kameran med iFånen…🙄

Men nu ska Lizzan låta sig vaggas till sömns av vågornas brus…ZzzzzZZzzzZZzzz…🌊😴🌊😴

Gwesty Cymru

Jahapp, nu har jag checkat ut från det fjärde hotellet på min resa. Sitter nu på busshållplatsen och väntar på bussen till Cardiff.

Gwesty Cymru har varit ett toppenhotell. Lagom stort rum, skönaste sängen, bästa duschen. Godaste frukosten med råge – och då har det varit jättegott på de andra ställena också. Det sitter i brödet – tjockare skivor, högre kvalitet. Igår testade jag även laverbread, som är gjort på alger. Dum som jag är (?) så trodde jag att det faktiskt skulle vara bröd. Det var det inte. Det påminde mest om stuvad spenat, fast utan mjölk. Gick att äta, men jag kanske inte beställer det någon fler gång.

Klicken mellan tomaten och svampen är laverbread.

Klicken mellan tomaten och svampen är laverbread.

Intressant också att ett 5-stjärnigt hotell här kostar mindre än ett budgethotell i London. 😉

Det slog mig också att jag har väldigt lite koll på själva Aberystwyth. Jag har knappt varit ”i stan” annat än det jag passerat på väg till buss och tåg. Jag har varit in i en butik (fotoaffären) och två restauranger och det är allt. Det är vågorna och havsbrisen som lockat. Och insikten att allt jag köper måste jag bära med mig…:-P

 

Kan någon…

…lära mig vad ”lugnt” och ”semester” betyder? Jag verkar ha bommat de sidorna i ordboken…

Vaknade i morse och kände mig lite seg, vilket kanske inte är så konstigt. Tog en maklig frukost och gjorde mig sedan i ordning för att ta ännu ett sött litet tåg, denna gång till Devil’s Bridge, där det dels finns tre broar som är byggda ovanpå varann, dels ett par tjusiga vattenfall. Det finns två promenadslingor där, en längre som de säger ska ta 45 minuter, och en kortare på 10. Bägge kostar en liten slant men är lätt värda pengarna (3,75 respektive 1 pund).

Jag började med den långa promenaden. Det regnade titt som tätt så jag fick ha ponchon på mig. Lerigt var det också, så jag tog det försiktigt. Kollade först in broarna, men det var en rätt dålig vinkel att fotografera från, speciellt om man inte ville stå i värsta lervällingen. Började sedan gå runt slingan. Efter ett tag (och en hel del trappsteg) kommer man till en utsiktsplattform över Mynach-vattenfallet, en ganska smal ström som störtar ner 120 meter. Riktigt tjusigt, och jag fick släppa förbi många andra medan jag stod kvar och tog kort. Hittade en andra bra utsiktspunkt, där ett snyggt träd ramade in en del av fallet, strax innan det som kallas ”Jacob’s Ladder” – en brant trappa på 100 steg. Jag började gå nerför den, men insåg att om jag skulle upp lika mycket på andra sidan (plus det jag redan gått nedåt) så skulle jag inte hinna med det tåg jag tänkt ta tillbaka. Jag missade säkert en hel del spännande, bland annat en håla intill fallen där smugglare hållit till, men jag kan säga att jag hade missat mer om jag bommat den kortare promenaden.

Så jag klättrade upp samma väg som jag gått ner och gick över vägen. Den ”promenaden” består i stort sett av ett gäng trappor ner, och ett annat gäng trappor upp. Vilka som är vilka kan man bestämma själv. 😛 Härifrån hade man en mycket bättre vy över broarna, och det var inte ens det häftigaste. Floden Mynach, här ovanför det vattenfall som jag såg tidigare, har här en sån fantastisk kraft att den har holkat ur berget och skapat det som kallas ”Devil’s Punchbowl”. Riktigt maffigt att se hur vattnet virvlade och strömmade vidare. Ett rejält snyggt vattenfall fanns det här också, även om det inte var så högt. Och sen försvann vattnet under broarna, genom en spricka i berget. Såhär i efterhand känns det som att man borde prioritera den korta promenaden, och sedan ta den långa om man har tid över. Absolut inte tvärtom.

Knatade sedan tillbaka mot tågstationen, och gick förbi en chokladbutik. Ja, jag gick förbi. Vid tåget fanns det ett café som hette ”Two Hoots café”, och temat där var…ugglor! 😀 Hade tänkt fika där innan tillbakaresan, men nu var det lång kö och ont om tid så det blev inte av. De hade i alla fall fina ugglor utanför.

Hoot-hoot!

Kö var det till toaletterna också, men jag hann på tåget i tid. Den här resan var nog den minst imponerande av småtågen. Bara lite kullar, inga berg. Ett par små vattenfall kunde man se, men mest skog. Det roligaste var nog att faktiskt få se jagande vilda rovfåglar. Tydligen finns det ett helt gäng med röda glador som gjort sig hemmastadda längs den här dalgången, och jag såg nog inte mindre än fem stycken på upp- och nerresan. Coolt.

