Vissa dagar skulle man vilja spola tillbaka från början och uppleva igen och igen och igen. Idag var en sådan dag. Hade bokat en guidad tur, The Hound of the Baskervilles Tour med Unique Devon Tours. Det hela går ut på att man följer i fotspåren på Arthur Conan Doyles besök till Dartmoor för att se varifrån han hämtade inspiration till detta fantastiska Sherlock Holmes-äventyr.

Jag var utcheckad och klar och stod utanför hotellet och väntade när Mark från Unique Devon Tours dök upp och undrade om jag var jag. Och det var jag ju. Fick hjälp med resväskan (som har fått en spricka, snyft!) och sedan åkte vi iväg. Hade fått höra av Alex som äger bolaget och skötte bokningen att Mark var en riktig gentleman, och det stämde verkligen. Öppnade dörrar och alltihopa. Eller så var han bara rädd om bilen. 😝

Vi började vid kyrkan i Ipplepen, där flera Baskervilles ligger begravda. Jo, de fanns på riktigt, och Conan Doyle blev skjutsad runt Dartmoor av Henry Baskerville. Han blev även vän med Robert Duins Cooke, som visade honom runt tillsammans med Bertram Fletcher Robinson. Duins Cooke är dessutom ägaren Alex farmorsfar. (Great grandfather, i alla fall, jag kan ha misstagit mig på far- och mor-leden)

Vi åkte sedan vidare till Ashburton där vi hittade Henry Baskerville själv, och huset han bodde i. Tydligen går det nu att hyra som Airbnb, så det är något att fundera över till nästa resa. Vi hittade även Moor Chocolates, som precis som det låter är en chokladbutik. Väldigt trevligt, och gott!

På väg mot vårt lunchställe stannade vi även till vid en bro över floden Dart, och ett snabbt fotostopp i Ponsworthy. Utan direkt relation till storyn, men ser ni bilderna förstår ni. 😁

Lunchen intogs på den å så charmiga Rugglestone Inn. Stället är visst alltid fullt om man inte bokat bord, så har ni vägarna förbi så boka! Väl värt det, då det inte bara var mysigt utan också fantastiskt god mat.

Mer än mätta och belåtna åkte vi så upp på öppna Dartmoor, genom smala slingrande vägar tills vidderna bredde ut sig åt alla håll. Vi såg ponnyer, stenkors och en ”clapper bridge”, så kallad efter ljudet av boskapens hovar mot stenen. Bredvid fanns en modernare bro som också var fin. Vi såg två damer som satt vid varsin bro och målade av landskapet vid den andra.

Mark hade berättat om hur tjuvligor slår till mot parkerade bilar uppe på Dartmoor, och att han inte sett till en enda polis däruppe på hela säsongen. När vi sedan såg en motorcykelpolis följt av en polisbil bara en liten bit bort nämnde jag att jag trodde de förföljde mig. Jag såg nämligen tre poliser utanför mitt hotell igår kväll, men de verkade inte vilja mig något. Dock styrde Mark direkt mot Princetown och Dartmoor-fängelset, som Selden i Baskervilleberättelsen har flytt ifrån. Och dörren var öppen…

…men han körde bara förbi. Tills vägen tog slut, vid Fox Tor Mire, förebilden för Grimpen Mire i boken. Ett område där man absolut inte kan gå säkert, ett felsteg och så sjunker man ner i träsket. I alla fall om det regnat på sistone. Nu har det varit såpass torrt att det förmodligen inte var någon större fara, men vi gick inte dit ändå. Älskade dock landskapet och stillheten där, och passade på att få en bild av Mark där också. Han är nästan en professionell fotograf, och det var toppen att inte behöva instruera honom i hur man använde en kamera. Istället var det jag som fick en massa tips på bra vinklar och ställen att fotografera från.

Vi åkte tillbaka upp på Dartmoors höjder och hittade strax ännu fler ponnyer. De har lärt sig att bilar och turister är bra grejor, så de kan få för sig att blockera parkerade bilar tills man ger dem något gott. Listiga kusar! Tyvärr leder det också till att de söker sig till vägarna där de lätt blir påkörda. 😔

Tidigare på dagen hade vi hoppat över en av de största pusselbitarna till Baskerville-storyn då vi ändå skulle åka förbi ganska nära på väg till mitt nästa boende, så nu begav vi oss ditåt. Och hamnade mitt i ett trafikkaos. Devon-style. 😁

Till slut kom vi dock fram till Holy Trinity Church i Buckfastleigh. Låter väl som ett tjusigt, trevligt ställe? Det visade sig dock ha en mörk baksida. En man vid namn Richard Cabell (även kallad Dirty Dick) hade på 1600-talet sålt sin själ till djävulen. Det gick rykten om att han mördat sin fru Elizabeth och att han höll på med allsköns djävulskap. Det sägs att när han begravdes så kom ett pack helveteshundar springande över heden och samlades vid hans grav. Man kan lätt se hur en sådan historia kunde ha inspirerat Conan Doyle till att skriva det han gjorde. Cabells grav är dessutom ingen vanlig historia, resten av församlingen var så rädda för honom att en tjock stenskiva lades över hans grav, och den byggdes sedan in i ett mausoleum. En av väggarna består av järnstänger som skulle hindra hans ande från att ta sig ut. Dock slutar inte historien där. Cabells anhängare och djävulsdyrkare anlade en brand 1849 som förstörde kyrkan där han var begraven. Den återuppbyggdes, men blev bombad under andra världskriget. De byggde upp kyrkan en gång till, men 1992 blev den återigen utsatt för ett attentat och brann ner. Nu står den där som ett skal, men har fortfarande en präst och det går att gifta sig där. Huruvida det bådar gott eller ont för framtiden törs jag inte sia om. Ärligt talat kändes det lite kymigt där…

Efter Holy Trinity åkte vi till Buckfast Abbey, precis i närheten. Större motsatser bland religiösa byggnader känns svårt att tänka sig, i alla fall när båda är kristna. Detta är en mycket mer modern kyrka, och dessutom är den hel. Varken jag eller Mark är religiösa av oss, men lite av en sådan känsla kan jag ändå få i sådana här byggnader. Som att religiositeten hos de som uppfört den smittar av sig, på något sätt.

Sedan var dagen över och Mark släppte av mig vid mitt nästa boende. En varm och ganska kvav dag, men jag skulle ändå gärna gjort det igen och igen och igen. Inte nog med trevligt sällskap och fantastiska vyer, ljuset lämpade sig dessutom perfekt för fotografering. En vanlig dag kanske jag plockar in 15-20 bilder på iPaden för att kolla igenom och bearbeta, idag blev det över 70. Det kallar jag en bra dag. 😁