Fota på Fota

2024-07-22

Ställde larmet på TIDIGT, vaknade också tidigt och kollade tågappen – men nu gick det inte längre att boka den tidiga tågbiljetten då det stod att tåget var fullt. Jahapp, då var jag uppe tidigt i onödan då. Nästa buss skulle gå 8:30, men då kände jag att jag lika gärna kunde stanna och äta den mumsiga frukosten på boendet.

Vid 9:30 var jag sedan på plats vid buss- och tågstationen, efter att återigen ha gått åt fel håll en gång först. Det finns för många grå kyrkor i Killarney – och på Irland i allmänhet. 😝 Både ett tåg och en buss skulle gå ungefär samtidigt, och kostade ungefär lika mycket när jag kollade priser på nätet. Tågbiljetten gick dock inte att köpa online längre, och jag började ana att det kanske var samma problem med förra tåget – att man helt enkelt behövde köpa biljett på stationen istället. Valde därför bussen, som var lite sen, och blev lite lätt chockad när priset direkt från chauffören var sådär 6 euro dyrare än förköp på nätet. Yikes.

Kom fram till Cork strax efter 11, och traskade för en gångs skull åt rätt håll direkt. Hittade en sidoingång till tågstationen, köpte en biljett till Fota och försökte leta mig fram till huvudstationen – det var lite labyrint. Väl framme hade ett tåg nyss gått, så det var nästan en halvtimme att vänta till nästa. När vi väl fick gå igenom spärrarna funkade inte min biljett. Personalen verkade dock vana, så de bara öppnade en grind åt mig. Fick sitta på tåget i sådär en kvart, och sedan var sidoingången till Fota Wildlife Park bara typ 40 meter från tåghållplatsen. Betalade in mig och började med att äta lunch. Ett par påfåglar traskade runt bland picknickborden men nu har jag sett så många sådana de senaste veckorna att jag inte ens tog fram kameran.

Mycket mer än så här såg jag inte av själva Cork.

När jag ätit färdigt var det dags för spindelaporna att få mat, och de var riktigt roliga att fota! Såg skumt ut när de gick på två ben, och ibland gav de verkligen ett spindellikt intryck också, speciellt när de klängde upp och ner från grenar med hjälp av svansen. En halvtimme senare skulle ett annat gäng apor få mat, och trots att jag kollade kartan noga gick jag till fel ställe. Jaja, vad är väl en matning av apor. Kollade schemat och de andra matningarna jag gärna ville hinna med var kattbjörnarna och pingvinerna. Jag tyckte vädret var lite varmt så jag misstänkte att även kattbjörnarna skulle tycka det och att maten var bästa chansen att få se dem.

En sorts Brunhuvad spindelapa (på engelska Colombian Spider Monkey).

Medan jag väntade (på fel ställe) på den andra ap-matningen hamnade jag också i en flock med lemurer. Flera sorters djur får kuta runt som de vill i parken, då de inte gör någon skada annat än om man verkligen retar dem. Det var bland annat kängurur, wallabyer, påfåglar och just lemurer. Lemurerna var helt klart roligast. 😁 De skuttade runt och lekte och busade och höll sig inte alls på långt avstånd. Människobarnen fick dock många åthutningar om att inte försöka klappa lemurungarna, oavsett hur söta och nära de var. Att hinna med att fotografera dem var däremot inte det lättaste.

Hur jag lyckades få fokus på den här gynnaren i trädet har jag ingen aning om – de satt inte stilla särskilt länge. Ringsvanslemur eller kattmaki (ring-tailed lemur).
Å en till!

Fortsatte runt ap-ön där olika ap-arter hade varsina öar att hänga på, och såg några gibbon-apor som framkallade många skratt med sina påhitt. En av dem höll på och gjorde kullerbyttor framför en annan, som i början bara satt och undrade vad den förste pysslade med, men sedan hoppade in i leken också. Här skulle jag nog ha filmat istället för att fota, men det är för sent nu.

Siamang-gibboner. Här ganska lugna…
…men mycket höll de på och lekte och busade, inför de roade åskådarna.
Sakiapa (white-faced saki). En av de mest udda apor jag sett. Trodde att de skulle hålla till i kalla miljöer med all den där pälsen men tydligen gillar de värme. Och så ska de vara bra på att hoppa.
Svartvit vari (black-and-white ruffed lemur).

När jag kom ut från ap-ön hade en pelikan tagit upp residens vid sjön jag kommit in vid, så den behövde naturligtvis också förevigas. De är stora jäklar! Den stora näbben såg dock ganska besvärlig ut att putsa sig med.

