Hejdå Cardiff, hallå Tenby!

Posted on 2022-07-04 by Lizzan

Alternativ titel: Sherlock Nilsen och fallet med det osynliga tåget.

Idag var det dags att lämna Cardiff och dra längre västerut. Hotellrummet har varit det mest bekväma på många år, men så kostade det ju därefter också. Riktigt sådan lyx blir det inte på resten av resan, men man kan ju prioritera olika saker. Som havsutsikt nu i Tenby och närheten till tågstationen som i Swansea nästa vecka.

Men först skulle man ju ta sig hit. Vaknade före väckarklockan då jag nog egentligen var ganska less på Cardiff för tillfället. Lite ont om fototillfällen och både kreditkortet och resväskan protesterade mot mer shopping – som dock säkert hade varit roligt annars, har sett massor med intressanta butiker. Tåget skulle gå 10:06 och vid 9-tiden var jag vid stationen och hämtade ut mina biljetter. Hann med en frukost ute på torget framför stationen innan jag gick in och kollade spårangivelserna. Spår 3B skulle det vara, så jag traskade dit och tog hissen upp till plattformen – resväskan är inte bärbar nog att jag gärna tar den i trappor i onödan just nu.

Vi var ett bra gäng som väntade på tåget vid 3B, och när det började närma sig kom det in ett tåg som skulle till Newport på samma spår, fast 3A. Jag anade lite oråd här, då Newport är åt motsatt håll som Tenby och vårt tåg i så fall skulle vara i vägen för det som skulle österut. Strax därefter stod det på vår skylt att vårt tåg hade ankommit stationen – men det syntes inte. En av de andra som väntade tyckte också det såg skumt ut och frågade en väktare, men han sa att tåget inte hade kommit. En liten stund senare åkte tåget till Newport förbi oss åt sitt håll, men vårt tåg dök ändå inte upp. Och sen var det helt plötsligt borta från alla skyltar. Enligt GWRs app hade det ankommit och åkt från stationen i tid. Utan att någon sett det.

Sådär en 15-20 minuter senare när jag kollat tider för nästa tåg och ställt in mig på 2 timmars väntan kom det utrop i högtalarna att de som skulle åka till exempelvis Tenby (som jag) skulle ta nästa tåg från plattform 4 och åka till Carmarthen och byta där. Det tåget dök faktiskt upp, och jag satt beredd på att förklara för konduktören när han kom och kollade biljetterna. Men naturligtvis hade han koll på läget så han bara tyckte att allt var toppen när han såg min biljett och gick vidare. I Carmarthen hade vi sådär 3 minuters bytestid, men när några ungdomar började springa mot det andra tåget såg personalen där det och sa åt oss att ta det lugnt, de skulle inte åka utan oss. Schysst! Så till slut hann vi faktiskt med det tåg som vi skulle ha bytt till i alla fall, så jag kom fram till Tenby sådär 13:30.

Slingrade mig nerför gatorna mot dagens hotell, och tyckte jag var i bekanta trakter. Insåg att det var där White Rose Guest House varit när jag besökte Tenby typ 2017. Dock verkar det inte vara igång längre – vilket är trist, då det är ett av de härligaste ställen jag bott på. Kommer ihåg de fyrkantiga temuggarna man alltid spillde ur, och fantastiskt charmige Gareth som skötte stället och undrade om jag skulle vara där i en månad när han hjälpte mig med väskan uppför trapporna. Och som tjattrade på så mycket när jag skulle checka ut att jag glömde lämna in nyckeln. 😁

Kom efter några kringelikrokar ned till havet och No 1: The Esplanade där jag bokat in mig på ett enkelrum med havsutsikt – sånt säljer mig direkt. Kul när inte bara de dyraste rummen har nåt fint att titta på. Hittade in i receptionen där jag fick en utskällning av hotelljycken, men inte hittade några människor. Ringde numret som var uppskrivet bara för att höra att de precis var på väg in när jag frågade om jag kunde lämna väskan en stund. Kunde sedan checka in direkt och fick hjälp med väskan till rummet – bor på fjärde och översta våningen och här finns det minsann ingen hiss. Kommer vara i bättre form i slutet av veckan, det är jag säker på.

Högst däruppe, med den gula rullgardinen neddragen, där bor jag!

Tittar jag rakt ut genom fönstret ser jag mest bara haaaaaaaav, men om jag tittar lite åt höger ser jag Caldey Island. Får se om det blir något återbesök dit på den här resan. Tittar jag lite åt vänster ser jag Rhossili och Worms Head. Och tittar jag lite mer åt vänster ser jag ”St Catherine’s Iiiiisland”, som jag aldrig kan säga i mitt huvud utan Gareths lätt hånande tonfall. Gissar han tyckte det var en lite överskattad ö. 😂 Men den ÄR fin.

Så mycket mer spännande än så blev det inte idag, förutom att jag fick tag på en finfin pizza på Top Joe’s där jag länge var enda kund ikväll. Tenby ligger så anpassat till att få sol mitt på dagen att det är nästan ingenting som får något fint ljus på sig när solen börjar gå ner. Förutom St Catherine’s Iiiiisland, då….🤣

Inferno-pizza. Servitrisen frågade om jag ville ha chiliolja till och jag undrade om det behövdes. ”Mja, det kan nog vara starkt nog ändå.” Efter några tuggor bad jag om chilioljan i alla fall – så starkt var det inte. 😝

Medan jag skrivit denna blogg och ätit några chokladbitar har jag dock blivit utstirrad av min granne…en fiskmås. Hoppas det inte är samma en som blev skitsur på mig förra gången jag var här…..🤪 (Se En riktig skitdag)

Cardiff-detaljer

Posted on 2022-07-03 by Lizzan

En tidig kväll igår gjorde att jag faktiskt vaknade ganska tidigt idag också. Planerade att börja med att strosa runt i centrala Cardiff för att ta några foton, och sedan eventuellt ta buss till Roath Park och Penarth för fler foton. Dagen blev dock inte som jag tänkt mig. 🙄

Ganska direkt efter att jag tagit mig ut vid 10-tiden och hunnit med en frukostmacka och ett foto så började det hällregna. Gömde undan kameran igen och smet in i St Davids-shoppingcentret, där butikerna inte ens hade öppnat än. Kunde i alla fall sätta mig ner och ta vikten från fötterna en stund. Märkte igår att jag fått tillbaka min elaka blåsa under vänster lilltå, och trots att jag plåstrat om den på morgonen gjorde det svinont att gå. Kollade bussar till Roath och Penarth, men det var långa promenadsträckor när jag väl skulle kliva av och jag ville inte vara tvingad att gå så långt för att ta mig tillbaka ifall foten skulle bli värre.

