Magiskt ljus

Nej, det blev ingen promenad upp till järnåldersfortet Pen-y-Crug, det bidde en tupplur istället. Tänkte nästan stanna inne hela kvällen, men var till slut hungrig nog att i alla fall gå ut och leta mig en hamburgare. Och det är ju dumt att gå ut utan kamera, speciellt som klockan var nästan åtta och det magiska ljuset snart skulle infinna sig.

Jag är övertygad om att jag hade fått alldeles fantastiska bilder uppifrån ”the Crug”, men som tröstpris tycker jag att de här duger ganska bra också…😁

Bron. Igen.

Det behövs faktiskt inga stora vattenfall för att göra mig nöjd.

Floden Usk.

Bron. En gång till. 😝

Broarna vid kanalen.

Monument vid Brecon Basin.

Träd i minnesträdgården här intill.

”Hemma”

Kanalpromenad

Söndag. Inga bussar (nästan). Massor med regn spått (eventuellt). Fick två alternativ på promenader från turistinfon igår, den ena längs med kanalen, den andra upp till en gammal fornlämning med bra utsikt över dalen. Om vädret var bra. Enligt prognosen skulle det vara bättre framöver kvällen än mitt på dagen, så jag började med en kanalpromenad. Av någon anledning trodde jag att det skulle vara tråkigt, men det blev rätt mycket foton ändå…😝

Brecon Basin

Kanalvy

Tvåspråkig skylt. Walesiska är häftigt. 😁

Fjäril på tistel

Bäääääääääääh.

Fint.

Reflektion.

Retur till Brecon Basin.

Hann med att ta ett par geocacher längs vägen också, den första kan jag i stort sett se från fönstret på mitt rum. Det fanns fler att hitta, men antingen glömde jag bort och gick bara förbi eller så var det för mycket folk runtomkring. Har ingen aning om hur många ”good morning”, ”hiya” och ”good afternoon” jag hörde/yttrade längs vägen men det var betydligt fler än tjugo…

Regnet då? Ja, det regnade väl i sådär tio minuter, precis när jag tyckt att det var alldeles för varmt med långärmat så jag hade tagit av mig både tröjan och regnjackan. Men jag hade ju dels en vattentät kamera, dels en stormsäker väska till stora kameran, så mig gick det ingen nöd på. Själv är jag absolut söt, men inte så att jag smälter av lite vatten. 😝🌧

Nu är bara frågan om jag återfår lite energi till att tackla den där ”kullen” på 200 höjdmeter ikväll eller om jag helt enkelt ska slappa…🤔

Bergtagen

Jag gjorde rätt. Rätt som åkte till Wales, rätt som bokade boende i Brecon, rätt som idag åkte till Dan-yr-Ogof och National Showcaves Centre for Wales. Jag läste om det här stället på nätet redan runt förra resan, men hade då problem att ta mig hit. Det var mycket för att Brecon hade direktbuss till grottorna som jag valde att bo här överhuvudtaget. (Och boendet är toppen. Bästa full Welsh/Scottish/English jag nånsin ätit till frukost. 😁🥓🍅🍞🍳)

Vaknade idag med en elak huvudvärk, så att försöka navigera tre bussar och okänt biljettsystem för att hitta några vattenfall kändes som överkurs. Det blev istället att traska iväg och köpa lite piller, kolla turistinfon om tips på aktiviteter för imorgon (då det inte går många bussar alls) och sedan hitta bussen till Dan-yr-Ogof. En trevlig busschaufför upplyste mig om att bussarna var gratis idag, och efter cirka 45 minuters resa genom vackert landskap var jag framme vid grottorna. Betalade in mig och fick veta att det är alldeles för länge sedan jag varit i Storbritannien nu – en av mina sedlar sedan förra resan hade blivit ogiltig! 😱 Illa, illa. Ska skärpa mig omedelbums. Justja, jag är ju redan här. 😝

Showcaves-centret är egentligen en lite underlig blandning. Dels är det grottorna, som är alldeles magnifika naturfenomen, dels…ett stort antal dinosaurieskulpturer. Och en farm med får, alpackor, emuer och dylikt. För mig funkade det alldeles utmärkt, för alltihop är väldigt fotogeniskt. 😁📷 Och dinosarna är jättebra distraktion när man behöver en paus i uppförsbackarna mellan grottorna. 😝

Helst ska man besöka grottorna i en viss ordningsföljd för att få med sig berättelsen om bröderna Morgan som upptäckte grottsystemet på rätt sätt, så jag gjorde som man bör och började med Dan-yr-Ogof-grottan, det största systemet som är öppet för vanliga besökare.

Ingången till grottsystemet. Ja, för bröderna Morgan år 1912 i alla fall.

Som tur var behövde vi inte följa i upptäckarnas fotsteg utan kunde använda en relativt torr gångväg in i grottorna. Kameran blev välanvänd och jag vet inte riktigt om jag kan göra bilderna rättvisa så här på resande fot, men här kommer lite exempel på vad som fanns därinne…det tog mig ganska precis en timme att gå runt första grottan men utan kamera tar det förmodligen bara hälften.

The alabaster column.

Närmast en ”gardin” som hänger i taket i en av de större grottorna.

Ett av flera små vattenfall inne i grottorna.

Passage ner till en avstängd del av grottorna. Kanske tur, för det jag såg av gångvägen där nere var täckt av vatten.