Hade inte pelikanerna haft lång hals också hade det blivit ännu mer besvärligt att hålla sig fin.
Vissa fåglar var här frivilligt också – har sett mycket kråkfåglar (och måsar förstås) på djurparkerna de här veckorna men det här var första gången jag såg hägrar som smitit in.

Nästa matning skulle inte vara förrän om ett par timmar, så jag gick vidare längs den rekommenderade rutten, efter att ha kollat lite mer på spindelaporna. Kom ganska snart fram till gepardhängnet, där det först gick en och patrullerade. Det märktes att det är det snabbaste nu levande däggdjuret, för jag hade svårt att hinna med med kameran ens i promenadfart. 😝 Lite längre upp låg det ett flertal geparder och vilade i gräset, då gick det lättare att få in fokus och komposition etc och trycka av vid något bra tillfälle. Det var ju bara det jädra stängslet som var i vägen då. Annars tyckte jag Fota var väldigt fotografivänligt, med många inhägnader med nivåskillnad istället för glas och nät. Men de häftigaste/farligaste djuren gick ändå inte att få bra foton på.

Full koncentration.
Utstirrning mellan känguru och gräsand.
Snabb katt!
Vilande snabb katt!

Mittemot geparderna fanns ett stort område med strutsar, giraffer och zebror, och några antiloper som stod längst bort och gömde sig. När jag kom runt till andra sidan av det hägnet hittade jag visenter, och dessa hade redan gjort sig av med vinterpälsen så de såg lite mindre skruffiga ut än de jag såg på Skansen. Några andra antiloper låg och vilade i ett annat hägn, och sen kom jag till enhörningarna, som precis kom gående i min riktning. Sen lade den ena sig ner, och den andra tvärsöver ovanpå. Av någon anledning hade jag inte föreställt mig enhörningar som gosade med varann.

Får catwalk-modeller studera strutsar för att lära sig gå tjusigt? Om inte, så kanske det skulle vara nåt, för det var väldigt vad de struttade fram.
Den här var ärligt talat också bra på att strutta.
Giraff-familj och zebror.
Lekfulla giraffer också.
Man kunde åka tåg runt parken för ett par euro också, men det lät jag bli. Skulle ju ändå behöva gå runt för att fota.
Visent utan vinterpäls.
Letjevattenbock (red lechwe).
Bepansrad enhörning.
Enhörningsmys!

(Ja, jag skrev enhörningar när jag menade noshörningar. Märkte du det? Det tog mig ett tag att inse vad jag skrivit också. 😝)

Klockan började nu närma sig kattbjörnsmatning, men först skulle jag ta mig igenom det asiatiska området. Här skulle det finnas tigrar och lejon och några fler apor. Lejonen såg jag lite i en enormt dålig vinkel bakom en massa galler och aporna var långt borta. Tigrarna såg jag inte alls. Dessutom lyckades jag svänga fel vid kioskerna som fanns här, och fick gå en runda till innan jag hittade fram till kattbjörnarna, bra precis när de börjat med matningen. En av dem låg och vilade högt upp i ett träd och såg bara ut som en rödbrun boll, medan en annan klättrade ner lite kvickt långt bort i skogen och sedan klättrade upp igen.

Söt fågel! Den här var också på plats frivilligt, så det fanns ingen info, men min identifieringsapp säger att det är en stripgås.
Wallaby.
I väntan på röda pandor fick det bli att fota svarta råkor.

Nåja, var lite inställd på att det kunde vara svårflörtade, men det fanns både tak och bänkar där och jag hade lite snacks med mig så jag satte mig och vilade en stund. Lite senare började det även regna, så bitvis fick jag sällskap av barnfamiljer. När regnet lättade funderade jag på att gå vidare, men lugnade mig en liten stund till. Den som låg som en boll började sträcka på sig lite då och då och jag hoppades att den skulle prioritera maten så småningom. Och till slut, efter ungefär en timme, medan jag fortfarande stod och kikade på bollen i trädet, ser jag i ögonvrån en annan kattbjörn som traskat fram till en matbunt. Wohooo! Sen var jag naturligtvis för uppspelt för att tänka innan jag tryckte av foton, men alla blev inte total kat(tbjörn)astrof i alla fall. 😝

Omnomnomnom…
…nomnomnom.

Enligt schemat hade jag nu missat pingvinmatningen för länge sen, men när jag väl tog mig dit sådär en timme innan parken skulle stänga fick de mat i alla fall. Konstigt nog var de väl inburade med nät, men det slog mig sen att det nog inte var av rädsla för att de skulle flyga iväg utan mer var för att skydda dem från t.ex. de hägrar som stod uppe på buren och tittade längtansfullt mot all fisk som de fick.