Cardiff Library. Och SEN kom hällregnet.

När regnet avtagit igen gick jag ut på stan för att leta rätt på en gata/gränd full med paraplyer som jag sett tidigare i veckan. Jag kom inte ihåg var den var, men hittade ganska snabbt ändå. Väl där såg jag även att en av restaurangerna jag varit nyfiken på låg där, nämligen Mowgli. De gör indisk mat på tapas-vis, dvs lite mindre rätter så man kan prova flera. Men det var lite för tidigt för mer mat riktigt än.

Strosade vidare uppöver stan, vilket i Cardiff inte har något alls med uppförsbackar att göra. Stan är egentligen otroligt platt faktiskt. Kom strax fram till slottet och nuförtiden är det gratis att gå innanför murarna och besöka caféet eller bara titta runt lite från det inre torget. Det verkade dock ha varit något event därinne nyligen då jag såg en scen och en massa extra staket som stod uppställda. Inget jättebra fotoläge alltså.

Följde sedan slottsmuren till vänster om ingången och fotade alla djuren som försöker ta sig ut över den – de har inte kommit något längre sedan jag var här sist faktiskt. Tog en liten avstickare för att få en vy över Principality Stadium från bron innan jag gick in i parken bakom slottet. Hittade lite träd och träfigurer där som fick fastna på bild innan jag traskade vidare mot nästa park/trädgård, Alexandra Gardens. Den ligger i området med alla viktiga byggnader i stan, och jag minns förra gången jag försökte fotografera de snygga draklamporna att jag inte fick stå på trottoaren framför huset för att fotografera – då den tillhörde huset och där var det fotoförbud. Den väldigt trevlige säkerhetsvakten då sa dock att om jag backade *dit* bort fanns det inget de kunde göra. 😁 Idag såg jag dock inte till några vakter alls, men höll mig ändå från trottoaren.

Gick runt lite i Alexandra Gardens också innan jag drog mig ner mot stan igen. Ni som känner mig vet ju att jag inte är så vidare förtjust i blommor, speciellt inte blombuketter, och absolut inte den rosa sorten. Är de någon annan färg kan de dock vara lite roliga att fotografera, och andra bladverk kan vara ännu roligare. Det blev även någon bild från City Hall när jag ändå passerade.

Väl nere i stan var det bara att leta rätt på paraplyerna igen för att hitta tillbaka till Mowgli. Nu var ljuset annorlunda också så det fick bli något foto till. Gick sedan in och bad om ett bord för 1 och det var inga problem. Passade på att äta sådär mellan lunch- och middagstid för att det skulle vara lite lugnare. Fick ett i mitt tycke alldeles utmärkt bord med utsikt över hela den urtjusiga restaurangen. Funderade lite på hur många meter ljusslingor de använt egentligen. Maten var också förträfflig, men nästa besök tar jag nog bara en ”curry” – nu hade jag beställt en med kyckling och en med ost/paneer. Gunpowder-kycklingen som serverades i den fyrkantiga lådan var så enormt god att den måste jag äta igen.

Mowgli-mat. Gunpowder Chicken i den fyrkantiga lådan, och i de runda, från vänster: Agra Ginger Chicken, Mowgli Paneer och basmatiris.

Mätt (proppmätt) och belåten kom jag ut från restaurangen och nu var ljuset på paraplyerna ÄNNU bättre. Mer foton. 😁 Gick sen in en sväng på Boots för att handla lite nödvändigheter och gick tillbaka till hotellet. Oj vad det var skönt att få av sig skor, strumpor och plåster. Men för att knappt kunna gå tycker jag att jag har gjort det bra som loggat 12 500 steg idag…

Slö-lördag

Posted on 2022-07-02 by Lizzan

Antingen har Lizzan blivit gammal, eller så har hon äntligen lärt sig att ta det lugnt när hon har semester. Kanske både och. Sov nästan till nio idag och när jag tittade ut genom fönstret såg jag nästan ingenting, så mycket regnade det. Spenderade därför morgonen med lite research innan jag till slut tog mig ut vid halv ett. Mötte städerskan direkt och sa ”good morning”, men sen insåg jag att nej, det var definitivt inte fortfarande morgon.

Hade lite idétorka om vad jag skulle vilja göra idag (och imorgon), vilket säkert inte hjälpte mig komma iväg tidigt heller, men bestämde mig till slut för att ta en sväng till Barry Island. Det är inte längre en ö, men Barry är en ”seaside-resort” dit många åker för att semestra eller bara spendera dagen på stranden. Det hade slutat regna men var fortfarande rätt grått så jag hoppades att det skulle vara relativt lugnt. Tåget tog cirka en halvtimme och var inte en särskilt spännande resa – man såg mest bara träd och buskar och små tågstationer.

Precis utanför tågstationen fanns nöjesfältet, med ett drygt tiotal olika karuseller, ett par små berg- och dalbanor och en flume ride. Jag nöjde mig med att bara fotografera några av dem. På andra sidan av nöjesfältet fanns stranden och havet. Gick förbi en minigolfbana med pirattema som såg rolig ut, men var inte på humör för att putta runt där själv idag heller.

Slänggungan syntes lätt från hela strandområdet.