Maffigt värre och lite lätt kusligt var det. Såg att de skulle ha något Halloween-evenemang där senare i år och det kan inte bli annat än skrämmande. Väl ute var det bara att traska uppför en väldigt brant backe till nästa grotta, Cathedral Cave. Såg några små dinosar längs vägen. 😝

Nykläckta.

Cathedral cave är den största enskilda grottan man får besöka. Ett rejält rum, med två vattenfall som man får gå under/mellan för att ta sig längst in i grottan. Där det dessutom är populärt att gifta sig. Hur någon ska höra att man säger ”ja” förstår jag dock inte, för det dånar ordentligt av vattnet.

Cathedral cave.

Sista grottan är sedan ”Bone cave”, där de hittat bland annat skeletten efter 42 människor. För att komma dit är det en brant trappa och en bit med lågt i tak och man rekommenderas att bära hjälm (finns att låna på väg upp). För min del var den här grottan inte riktigt värt det fotograferingsmässigt. Det är bara en liten grotta, full med modeller av människor och djur som kunde ha bott där. Eventuellt berättar de något intressant, men jag gick ganska fort därifrån igen. Och fotade lite fler dinosar.

Man fick ha lite timing för att fånga ”vulkanutbrottet”. Det var en gejser som fick utbrott lite då och då också, men jag fick aldrig riktigt koll på när det skulle ske.

Satt en stund i solen innan jag kände mig nöjd och traskade ner till muséet/dinoshoppen. Köpte dock bara en glass, men var nära att bli av med den också. 😱

T-Rex gillar också glass.

Tog sedan bussen tillbaka, handlade lite godis på stormarknaden och knatade in på något så udda som en Nepalesisk restaurang för att äta middag. Gurkha Corner ser inte mycket ur för världen, men kom med varma recensioner både på TripAdvisor och från boendets ägare. Och med all rätt. Jag beställde middagsmeny för en person och herrejösses vad jag blev mätt. Och gott var det också. Man fick välja styrka på huvudrätten och jag valde medium då det inte är så lätt att veta vad som är starkt innan man har provat. Själv kan jag förmodligen gilla deras ”hot” också, men det var bra smak på mediumen, bara inte så det brände på tungan. Som tillbehör serverades ris, sallad, poppadom, någon linsröra och spenat, och JAG GILLAR SPENAT. Ehum. I alla fall spenat på indiskt/nepalesiskt vis. Stuvad spenat är inte lika mycket att hurra över. 😝 Och för övrigt så är jag fortfarande mätt. 😁

Vått, våtare, Wales

Och sedan slutade det regna. 😁☔️ Lämnade ett soligt London i morse, hade ganska fint väder längs vägen men så fort jag klivit av tåget i Cardiff började det stänka. Och medan jag åt lunch på Las Iguanas (rekommenderas) utvecklades stänket till hällregn. Letade rätt på min buss, och medan vi åkte mot Brecon utvecklades hällregnet till skyfall. Men det var lika bra att det var regnigt och mulet, för hade det varit klart hade jag lämnat andan någonstans bland bergen. Nu kunde man bara ana att det skulle vara vackert. 😝

Walesare!

Väl framme i Brecon var det inte många meter till mitt boende för helgen, Tŷ Helyg. Blev mött i dörren av Christine som äger och sköter stället tillsammans med sin man. Efter att ha fått tips om matställen fick jag väskan uppburen på rummet och kunde slappna av och torka lite. Och det här är definitivt mer min sorts ställe.

Fiiiiiint rum

Passopp, hon förökar sig!

Tog det lite lugnt en stund medan jag funderade över vad jag skulle hitta på resten av helgen och hur jag skulle ta mig dit. Har ju planerat en vattenfallspromenad men det känns rätt bökigt att ta sig dit med buss och min plan om att köpa veckobiljett på bussen gick i stöpet när busschauffören inte hade någon susning om vad jag pratade om. Får se vad jag känner för imorgon.

Såg sedan att det slutat regna och började spricka upp, så då var det lika bra att ta med sig kameran ut en sväng. Skulle ju helst lyckas äta något också, men som vanligt har mat lite lägre prioritet när det finns foton att ta. Började gå genom stan på måfå men hamnade strax vid floden och bron.

Bron över floden Usk

Få se nu, var det här floden eller gångvägen BREDVID floden?

Forsdetalj

Tyckte till slut att det var matdags, speciellt som matställena skulle börja stänga om 1,5 timme, så jag traskade tillbaka mot boendet och The Bank Bar and Kitchen som låg alldeles intill och var en av rekommendationerna. Och alltså, maten var bra. Inga sönderkokta grönsaker här inte. Men servicen var lite….slö…och ingen lokal cider hade de heller, så njae. Tänker nog inte gå tillbaka. På vissa ställen känns det som att man mest är i vägen när man kommer själv och vill äta. Det här var ett sånt. På Las Iguanas (som jag ätit på förut på mer än en ort) får jag aldrig den känslan. Inte på Byron heller. Jag må vara lite underlig som far runt och reser alldeles själv, men lite service vill jag allt ha ändå. Och jag är ganska generös med dricks när jag får det. 😝

Vackert var det i alla fall

Lite sömn på det här så ska det bli skoj att prova frukosten i morgon bitti…😄🍳🥓🍞🍅