Catch the fish! You missed. Catch the fish! You missed again! (Citat från ett av mina favoritspel – tveksamt om någon känner igen det. 😛 )
Humboldtpingvin.
Gråhäger som stod på pingvinburen och spanade. Hade säkert också velat bli matad med småfisk.

Hamnade sen borta hos spindelaporna igen, och funderade på om jag tyckte att jag missat något eller om jag skulle gå ut till 17:40-tåget tillbaka in mot Cork. Jag hade passat på att boka tåg tillbaka till Killarney 18:55 då det var betydligt billigare än att betala på bussen, och då skulle jag slippa promenaden mellan buss- och tågstationen på väg tillbaka. När jag bokade noterade jag dock inte att bytestiden mellan tågen i Mallow bara var 2 minuter. Det noterade jag istället när jag satt och väntade på första tåget inne i Cork, och det började bli 5 – 10 – 15 minuter för sent ens in till startstationen. Ett tag såg det ut som att tåget vi skulle byta till också var försenat rätt många minuter, men när vi närmade oss Mallow såg det på webben ut som att det redan hade åkt därifrån. (Vårt tåg såg också ut att vara i tid. 🤷‍♀️)

Lördagsgodis i aphuset. Nog för att det var måndag, men som den här låg och smaskade i sig gräs kunde det lika gärna ha varit fredagsmys.
Helt plötsligt bara drog alla spindelaporna iväg – så då gick jag också därifrån.

Väl inne på stationen visade det sig dock att det andra tåget väntat på oss, så för en gångs skull var jag först ut på perrongen och på väg uppför trapporna, över spåret och ned på andra sidan. Det var ju tur det, för annars hade det blivit sådär 2 timmars väntetid på nästa tåg. Hade vi blivit så sena hade det inneburit att jag skulle få vouchers för biljettpriset tillbaka, men det hade inte hjälpt mig då jag inte hade fler resor kvar att betala för. Det hade förstås också blivit dyrt för tågbolaget så förstår om de var lite flexibla med avgångstiderna istället.

Kom fram till Killarney bara lite för sent, sådär vid halv nio, och började gå mot boendet – åt rätt håll den här gången. Blev dock först orolig att det var något stort polispådrag utanför stationen, då jag såg en massa blinkande blå lampor genom träden – men när jag kom närmare såg jag att det bara var tivolit. 😅

Varken skrivande eller koll på bilder blev det när jag kommit ”hem”, för jag behövde ju kliva upp tidigt nästa dag igen för en rundtur till Dinglehalvön. Var där också en sväng för tjugo år sedan, men då bara i huvudorten med samma namn. Hoppades också på bättre väder än under söndagen, vore ju roligt att få se något.

Mot ett nytt land

2024-07-10

Då var det dags att åka mot ett annat Irland, nämligen Nordirland. Som är en del av United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland och inte längre del av EU. Valuta – brittiska pund, inte Euro. Inte lätt att hålla reda på allt detta, har jag insett när jag pratat med kollegor, bekanta och vänner. Andra vänner kallar allt England oavsett hur mycket jag protesterar.

Klev upp, duschade med elduschen i badkaret (det var länge sen jag använde en elektrisk dusch nu men första gången var också på Irland), checkade ut och traskade mot tågstationen. Var där i god tid men det var tåget också. Kikade runt bland alla matställena men hittade inga baconmackor så det blev en med kyckling istället. Klev på tåget och hittade snabbt min reserverade plats i ett hav av gröna lampor – tycker det är väldigt civiliserat att man lätt kan se vilka platser som är reserverade och vilka sträckor.

Ledig plats bredvid mig! 🥳 Eller i alla fall obokad – det fylldes på mycket folk längs vägen så många av de gröna blev också upptagna. Den bredvid mig förblev dock tom.

Även här passar de på att göra banarbeten nu på sommaren, så från att vi precis passerat gränsen till Nordirland fick vi hoppa av tåget och byta till bussar. Jag satt långt fram på tåget och utgången var i andra änden av perrongen så när jag väl hade tagit mig upp med en hiss och ned med nästa var jag sist i kön till bussarna. Nu visade det sig vara ganska trevligt, för den bussen blev inte full utan vi hade gott om plats.