Populärt med pirater här – tydligen höll det till riktiga pirater i de här faggorna förr i tiden.

Gick istället ut på den västra udden som hette Friars Point. Det var inte särskilt långt, och tjoho vad det blåste därute. Behövde definitivt inget dopp för att svalka mig. Däremot hade jag genat några meter över stranden på väg dit, så det första jag fick göra var att sätta mig och hälla ut en sandlåda ur skorna. Är det bara jag som får skorna fulla med sand eller struntar alla andra i det? Hur får de då plats med fötterna? Jag förstår inte…

Vy västerut från Friars Point. Cardiff Airport ligger där borta nånstans, såg ett par stora flygplan som gick ner för landning bakom träden.

När jag kände mig tillräckligt blåst gick jag tillbaka – runt stranden – och ut på den östra udden som hette Nell’s Point. Den var inte ens lika lång som Friars, och inte lika populär heller. Satte mig en stund på en bänk och lyssnade på havet. Efter en liten stund kom en walesisk kvinna och undrade först om jag tagit några fina foton då hon såg min kamera. Sen frågade hon om hela resten av min semester. Jag har fått höra tidigare att walesare är nyfikna, men hon var verkligen bevis på det. 😂

Kustbevakningsstation ute på Nell’s Point.

Mellan Nell’s Point och mitten av stranden finns ett gäng färgglada strandhytter, som jag jäääättegärna hade velat fotografera utan folk i vägen. Men så dåligt var inte vädret att walesarna inte for till stranden, inte. Istället verkade det vara fest i/utanför flera av hytterna. Hittade tre på rad som var oanvända just idag i alla fall.

Var sen ganska nöjd och tog en sväng på nöjesparken till innan jag gick tillbaka till tåget. Märkte dock att det kunde vara klokt att inte stå FÖR nära attraktionerna när de var igång, när en kvinna fick en spya på sig från en av åkarna. 🤢

Resan tillbaka var ungefär lika tråkig som tågresan dit, och vid 17 var jag tillbaka i Cardiff. Var ute efter en bok om kustleden som går runt hela Wales, och då specifikt sträckorna häromkring, så jag gick iväg till Waterstones-bokhandeln. Hittade i alla fall en av delarna jag var ute efter, som beskriver sträckan mellan Tenby och Swansea, så den fick följa med mig därifrån. Efter att jag hade betalat, naturligtvis. Jag ska ju bo i Tenby nästa vecka och i Swansea veckan efter det, så nu kan jag ju gå däremellan. Det ska bara ta sådär 12 dagar. Om man är vältränad. 🤣

Var sedan in på Wahaca och frågade om de hade plats för mig, men det var fullt där och det var folkigt och högljutt på alla andra ställen jag gick förbi också. Kunde ha fått plats ute men det kändes ärligt talat för kallt. Gick istället tillbaka till hotellet och beställde room service med hamburgare och ostbricka, och nu är jag PROPPMÄTT. Men det var riktigt gott. Drack gamla kråkan till också, det var en riktigt cidrig cider, massor med smak och kanske inte någon personlig favorit. Men den gick ner till slut.

Imorgon ska jag försöka kliva upp lite tidigare – så mycket som folk verkar vara på partyhumör ikväll kanske det är lugnare ute imorgon bitti. 😝

På träningsläger

Posted on 2022-07-01 by Lizzan

En av väldigt få saker jag faktiskt bokat in mig på i förväg på denna resa är en 2 timmar lång fotosession med fåglarna på The British Birds of Prey Centre och en fågelskötare som hjälper till att posera fåglarna i sina naturliga miljöer (inne på National Botanic Garden of Wales) samt får dem att flyga någorlunda som jag vill. Därav inköpet av ny kamera. Men sen är det ju inte bara kameran som måste vara bra, utan den svagaste länken här är nog gärna hon som står på två fötter och håller i den. Därför gäller det ju att träna lite innan så man inte slösar bort de två dyrbara timmarna.

När jag läste på lite extra om Cardiff häromdagen såg jag att de skapat ett våtmarksområde när de byggde om nere i Cardiff Bay. Där skulle det finnas gott om fågelliv så det lät som ett bra träningsläger för fågelfotografering. Jag tog en rejäl sovmorgon efter gårdagens konsert och tog mig inte iväg förrän lagom till lunch. När jag kommit fram till Cardiff Bay efter en kort busstur såg jag att det var marknad där, med massor med matproducenter och andra hantverkare. Inte bara från Wales, utan hela Storbritannien. Virrade runt lite då jag inte visste vad jag var sugen på, men hamnade till slut i en kö till Walesiska kött-smörgåsar. Köpte en med en blandning av lamm, nötkött och fläskkött, så har jag i alla fall ätit nånting lokalt på den här resan. Men det var gott också, fast mest gillade jag nog senapen jag tog på. 😋

Snurrade runt ett varv på den inre marknaden också, men varken smakade eller handlade något. Det var dock mycket som såg gott ut…vin, cider, choklad, fudge, ostar, chilisåååås…men det kändes för bökigt och jobbigt att släpa runt på med 2,5 veckas restid kvar.

Gick sedan i sakta mak bort mot våtmarksområdet och fotade lite längs vägen.

Får ALLTID tårar i ögonen av det här stället…😭

Här skulle man ju kunnat bo, med utsikt mot havet. Men vid närmare eftertanke är det nog långt ifrån lugnt med nöjeskvarteret precis intill.

Kom sedan fram till ett grönt område men såg inte till en endaste fågel förutom fiskmåsar – och de kan jag till och med se från hotellrummet. Hittade en liten damm med näckrosor, men inte såg jag något annat spännande i den heller. Till slut kom jag dock till en träramp som ledde ut till en brygga, och DÄR var det fåglar. Mest änder och kanadagäss, men det dök också upp en svan med ungar och några andra sorter.