Tillbaka i Aber gick jag tillbaka till fotoaffären. Nejdå, kameran har inte börjat krångla igen, men då jag klickat iväg sådär en 1800 foton på bara lite över en vecka kändes det som en bra idé att köpa lite extra minneskort.

Sen var planen att ta tåget upp till toppen på ”Constitution Hill”, men väl tillbaka på hotellrummet insåg jag att klockan var för mycket. Skulle förmodligen inte kunna åka ner igen, och kände inte för att gå så mycket. Hade letat information till en cache när jag gick runt på slottet igår, och när jag tog fram kartan för att skriva i koordinaterna såg jag en ny symbol. Det hade publicerats en Wherigo här, igår. Och ingen hade loggat den. Enligt beskrivningen var det mindre än en timmes promenad runt i stan som behövdes, så jag traskade iväg. Lugn kväll, jojjomän. Wherigon funkade rätt bra och till slut hade jag lådan i handen. Fumlade lite men fick till slut fram loggen, och såg…två namn där före mig. :-/ Nåja, det var ju kul att testa det också. Passade sedan på att logga earthcachen och mysten vid slottet när jag ändå var igång och i närheten.

Sen blev det middag på grekiskt vis. Gott, men inget underverk. Kom ut från restaurangen och såg att solen börjat gå ner och det var ett härligt ljus över staden. Direkt fram med kameran och börja fota. Gick bort mot slottet men innan jag hunnit dit hade solen gått i moln. Träffade dock på ett fotograferande par som var från strax utanför London, som var här på besök. Vi väntade in solnedgången tillsammans, men det blev aldrig någon höjdare. Däremot var det kallt. När jag fick syn på månen rusade jag iväg efter den istället, får se om den fastnat nudå.

Och den där ”lugna” dagen/kvällen/whatever? Ja, kolla själva…

Näst flest steg, absolut flest trappor. Jag är JÄTTETRÖTT på trappor.

Från panik till lugn (men inte stiltje)

Gick som bäst runt på promenaden här i Aberystwyth och fotade, när jag plötsligt märkte att kameran inte förhandsvisade bilderna längre. Försökte kolla filmrullen, men gick bet. Kändes inte så tryggt. Provade att ta ut minneskortet och sätta i det igen och möttes av meddelandet ”No Memory Card”. Inget kort i kameran, fastän kortet var i. Hjälp. Provade med ett annat minneskort, samma sak. Dubbelhjälp. Stängde av och slog på kameran, ingen skillnad. Panik.

Googlade efter en kamerabutik i närheten, fick fram en adress och stack iväg. 12 minuter senare var jag framme, men hittade ingen kaneraaffär. Tänkte att jag ju i alla fall har en reservkamera med mig, så gick tillbaka mot hotellet. Då såg jag en turistinformation och gick in där och frågade. Jodå, det fanns en kamerabutik precis i närheten. Gick dit och berättade vad som var på tok. Han kollade lite på kameran, bytte minneskort, provade samma grejer som jag och googlade sedan lite. Han hittade nåt om att ta ur batteriet en stund, så han gjorde det och hjälpte några andra kunder. Någon minut senare, i med batteriet igen, och…det funkade! Whooooooop! Snacka om lättad Lizzan.

Så nu har lättade Lizzan spenderat 1,5 timme med att mest fotografera vågor. Det är nämligen inte precis vindstilla här. Men det gör mig ingenting, för det här kan jag titta på i evigheter.

Splash. Splash. Bruuuuuuus.

När jag väl vågade mig iväg från stranden hamnade jag på slottet istället. Till skillnad från de tidigare jag besökt är slottet här helt i ruiner. Men jag hade nog nästan ännu mer kul med att fotografera det här – hjälpt naturligtvis av havet som bakgrund. Man kan nog säga att jag tagit revansch idag för att det bara blev ca 10 foton igår…:-P

Framme i Aberystwyth

Sådärja, tre timmar senare så var man framme. Fina vyer längs vägen, speciellt från Dolgellau – där körde vi ner igenom en dalgång med branta kullar på bägge sidor av vägen. Och några tillfällen när vi inte kan ha varit mer än millimeter från husväggar och backspeglar – imponerande körning.

Det märktes direkt att det här var en större stad än Conwy och Caernarfon – busstorget hade flera hållplatser! Passade på att kontrollera var bussen till Cardiff ska gå ifrån på torsdag när jag ändå var där, så nu kan jag vara lugn. Efter lite yrande fram och tillbaka då Google Maps ville skicka mig nerför en smal, brant trappa med resväskan hittade jag snabbt till hotellet och fick mitt rum. Hade inte förväntat mig att kunna checka in direkt så det var en trevlig överraskning. Fint rum också, även om inredningen går i gult…men det visste jag ju innan jag bokade det här rummet på Gwesty Cymru.