Vi kom fram till ett lätt regnigt Belfast strax före 14, och under resan hade jag blivit varse att Telia blivit lite mindre sniket åtminstone – nu kunde man få TVÅ gigabyte för 249 eller FEM för 399 – och kunna använda dem i hela TVÅ veckor. Yikes. Funderade en stund på om jag skulle leta mig en taxi eller släpa med mig väskan till fots de 1,6 kilometrarna jag hade till hotellet. Vädret var ju ändå rätt skönt (som sagt regnade det bara LITE) så jag valde att gå. Är alltid trevligt att få ett första intryck av en ny stad i lugn och ro.

Gick längs floden Lagan mot Cathedral Quarter där jag hade bokat rum på Quarter by the Warren i stort sett mittemot katedralen. Första intrycket var lite skruffigt men ändå trevligt. Såg inte till så mycket folk förrän jag närmade mig hotellet och såg några väldigt trevliga gångstråk med massor med väggmålningar. Väl framme hade jag problem med att komma in, då det inte fanns några tydliga instruktioner för incheckning. Provade porttelefonen men hamnade på en telefonsvarare. En halv minut senare kom dock en trevlig receptionist och släppte in mig. Mitt rum var inte redo ännu, men hon kollade med städet som sa att det skulle vara klart om en kvart och att jag gärna fick sätta mig och vänta.

Här kan man cykla på floden, om man vill.

Under tiden kom hennes avbytare och förklarade för mig hur det fungerade här – med nyckeln fick man en blipp för att öppna ytterdörren, frukostrum fanns på varje plan och på andra våningen fanns ett tvättrum man kunde använda mot en avgift. Strax därefter fick jag min nyckel och kunde åka upp till mitt rum – och här fanns det definitivt plats för benen under skrivbordet!

Enkelt men bekvämt rum!
Det finns dock någon som spionerar på mig utanför fönstret…😬

Tog mig lite tid till att torka på rummet innan jag gav mig ut på jakt efter mat. Min sökning på ”Nando’s” ledde mig till ett köpcentrum i närheten, och längs vägen dit passade jag på att gå genom ett par av gångstråken som sett så trevliga ut tidigare. Själva köpcentret såg också trevligt ut, och väldigt långt från stilen på det i Dublin. Fick direkt plats på favvokedjan där det var relativt lugnt, och kom på att jag ju hade en gratischeck att använda. Hela min vanliga order med kyckling, pommes, broccoli, dricka och kryddmajonäs gick därför loss på…67 kronor. 😁 Bara att börja samla ihop till nästa nudå.

På andra sidan av paraplyerna står det att det finns 7 olika sorters regn i Belfast – Måndag, tisdag, onsdag…😂☔️

Kikade runt lite mer i köpcentret innan jag gick tillbaka till hotellet och såg att det fanns en hiss upp till en utsiktsplattform högst upp. Den stängde dock klockan 18 så jag hann inte med det då, men det kanske blir framöver. Satt sedan ett tag på rummet och funderade på vad jag skulle ha för mig resten av tiden i Belfast. Kände att jag hade planerat ovanligt dåligt i år för jag visste typ ingenting, men kollade i en broschyr de hade i receptionen och hittade en spännande tur till Giant’s Causeway med Game of Thrones-tema och lite mindre bussar med max 33 passagerare. Bokade in mig på en sådan till söndagen och en sväng på Belfast Zoo på torsdagen.

Trappor och hiss upp till utsiktsplattformen.
Det fullständigt kryllar av snygga väggmålningar här.
Katedralen snett emot hotellet.
Katedralen snett från sidan. Stålspiran är ett nytillskott och ska vara upplyst när det är mörkt.

2024-07-11

Dags att åka på Zoo! Förutsatt att jag lyckades förstå mig på busstrafiken här. Det behövdes två appar, en för att köpa biljetter och en annan för att kolla tillgängliga resrutter och jag fick ändå inte registrera mig i den för att köpa biljetter då de inte gillade mitt telefonnummer. Efter en massa läsande hit och dit hittade jag något om att jag bara kunde blippa mitt kreditkort och få betala max 4 pund per dag oavsett hur många resor jag gjorde. Perfekt, gillar sånt, men skriv gärna det från början.

Gick mot hållplatsen som skulle vara bara ett par hundra meter bort, och kollade med första chauffören som stannade om hans buss gick till zoot. Nej, och dessutom nämnde han så snällt att jag var på fel hållplats för att åka dit, jag behövde gå en bit till. Kartan i appen var lite otydlig på det viset, men när jag hittade rätt hållplats så höll jag med om att det såg vettigare ut. Rätt buss kom rätt kvickt, så jag hoppade på och klev upp på övervåningen då det var en halvtimmes resa. Såg väl inget överdrivet spännande men insåg att jag lämnat powerbanken och laddsladden till mobilen på rummet så jag var tvungen att klara mig på en laddning hela dagen. Är ju bra att kunna kolla tidtabell och karta när man är på okänd ort, även om jag nog trodde jag skulle klara mig ändå.