Kameran gick varm och jag hade lätt kramp i handen när jag till slut gick därifrån, men så här efteråt när jag sett på resultatet kan jag lätt säga att jag är glad att jag köpte en ny kamera. Sån här skärpa och följsamhet hade jag inte i den gamla. Däremot behöver jag fortfarande träna mer på att fota flygande fåglar, men hoppas ändå att de på centret är lite mer förutsägbara än fiskmåsarna var här…😂

Gräsänder fanns det gott om, så det bli det fler av neröver…

Utsikten var ju rätt trevlig i övrigt också.

Hotellet till höger i bild med sitt karaktäristiska tak kan jag se från mitt fönster på hotellrummet också – och det är svårt att missa när man är i Cardiff Bay.

Ett gäng svanungar dök upp en stund innan en av föräldrarna följde efter.

När ett människopar dök upp med mat kom även mamma svan fram. Det syntes tydligt vem som var boss i fågeldammen. 😂

Sothöna med unge. Hönan jagade bort en gräsand strax efter att jag kom fram till dammen på väg tillbaka igen.

Jag fick fatt i några ”flygare” också – där både jag hann med och autofokusen hann med…men många bilder blev helt fågelfria. 😝

Efter att jag kommit tillbaka till bebyggelsen gick jag en sväng åt andra hållet också, men egentligen har jag alla de fotona redan – och har ni hängt med länge på bloggen har ni nog sett dem också. Någon gång skulle jag dock vilja besöka Cardiff Bay UTAN att det är någon festival av nåt slag på torget, så att jag kan fotografera det som det ser ut i Torchwood. Men eftersom den här i alla fall är slut efter helgen så skulle jag kunna ta en sväng hit om två veckor, då jag ska bo i Swansea. Det är ju bara en timme bort med tåg.

Klassiskt Cardiff Bay. Pariserhjul, Pierhead Building, Wales Millennium Centre i bakgrunden och The Senedd framför.

Fortfarande en av favoritbyggnaderna här – både på grund av utseendet och på grund av att de ligger bakom Doctor Who. 😁

Bästa vinkeln jag lyckades hitta på den här favoriten tack vare alla försäljare…🙄

Tog bussen tillbaka till centrum och letade mig lite middag. Hade funderat på ett asiatiskt ställe i Cardiff Bay men tyckte priserna var lite höga. Nu hamnade jag istället på Wagamama och betalade minst lika mycket för kedje-mat. Dock väldigt god kedje-mat, men tänkte att jag skulle försöka gynna de fristående restaurangerna lite också. 🙄

Hoppade över efterrätten då det ju fanns cider och choklad på hotellrummet, som jag nu har mumsat på medan jag fixat med bilder och skrivit. Hoppas inget blivit alltför tokigt, det kanske inte alls är skärpa i bilderna utan bara jag som ser så suddigt att jag tror det…..🤪 Och nu är cidern slut…den var god. (Seidr Y Mynydd, som tydligen vunnit pris 2018.)

Shopping och tysk metall

Posted on 2022-07-01 by Lizzan

Första riktiga semesterdagen, och jag tog det lugnt eftersom jag ändå inte hade någon frukost bokad på hotellet. Visst är det trevligt med mat utan att man behöver tänka efter vart man ska, men det är skönt att slippa passa tider också. Duschen här var den trevligaste hotelldusch jag provat på länge, det fanns massagefunktion och det rann inte en droppe vatten utanför duschbåset. Och inte var det trångt heller. 🥳

När jag väl tog mig ut var jag rejält hungrig, men min vana trogen så såg jag något spännande som drog i mig istället. Gick in i en av arkaderna här i stan, tror det var Royal Arcade, och började strosa runt där. Såg nästan direkt ett skyltfönster med lokal cider. Tänkte dock inte släpa runt på sådana flaskor hela dagen men lade platsen på minnet. Hittade sedan i arkaden bredvid ett cafe där jag såg ett par som åt toast med avokado och pocherade ägg, så då blev det frukost också. Ja, jag beställde en egen, jag snodde inte deras. 😁

En oväntad filur satt och plinkade keyboard. (Nej, han är inte med i Rammstein. Tror jag.)

Sen var det dags att fylla på resväskan med sånt som jag lämnat kvar hemma med flit för att jag ändå behövde mer av det. En sväng på Bravissimo och en sväng på Lush blev det. Och så en sväng in på den där affären där jag hittade kläder jag ville prova – och några plagg följde med mig därifrån. Konstigt nog var alla någon nyans av blå…

Letade mig sedan tillbaka till Royal Arcade och Wally’s Delicatessen där de förmodligen har väldigt mycket mer gott än bara cider, men jag gick bara därifrån med tre flaskor. Får väl se när det blir att dricka dem, en är på 7,4% så det kan bli en rolig blogg den kvällen. 🤪

Gick tillbaka till hotellet för att lämna av allt och ställa cidern på kylning. Tänkte sedan plocka ut iPaden från kassaskåpet där jag låst in den tidigare på dagen, men trots att jag var säker på koden fungerade det inte. Kontaktade receptionen för hjälp och det kom direkt en tekniker och hjälpte till. Eller försökte, i alla fall, han hade stora problem han med. Till slut gick i alla fall dörren upp, men utan att ta ut grejorna stängde han och låste igen – och då fastnade den igen. 🤦‍♀️ När han lyckades igen såg han i alla fall vad problemet var – jag hade lagt kameran liiiiite för nära dörren så den blockerade låsmekanismen. Vem sjutton bygger ett kassaskåp så? Vet att jag haft problem med dem förut också när de fått slut på batteri, då gick det finfint att låsa men sen gick det inte att öppna igen. (Det första teknikern gjorde nu efter att ha testat några hemliga koder var att byta batterier)

När han hade gått testade jag själv ett par gånger att låsa och låsa upp – UTAN mina grejor i skåpet – innan jag vågade låsa in dem igen. Och sen var det definitivt dags för lunch/middag. Stan började bli full av rockers redan tidigt så idag såg man många med egen stil. Jag misstänkte att de också skulle vara hungriga, så jag hade tänkt äta ganska tidigt, men nu blev det efter 15 i alla fall. Letade mig till närmaste Nando’s då jag var sugen på chilisås. Eum, kyckling, menar jag ju. 😇🌶 Jag var inte enda männskan där som skulle på konsert heller, åtminstone de vid borden bredvid mig hade Rammstein-tröjor, och flera andra såg också ”misstänkta” ut. En kvinna vid bordet jag tittade mot hade också enormt smarta och tuffa små väskor – på sina kängor. Gissar det inte är många säkerhetsvakter som kommer på att kolla dem – men å andra sidan får hon inte med sig så mycket i dem heller.