Hade läst på zooets webbsida att det skulle vara 500 meters promenad till entrén från busshållplatsen, men de lät bli att nämna att de 500 meterna var rakt uppför en backe. Fick snabbt ta av mig jackan och tog god tid på mig upp men var ändå relativt trött redan innan jag kommit in. Hade inte hunnit med någon frukost då jag hade fullt upp med att klura ut hur jag skulle kunna bära kameran på något bekvämt sätt. Styrde därför kosan mot första kaféet innanför grindarna där jag hittade mig en ”vegan roll” och en flaska dryck. En vegan roll är en vegansk variant av en sausage roll, som jag brukar ha lite svårt för då korvmassan kan ha lite skum konsistens. Tänkte att om det var grönsaksbaserat borde det inte vara något jag tyckte illa om, men de hade lyckats så bra med att efterlikna en sausage roll att även den veganska var skum. 😝 Nåja, jag var hungrig så den gick ner ändå.

Började sedan i sakta mak gå uppför backen genom zooet. Måste djurparker alltid ligga i sluttningar? Det verkar så på de senaste jag besökt i alla fall. Såg lite roliga djur, men blev egentligen inte så imponerad. Tyckte det såg lite ovårdat ut, och det var svårt att få bra bilder då de flesta djur var bakom galler eller glas.

Monkey! Var de inte bakom glas eller galler var de långt borta.
Patrullerande struts.
Giraffer har långa tungor. 😝
Den här zebran fick mig att tänka på…
…den här bilden som jag såg för något år sen. (Snodd från internet)
Påfågel…
…och då kanske det här är avfågeln?
Vilka kollar på vilka? 🤪
Inte bara lemurerna som blev matade här. 😝
Berberlejon – tyvärr utdöda i det vilda.
Kapybara, världens största gnagare.
Pengwings! (Ja, jag kommer alltid kalla dem det nu, tack Benedict Cumberbatch!)
Å på tal om Benny var det precis honom jag tänkte på när jag såg den här lille snubben också. Vet ni inte vad jag snackar om går det säkert hitta om ni söker på ”Benedict Cumberbatch otter”. 😁

Efter årets omväxlande väder har jag flera gånger hävdat att jag trivs bäst när det är 15 grader varmt, mulet och blåser en del. Precis det vädret hade jag nu hela dagen – men ändå var jag inte nöjd. Det var ju så fruktansvärt tråkigt – och nu kunde jag ju inte ens klaga! 😝 Däremot var det 100% bekvämt, jag kunde ha jacka och långbyxor och solen varken bländade mig eller brände mig i skinnet.

De här sjölejonen var inte kompisar – den i vattnet försökte flera gånger klättra upp i grottan men de två som var där inne bara skrek och visade tänderna mot den. 😔
Hur många favoritfåglar får man ha? Ugglor, pengviner, och så kookaburror som den här…
…och sen dyker man på goth-papegojor som den här som man inte ens visste var en favorit. 🤷‍♀️ De har röda stjärtfjädrar som var utomordentligt tjusiga när de fällde ut dem, men det lyckades jag inte fota.

Kameran bar jag i ena handen med hjälp av nya greppremmen, och det fungerade faktiskt riktigt bra. Man var väldigt snabbt redo att fota om det hände något, men naturligtvis fick jag lite kramp i handen som jag inte är van att använda på det viset. Kände också att det var lite bökigt att alltid bara ha en hand ledig och behöva ställa ner kameran om jag behövde båda händerna till nåt. Får testa att kombinera handremmen med axelremmen någon dag.

Get.
Flamingoer.

Var rätt trött och nöjd när jag kommit ned till entrén igen. Tittade lite snabbt i Zoovenirbutiken (vilket alla djurparksbutiker borde heta!) och fastnade till slut för en liten pryl – mest för att jag skulle kunna skriva att jag köpt en Pin-gvin i en Zoovenirbutik. 🤪 (Så mycket som jag gör för en ”bra” ordvits så borde jag väl snart bli hedersbritt, visst?)

Zoovenirbutik…
…å pin-gvin. 🐧😁

Vägen till busshållplatsen var definitivt trevligare på nedvägen, och jag behövde inte vänta länge på en buss. Hann inte ens kolla var den gick innan jag satt på den faktiskt. Hoppade av i närheten av samma köpcentrum som jag ätit på dagen innan men hade Wagamama i sikte nu. Längs vägen dit såg jag dock Hotel Chocolat, så det blev en liten avstickare dit för att få med mig favoritchokladen.