Efter maten slöade jag lite på hotellrummet ett tag. Insläppet började 17:00, men det kändes inte värt att vara där jättetidigt när inte ens förbandet började förrän 19. Gick iväg strax före 18 då det ändå inte borde ta 2 timmar att komma in och hitta rätt plats. Det gjorde det inte heller. Gick visserligen till helt fel hörn av stadion först och fick gå runt halva innan de släppte in mig, men det var knappt någon kö alls. Däremot köade jag en liten stund till merchandise-vagnen för att köpa mig en tygpåse. Sen fanns det vakter som guidade en vid vartenda vägval, så efter att jag gått uppför 3-4 trappor och sedan nerför en på insidan av stadion hittade jag min plats. Och två trevliga walesare, Philip och Debbie, som jag pratade med innan allt drog igång. De hade sett konserten i Coventry förra veckan och skulle iväg på Guns N’ Roses imorgon. Tydligen var det jättehäftigt för dem att jag var här själv från Sverige – de använde mig till och med som motivation för en ung kvinna de kände som var tveksam till att komma dit själv. 🤣

Mycket folk. 😱 Men också många tomma platser – dock inte i närheten av mig.

19:00 började förunderhållningen, samma pianospelande kvinnor som sist jag såg Rammstein. Men nu tyckte jag nog att de passade bättre. De slutade spela cirka 19:45 och sen dök grabbarna upp på scenen med en smäll strax efter 20. Jag hade plats högt upp på högra sidan av scenen, och egentligen såg man hyfsat därifrån, mycket tack vare att de hade en skärm på sidan med live video från scenen. Men nån gång skulle jag vilja våga stå mitt på planen…

Ett av de sista numren – när det hunnit bli rätt mörkt så ljusshowen verkligen kom till sin rätt.

Showen varade i drygt två timmar och just idag kanske det var skönt att ha sittplats i delen av stadion som var under tak, då det kom en rejäl regnskur mot slutet. Inte för att det märktes på bandet. De som stod framför scenen hade det förmodligen ganska varmt också, i alla fall fläckvis. Värmen från all pyroteknik kändes nämligen ända dit jag satt. Det skulle i grunden vara samma show som den jag såg 2019, då den var planerad till 2020, men under de här senaste två åren hann bandet göra ett nytt album. Några av de nya låtarna hade därför ersatt några gamla. Min favorit Radio var dock kvar. 🥳

Trots att vi blev uppmanade att inte filma showen den här gången heller så blev det nåååågra foton och videoklipp med telefonen. Sorry….😇

En rolig sak med att sitta högt är att man är på samma nivå som explosionerna. 💥

Utgång/hemgång från Principality Stadium. Mycket folk var det.

Hotellet Zenith utanför mitt fönster ”råkade” (?) ha ett par bokstäver som slocknat så att det istället stod Zeit – titeln på Rammsteins senaste album. Men nu är alla tända igen…

Men imorrn, då ska jag fram med riktiga kameran. Om jag får ut den ur kassa skåpet. 🤪

Mot Cardiff

Posted on 2022-06-29 by Lizzan

Resdag nummer 2. Sov inte jättebra eller jättelänge på hotellet, även om sängen var mer bekväm än jag först trodde. Kranvattnet var inte drickbart, så det var tur att jag fyllt vattenflaskan på Arlanda och inte druckit upp allt under gårdagen. Duschen var också intressant, hur jag än vred på kranarna så blev det antingen bara varmt eller bara kallt, tills jag till slut lyckades få det kallt med i alla fall en gnutta värme. Men så var det inte ett lyxhotell heller, utan bara 1 stjärna. Trots det kostade det över en tusenlapp för en natt – inte lätt att hitta något som är billigt på riktigt nära Paddington om man vill ha eget rum.

Hade inga större planer för förmiddagen, men funderade på att lämna väskan i receptionen och ta en sväng till Hyde Park för att fota lite och lära känna nya kameran. Lagom till att jag fått på mig solskyddskrämen började det dock att regna. I London. Medan jag var där. Ohyfsat. 😝

Satt därför kvar på rummet nästan till utcheckning och gick sedan iväg till Paddington, då jag inte var på shoppinghumör heller. Inte för att jag brukar vara det när jag har stora resväskan med mig. Tåget mot Cardiff skulle gå 13:18 och det gick fint att få ut min förbokade biljett ur biljettautomaten när jag kom dit strax före 11.

Självklart finns björnen Paddington på Paddington.

Visst är det väldigt trevligt när man väl är framme på sin destination, men jag är faktiskt väldigt förtjust i de här resdagarna också. Tycker det är härligt att bara kunna luta sig tillbaka (eller ut mot fönstret) på tåget, planet eller bussen och se världen swisha förbi. Kanske se något spännande som man skriver upp på listan för att besöka senare. Att sitta och vänta på stationen är kanske inte alltid lika spännande, i alla fall inte på Arlanda igår, där var det för lugnt. Och städarna verkade ha tagit semester, så mycket skräp som låg utspritt. Skillnad var det här på Paddington, här kom en städare och tog skräpet direkt ur min hand när jag ätit klart. Dessutom fanns det väldigt mycket mer att titta på om man gillar att spana på folk. Det är kanske inte min favorithobby, men det funkade bra för att fördriva ett par timmar till tåget. Speciellt det senaste året när allt känts så tråkigt har jag börjat uppskatta de som har en egen stil mer och mer. Jag kanske inte tycker det är snyggt, eller om det är snyggt så kanske det ändå inte är något jag skulle vilja gå runt i. Men de bryter monotonin, och många är långt ifrån tråkiga. För mig är de personerna ljuspunkter i annars gråa dagar, så stort tack till er om ni läser det här!

20 minuter före avgångstid dök tågets plattform upp på de gigantiska skärmarna, så det var bara att kliva ombord. Prick i tid började också resan mot Wales och Cardiff där jag ska spendera resten av veckan. När jag bokade valde jag ett ganska sent tåg ifall jag behövde göra något i London innan avfärd, och för att inte komma alltför tidigt till hotellet. Det var ju lite onödigt idag, speciellt som jag hann få meddelande att mitt hotellrum var redo redan innan tåget var det. Nu blir det betydligt lyxigare boende, då Cardiff i stort sett är slutsålt imorgon natt. Varför? Jo för att Rammstein ska ha show på Principality Stadium och jag har biljett dit. 😁 Det här hotellet har dock bara höjt priset för en natt till det tredubbla på torsdagen, till skillnad från det ställe där jag hade bokat in mig först. Där kostade torsdag natt 4,7 gånger mer än en vanlig vardag. Där lyckades jag dock inte ändra bokningen för att komma hit en dag senare, och enligt flera på Tripadvisor har de fått sina bokningar avbokade, ibland utan förvarning. Kändes klokare med annat boende även om det blev dyrare totalt.

Gillar verkligen att det går att se vilka platser som är bokade och vilka som är lediga på tåget.

Resan till Cardiff gick utan problem och det var heller inte svårt att hitta hotellet. Efter lite köande och strul med både mitt betalkort och sen med nyckelkortet kom jag in på mitt ”Superior Queen”-rum på översta och 10:e våningen. Stort och luftigt och med fungerande AC. Och från fönstret ser man ända bort till Cardiff Bay och havet. 🤩 Hade man råd skulle man ju faktiskt boka lite bättre hotellrum oftare. Inte nödvändigtvis dyrare hotell, men de bättre rummen på de hotellen man tar, just för utsiktens skull.

Kunde ju naturligtvis inte spendera hela kvällen på hotellet, trots att rummet var fint, så jag traskade ut och letade rätt på favvorestaurangen Stable där de har pizza och cider. Tog en sväng på köpcentret intill innan jag faktiskt gick in och hittade en affär med massor med kläder jag ville prova – och de finns i min storlek. Men sparar provandet till imorgon.

Började dock bli hungrig så det fick bli pizza – en Boss Pepperoni – och en pint Rapscallion, Stables egna kolsyrade cider. Har provat den förut och den är riktigt bra. Enda problemet kanske är att den är lite stark på 6,5% och jag är i denna kategori en riktig lättviktare – även om det är svårt att tro. 😝 När pizzan kom frågade servitrisen om jag ville ha chili- eller vitlöksolja till. ”Yes please” svarade jag och hon undrade vilken av dem. Som att det går att välja…😱 Hon såg nog minen och kom strax därefter med bägge två. 😁😋 Pizzan och oljorna kunde idag ha fått varit lite starkare faktiskt, men Stables pizzakanter är baske mig de godaste nånsin. Så krispiga och bara helt underbara.

Skulpturmoj på torget utanför köpcentret.

Lite lullig och väldigt, väldigt lycklig gick jag sen tillbaka till köpcentret och handlade efterrätt på Hotel Chocolat. Varenda gång jag reser iväg säger jag åt mig själv att ta med någon tygkasse eller dylikt och varenda gång tycker jag när jag håller på och packar att det inte behövs. Och sen ångrar jag mig på första shoppingturen. 🤦‍♀️ Nu hade de som tur var riktigt fina kassar här, så jag kunde bära hem chokladen med stil. Och min stil – den är turkos. 😁

Kanske är det någon främling som blivit glad av att se mig också…😁

Cardiff Bay Barrage

Posted on 2017-07-26 by Lizzan

Ja, jo, jag skulle ju till Cardiff Bay igår. Och det gjorde jag. Sen tänkte jag bara gå över ”the barrage”, en konstgjord promenad- och cykelväg över bukten till Penarth och sedan tillbaka innan jag började ta lite kort i Cardiff Bay då rätt ljus infann sig. Men hur var det nu…blir det alltid som man tänkt sig? Nääääääeeeeeeeeee….

Det var riktigt varmt och soligt, så jag hade mina nya sandaler på mig. Hade provgått dem lite dagen innan och på förmiddagen utan större problem, så jag traskade iväg. Hamnade först utanför BBCs studio där de spelar in bland annat Doctor Who.

Mitt Mecka.

Wibbly wobbly timey wimey fangirl.

Började sedan traska iväg mot andra sidan bukten, och det var härlig utsikt därifrån.

Mot Cardiff Bay

Vy åt andra hållet

Båtar fanns det gott om.

Slussystemet i barriären.

Båtar som precis passerat sluss 1 – det finns tre stycken parallella slussar.

Fick se en broöppning och ett gäng båtar som tog sig igenom slussen mellan inre och yttre bukten, och det var när jag korsat den nu igen stängda bron som jag märkte att något inte stod riktigt rätt till med min ena fot. Hade lyckats få en blåsa UNDER foten av sandalen. Det var i alla fall 2-3 kilometers promenad tillbaka till Cardiff Bay, och klockan närmade sig stängningsdags för apoteken, och jag insåg att jag skulle behöva betydligt fler plåster än de tio jag hade tagit med mig. Snabbaste vägen hem var att gå vidare till Penarth och ta bussen därifrån. Det jag dock inte visste var att för att ta sig till busshållplatsen i Penarth var man tvungen att gå uppför. MYCKET uppför, och brant. Lutningen syns dåligt på bilden, men typ så här: /

”Backe” i Penarth.