Hade lite svårt att hitta det jag ville ha på menyn, men till slut blev det nudlar med kyckling. Det var inte så kryddstarkt men det fanns chiliolja att fixa det med. Kände att det behövdes då jag börjat känna mig mer och mer förkyld och inte längre kunde låtsas att det inte var nånting alls. Var helslut när jag kom tillbaka till hotellet och insåg att jag inte borde göra några planer för fredagen. Hade dessutom sett tillräckligt med skyltar om att busslinjer och restauranger skulle ha andra tider den 12 juli att jag behövde kolla vad som var på gång.

Skansen take 2

2024-07-07

Sov gott i sängen men vaknade relativt tidigt. Gick ned till frukost vid 8-tiden och åt lite underväldigande äggröra. Trots att jag vet att den inte brukar vara god på de här hotellen kan jag ändå inte låta bli – är dålig äggröra ändå bättre än ingen äggröra alls? Får se imorgon om jag lyckas låta bli den då.

Tog sedan lite lugn morgon på rummet innan jag åkte mot Skansen igen. Vid Friends Arena var det gott om både poliser och annat folk då AIK skulle spela på eftermiddagen. När jag gick mot pendeltåget mötte jag dessutom en rejäl tåglast med supportrar – det måste ha varit trångt på det tåget! Lite mer plats fanns det på tåget mot Stockholm C och sen skulle jag hitta spårvagnen igen. Lyckades ju igår men jag måste ha missat någon skylt idag (eller blivit distraherad av Coop och snacks för dagen) för jag hamnade inte helt rätt. Lättare att hitta fram ute i det fria i alla fall så snart var jag vid hållplatsen.

Väl där var det dock glest med folk så jag började ana oråd. I appen stod det att många avgångar – men inte vilka – var inställda på grund av vagnsbrist, och att de inte visste hur länge det skulle pågå. Vagnsbrist? Hade de rymt under natten? De rekommenderade istället båt. Så mycket som det blåste tänkte jag absolut INTE sätta mig på en båt, men innan jag hann fundera för mycket så dök det ändå upp en spårvagn som jag hoppade på.

Klev av ett par hållplatser tidigare idag för att ta en annan ingång och åka bergbanan uppför backen. Ju mer sparad energi desto bättre! Väl uppe såg jag ett gäng i folkdräkt och strax därefter ljöd svensk folkmusik från en liten scen med dansbana. Jag hade tydligen kommit precis lagom till en folkdansuppvisning. Efter 3 danser bjöd de upp folk från publiken och jag lade undan kameran och gick upp direkt. De andra var lite svårflörtade så jag hoppades att det skulle hjälpa om jag började. Vi dansade också tre danser, en pollonäs, nåt jag inte minns namnet på men det var den mest komplicerade med flera turer, och sen en långdans. Det var skoj! Hoppas också min danspartner blev positivt överraskad, jag ser väl inte särskilt smidig ut men tror inte jag blivit ett kylskåp riktigt än.

Bergbanan och Håsjöstapeln, en kopia av stapeln vid Håsjö kyrka hemma i Jämtland.
Dansare på ingång.
Glada dansare.
Man kunde också ta en rundtur med häst och vagn, men det glömde jag helt bort tills jag nu såg den här bilden igen. 😝

Det skulle vara en till uppvisning en halvtimme senare, så jag gick på jakt efter lite mat medan jag väntade. Hittade ett ställe som sålde dyra burgare så jag tänkte att de väl borde vara bra då, så jag köpte mig en sån. Först var det lite virrigt och snurrigt, men till slut fick jag min burgare tillsammans med lite chips. Det var tyvärr ingen vidare bra burgare – det var en sån tjock och kompakt en som vissa restauranger tycker ska vara lyxiga men som i alla fall inte jag gillar. Dock var jag hungrig så den försvann ändå, precis lagom tills dansarna dök upp på kullen igen.

Den här gången behöll de scenen för sig själva, och visade upp diverse danser. Jag blev fascinerad av kadriljen de dansade, då jag kände igen varenda rörelse som ett squaredance-call. Det var annars en bra blandning av danser, med mycket humor med i mixen. De gjorde bland annat en flörtig dans där två dansare ur olika par hade lite svårt att hålla tassarna borta från varandra, och herren fick sedan dansa med båda damerna som då försökte sabba för varandra.