Och vet ni vad som var ännu ”roligare”?!? Mitt i värsta backen, när jag var riktigt trött och hade ont och allting, kommer det två kvinnor och SPRINGER FÖRBI. Orättvist. Och liiiiite elakt. 😝

Nåväl, till slut kom jag fram till busshållplatsen, och nämnde jag att folk pratar med varann här? Det kom en äldre herre dit och väntade på samma buss som mig, och han började direkt att prata om sin första fru och hur hon hade varit otrogen och sedan skiljt sig och fått missfall, och sedan hans andra fru som drack för mycket och kastade grejor på honom och hans dotter som inte pratat med honom på tjugo år eller vad det var. Och när vi klivit på bussen klagade han på hur ofta att biljettmaskinerna inte fungerade. Tänkte önska honom en trevlig kväll när han klev av men jag gissar att det inte hade hjälpt…😂 (Jo, det är tragiskt, men är det det första man börjar prata om med en komplett främling? Eller okej, det andra, för han nämnde vädret först…och att det skulle regna idag…😆)

Kom till slut in till stan precis efter Boots stängningstid, men alldeles intill bussens ändhållplats fanns ett snabbköp. Gick in, letade runt lite och hittade…skavsårsplåster! 😁 Vet inte om någon ropat hallelujah och sedan rusat fram till läkemedelshyllan där förut, men det var nästan det jag gjorde då. Jag bara ropade tyst inne i mitt huvud. Tror jag. 😆 4 paket plåster, en macka, en Cola och lite frukt blev skörden därifrån…hade ju inte ätit någon middag heller.

Förresten tar jag tillbaka min rekommendation om att käka burgare på GBK, i alla fall om man är i Cardiff. Gå till The Grazing Shed istället, sååååå mycket godare. Och snabbare. Och som man faktiskt kan äta med händerna utan att spilla sås över hela sig…vilket var det sista jag tänkte innan jag fick en stor klick på tröjan…..😆😂

John Wayne med strips och apelsin/passionsfrukt/jasmin-läsk (de gör egen läsk också).

Mot Cardiff!

Posted on 2017-07-24 by Lizzan

Idag har jag inte ens rört kameran, annat än för att packa ner den i väskan. 😱 Ja, jag vet, det känns jättekonstigt. Men det blir annan ordning imorgon. Istället styrde jag kosan från Brecon till Cardiff, och vet ni vad? Här pratar folk med varandra på bussen… En kvinna skulle kliva av i Merthyr Tydfil och ta tåget därifrån, och hon satt och pratade med ett äldre par och funderade på vilken hållplats som var bäst att kliva av på. Så vände hon sig till mig och frågade om det var ett köpcentrum ”där borta” och pekade. Jag hade förstås ingen aning, och såg väl tillräckligt vilsen ut för att hon skulle fråga var jag kom ifrån. ”Sweden.” Så lite längre bort, ja…😂 Jag pratade sedan lite mer med det äldre paret efter att hon hade klivit av (och önskat mig trevlig semester), och kvinnan där tyckte att jag var modig som reste runt alldeles själv. Nämen. Det har jag ju aaaaaaaldrig hört förut. 😝 Det visade sig senare att den där bussresan var deras första besök i Cardiff, så….jag kanske kan förstå det ur hennes synvinkel…😁

Letade rätt på hotellet, Clayton, som är en av de högsta byggnaderna i stan och därför syns riktigt väl. Fick checka in direkt och komma in på mitt rum på 8:e våningen. Stort och opersonligt hotell, men de hade en bra deal när jag bokade och ligger precis mitt i staden.

Lite mörkt är det

Men man kan i alla fall sitta vid fönstret och läsa.

Hade eventuellt tänkt utnyttja tvättservicen här på hotellet, men med såna här priser kan de glömma det…🤑

Istället för att plocka fram kameran tog jag fram plånboken och begav mig mot det närliggande shoppingcentret. Handlade tre behåar, varav en blev gratis, och kände då att jag vågade gå in på äppelaffären också. Min så smarta reseladdarpryl hade nämligen gett upp efter bara två dagar, och eftersom jag bara tagit med mig en adapter som backup skulle det sitta fint med något större, eller åtminstone en till. Och så var det den där iPaden som lockade fortfarande….. Vandrade runt i affären lite och såg massa roligt som jag skulle vilja ha. Gick till slut fram till en försäljare för att be om lite råd och hjälp. (Nej, jag kan inte ALLT om Apple. Bara nästan.) Gick till slut därifrån med ett nytt armband till klockan, en laddare för 4 USB-prylar och en minneskortsläsare till paddan så att jag kan föra över mina foton i lite bättre kvalitet från kameran. Fick också beröm för mitt uttal av walesiska ortsnamn, speciellt Llandudno, vilket satt särskilt bra då några jag pratat med tidigare på dagen sagt ”men vi säger så här:” och något helt annat. Men de var från England, så vad vet väl de? 🙄😜

Lite spralligare färg än vitt.

Fick fylla i en enkät efter mitt besök på Apple Store. Jag är inte alls en fangirl, nääääääeeeeeeeeee då…..😁🙄😝

Smet även in på en kameraaffär på väg tillbaka till hotellet och handlade ett extra minneskort. Dubbelt så stort som det största jag tagit med mig. Försäljaren sa att ”nu har du ju gott om plats”. Jojo. Jag har nästan fyllt det där största kortet jag har på typ tre dagar…och fyra veckor kvar av resan…tur att jag vet att det finns en till kameraffär när jag hunnit halvvägs. Fortsätter jag så här kan det behövas.

Kände för hamburgare till middag idag också (och jag hade ätit sallad till lunch 😝), så jag knatade in på en till sån där behaglig restaurangkedja man inte behöver vara skraj för att äta ensam på. Gourmet Burger Kitchen, GBK i korthet. Byron finns tyvärr inte här, men GBK duger det med.