Omsvärmad kavaljer. 😁 Dansen heter Vingåkersdans, resten har jag glömt namnet på. 😝
Dans 4 och 4. Den kortare herren i hatt i den bakre formationen fick jag dansa med tidigare på dagen.
Spelmän och konferencier.
Allmänt lekfull uppvisning tyckte jag att det var. Under en annan dans såg jag den långe herrn i hatt göra armhävningar, men inte så jag kunde ta något bra foto av det. 😁🤷‍♀️

När uppvisningen var över skulle jag försöka se lite mer av Skansen som jag missat igår, så jag gick iväg västerut. Kändes dock inte som att jag missat så mycket jag ville fota, förrän jag hittade sälarna som jag också missat igår. Längs vägen dök det också upp en påfågel, och lite senare under dagen var de två! Lyckades även fota både björn och fjällräv idag, de var för snabba för mig igår. Sedan blev det lite återbesök hos några andra djur innan jag hamnade på bondgården och såg hönsen och tupparna. Där utanför fanns det även en trädgård med en massa blommor, så då blev det mer foton där. Det blåste dock enormt mycket så det var inte helt lätt att hinna med plantorna heller!

Kändes ju som hemma – eller i alla fall på Jamtli.
Höghus?
Hungrig sälunge och tålmodig sälmor. Förstår dock inte varför de satt upp metallstänger där ute på stenen – de förstörde vartenda foto jag ville ta. 🙄
De simmande sälarna var svårare att hinna få med på bild – oftast dök de ned under vattnet så fort jag pekat kameran åt rätt håll.
Den försökte ett tag, men tyvärr – sälar verkar inte kunna gå i trappor. 😔
Påfågel. Avfåglarna har jag inte hittat än.
Nallebjörn.
Porträtt av en visent. Men jag måste nog börja göra mina djurparksbesök andra tider på året, för varenda gång träffar jag djur som inte visar sig från sin snyggaste sida medan de håller på att göra sig av med vinterpälsen. 🤷‍♀️
Den här lillen var förmodligen där igår också men då såg jag den inte.
Borde vara en vildsvinsunge – i alla fall var den inne hos de stora vildsvinen och jag såg ingen annan info.
Fjällräv som piggt kutade runt, runt i sitt område.
Höna. 😁
Kuckelikuuuu! Tuppar går verkligen som om de ägde bondgården tycker jag. 🐓
Enkelt och vackert, enligt mig själv åtminstone.
De här rosa var enormt maffiga.
Det var väldigt växlande ljus tack vare de starka vindarna som flyttade molnen hit och dit, och ibland träffade solen alldeles perfekt.

Hade velat fotografera bergbanan in action från bron som korsade spåret, men jag kom nog dit för sent på dagen då vagnarna bara stod och vilade på varsin station. Fick nöja mig med det och en bild på själva bron innan jag knatade ner mot huvudingången igen. Brydde mig inte om souvenirbutiken då jag knappast behöver MER grejor i väskorna, utan gick ut till spårvagnen igen som faktiskt dök upp riktigt kvickt. Hade även tur med pendeln till Solna som stod inne när jag kom till perrongen, och handlade dricka och en sallad från Holy Greens på väg genom Mall of Scandinavia. Önskar vi hade en Holy Greens i Östersund också, det är mitt go-to-ställe när jag är i Sundsvall och vill vara lite nyttigare av mig.

Bergbanans toppstation. Ni får låtsas att de båda vagnarna precis håller på att köra förbi varandra där spåret delat sig i två så ser ni den bilden jag hade velat ta.
Bergbanebro och bra utsiktspunkt.

Imorgon ska jag shoppa kameraryggsäck med tillbehör, käka GOD hamburgare om allt går väl, och byta hotell till Arlanda. Såg att det kostade 135 spänn extra att kliva av pendeltåget där, men med mer pengar än energi så får det väl bli så då. Speciellt skönt att slippa krångla mer med resväskan, som förmodligen kommer vara tung imorgon också.

Lynxigt värre

2024-07-06

Dags för nya äventyr! Egentligen var planen att åka ned till Stockholm den 8 juli och vidare mot Irland den 9, men på grund av väldigt tråkiga omständigheter (vila i frid, Kaisu 💔😢) blev det nedresa redan den 4.

De första två nätterna spenderades på Scandic i Södertälje där speciellt frukostbuffén var en trevlig överraskning. På grund av banarbete blev resan mellan Stockholm och Södertälje betydligt jobbigare och längre än vanligt – att få in ett helt pendeltåg på några bussar är inte gjort i en handvändning (och fullt blir det också). Därför lämnade jag först in resväskan på centralstationen så jag skulle hinna ränna runt lite på stan medan det var vardag – är ute efter en ny kamerarygga och det finns ett helt gäng fotobutiker i stan där man till och med kan prova dem innan man köper. Tyvärr har de inte öppet på helgerna och på fredagen var det ingen tid över till sådana frivoliteter.