En Major Tom och Truffle Cheese Fries. Gott. 😁🍔🍟

Imorgon blir det att ta med sig kameran ner till Cardiff Bay och knata runt där typ hela dagen. Kanske blir det ett besök hos Doctor Who också, beror på om han är hemma…

Bye bye Wales…:’-(

Posted on 2015-08-07 by Lizzan

Så var det dags att lämna den här delen av Storbritannien då. För den här gången. Jag är nämligen övertygad om att jag kommer åka tillbaka.

På frukosten fick jag inte ens någon meny innan de frågade vad jag ville äta – räknas nog som stamgäst efter 8 nätter. Det var absolut inga problem, jag valde laverbread med bacon och pocherat ägg precis som dagen innan. Här blandar de algerna med havre och steker det, så att det inte blir så slajmigt, utan bara gott.

Gofrukost

Då en taxi till tågstationen inte skulle kosta mer än 5-6 pund hade jag beställt en sån för att slippa gå med alla väskorna. Taxin var på plats tidigt och jag stod redan och väntade. Pladdrade med chauffören hela vägen, han hade märkt att det var fler tjejer än killar som reste runt själva och tyckte det var modigt. Jag nämnde att jag varit i London flera gånger själv och det verkade nästan som om han tyckte det var rentav våghalsigt. Kan inte säga att jag tycker det är så farligt…:-)

Hämtade ut tågbiljetterna och hade en timme till godo till tåget. Ett amerikanskt par som varit med på två av dagsturerna skulle åka tåget före mig, så jag hann heja på dem medan jag väntade. De verkade dock stressade så jag hann inte prata så mycket med dem. På tåget var det rätt fullt och lite ont om plats för packningen, men jag fick med mig väskan i alla fall. Efter ett tag så körde vi in i en tunnel, och när vi kom ut var vi helt plötsligt i England. Jag hade inte ens hunnit säga hejdå till Wales…:’-( Men en klok man sa en gång till mig att om man inte säger hejdå så betyder det att man måste ses igen, så det tror jag stenhårt på nu.

Småsov lite på tåget och sen var vi vips framme i London. Lite krångel med tunnelbanan innan jag kunde kliva av i Farringdon och börja leta rätt på hotellet. På väg dit, vad ser jag? Byron, förstås! Middagen är räddad. 😀 Kom sedan fram till The Rookery. Fick hjälp upp med väskan och det är jag glad för, för det är tre trappor upp. Men sen….sen kändes det rätt så bra igen. Har ett rätt stort fånigt leende på läpparna nu…:-D

Säääääng! Vill sova på en gång, men…

😀

Dusch! Vete sjutton om jag kommer lyckas använda den, men…coooooool. 😀

Och ikväll blir det Hamlet. Med Benedict Cumberbatch i huvudrollen. Ska bli skoj. 😀 Tills dess ska jag nog mest bara ta det lugnt, och gå en sväng på Byron, tror jag…:-)

Llandaff Ghost Walk

Posted on 2015-08-07 by Lizzan

Vad kan jag säga? Cardiff History and Hauntings har de bästa spökvandringarna jag nånsin varit på. Och då har jag ändå gått på en hel del i London och Edinburgh. Det var väl en i Edinburgh som kändes lite småkuslig, men det här är den andra som har fått mig (och resten av gruppen) att konstant titta sig omkring.

Vi var bara en liten grupp, jag och två par och guiden, John. (Ännu en J-guide) Rätt ung kille, började direkt prata om Doctor Who medan vi väntade på de sista. Han har jobbat på Doctor Who Experience. En av de andra killarna hade en tröja med ett gäng dalekar på. 😀

Vandringen började precis i skymningen, medan det fortfarande fanns gott om ljus att se vart vi skulle. John började berätta lite historik kring området innan han gick in på de kusliga berättelserna. Efter ett tag var det så mörkt och vi var så djupt in i skogen att vi behövde ficklamporna för att se vart vi skulle. Berättelserna blev mörkare och mörkare, och ja, man kände definitivt av kylan därinne i skogen. Och på kyrkogården.

Bägge paren gick och höll varandra hårt i handen, men jag, jag fick klara mig själv. Jag var nog nästan den som var mest lugn också, inklusive guiden. Det skulle dock inte förvåna mig om han bara spelade nervös, men det funkade. Avbrutna meningar för att han tyckte sig höra något, en snabb vändning på huvudet för att han kanske såg något i ögonvrån… Snart stod vi alla och tittade vilt omkring oss.

Jag blev dock inte lika påverkad som på slottet, kanske för att det inte var någon som faktiskt upplevde något nu. Men det var en bra, kuslig stämning, och hade jag varit kvar här längre och kunnat ta mig till de andra vandringarna hade jag lätt gått på fler. Det här är kvalitet. Och nu är det nästan så att jag måste ta någon fler i London bara för att se om de också kan…

John var dessutom en otroligt schysst kille. Sista bussen skulle gå från Llandaff 23:00, och han sa att om jag inte hann med den så skulle han gå med mig till hotellet efteråt (han hade cyklat och skulle ändå åt det hållet). Nu hann jag precis, och just som bussen körde ut från busshållplatsen såg jag honom på cykeln där och vinkade. Mina fötter är förmodligen glada för att de slapp gå, men annars hade jag gärna pratat en stund med honom. Vi verkar ju ha samma intressen…:-)

Så nu var det ju bara det där med att jag måste åka härifrån imorgon. Jag vill inte. 🙁 Här finns det ju massor med människor som fattar vad jag pratar om när jag nämner dalekar och cybermän och Torchwood och det ena med det andra. De har god cider. Jag älskar arkitekturen i Cardiff Bay. De har alla affärer jag tycker om. JAG GILLAR VÄDRET OCKSÅ. Även när det regnar. Och när solen skiner, för det blir inte för varmt. Jag gillar parken, och träden, och människorna som säger godmorgon när man möter dem, trots att de är i en stad med över 300 000 invånare.

I <3 Cardiff.

Lizzans Reseblogg

Inlägg från mina resor

Tag Archives: Cardiff