Redo för avgång alldeles för tidigt en torsdagsmorgon – 6:00.

Ett stort skåp på centralen (till min stooooora resväska) kostade 69 kronor per påbörjad timme, och naturligtvis kom jag tillbaka 1 minut in på fjärde timmen. Inte hade jag köpt en ny ryggsäck heller, för med resväskan, gamla kameraväskan och en extra kasse kändes det för bökigt att bära med mig ännu mer på tåg till buss till tåg till buss till hotellet. Var väldigt glad för det när jag stod inklämd som en sardin och försökte hålla tag i mina tre existerande väskor på ersättningsbussen. 😝

Scandic Södertälje, där jag och två av mina morbröder bodde för Kaisus begravning.
Snygg vägg på hotellrummet.
Till frukostbuffén fanns det förutom extra lyxigt bacon och riktigt god äggröra även supergod hummus och groddar och krasse – och färska croissanter som bonus.

Jag hade tänkt stanna kvar i Södertälje men på ett annat hotell till på måndagen, men då tågen var så jobbiga valde jag att flytta till Solna på lördagen. Försökte hitta något annat sätt in till Stockholm än med pendeltågen, och såg att det skulle gå att ta Mälartåg från Södertälje Syd och att det skulle ta 20 minuter. Jämfört med pendeltåget som tog 1,5 timme tyckte jag att det lät väl värt de extra 70 kronorna som det skulle kosta. Bussar till stationen gick också tillräckligt ofta att det inte skulle bli komplicerat.

Buss till tåg och sen till pendeltåget som i alla fall gick som det skulle åt andra hållet. Hoppade av i Solna och började tycka att resväskan var enormt tung, men det skulle i alla fall inte vara så långt till hotellet. Skulle ”bara” genom Mall of Scandinavia och gå längs Friends Arena. Kartappen menade att det skulle ta 14 minuter! Och den hade ganska rätt. Dessutom skulle jag ha gått nerför en ramp medan jag kunde, nu fick jag istället baxa väskan nerför ett gäng trappor – som jag nu sitter och tittar ut mot.

Ny dag, nytt rum.
O-roliga trappor – ens nerför – med en minst 25 kilo tung resväska och vek kropp. 😝

Hade turen att rummet redan var klart när jag kom fram vid 13, så jag släpade in väskan i hissen och åkte upp på en gång. Var egentligen redan trött, men plockade ur lite grejor ur midjeväskan och stack sedan i väg igen med den och kameran mot Skansen. Jag kände mig foto-sugen och där borde det ju finnas massor att rikta linsen mot tänkte jag. Vädret var dessutom bra för djurfoto, en hel del moln som jämnade ut ljuset.

Klockan hade hunnit bli tjugo över två innan jag kommit fram, och Skansen skulle stänga 18. Insåg att jag inte skulle hinna med så mycket idag, men har samtidigt inga bra idéer inför morgondagen så jag köpte mig ett årskort då det ändå var billigare än två inträdesbiljetter. Köpte mig en tunnbrödsrulle från en kiosk utanför för att samla lite mer energi, och var duktigt bevakad medan jag åt.

Både måsen och kråkan satt och spanade under hela måltiden. Andra kråkor och ett gäng gråsparvar skuttade också omkring i närheten.

Gick sedan in och tog rulltrappan upp en bit i parken och gick mot djurområdena. Eftersom det var fokus på nordiska djur var de kanske inte så exotiska, men jag fick ändå se två som jag inte tror jag sett på riktigt förut, ens på zoo – järv och lodjur. Speciellt lodjuret tyckte jag var spännande, och häftigt med de stora snöskorna till tassar den hade jämfört med de långa smala benen och den slanka kroppen.

Tjusig fontän precis innanför huvudingången.
Bä bä vita lamm…
Mu mu, sade ku…a.
Geten sa inte så mycket alls…
…men jag tror de är släkt med drakar, som den här vilar på sin ”skatt”.
Det där ser tungt ut!
Vissa djur kom på frivilligt besök också – som den här, och en hel flock med kråkor som kalasade på rester inne hos björnen (som jag inte lyckades fota).
Ännu en ko.
Och en ko-nung.
Ho-ho!
Oh-oh!
En djärv en…ja skatan till höger, alltså. 🤪 Den blev jagad en hel del av järven.
Visenter (också kallade europeisk bison).
Lodjur (Lynx lynx). Kolla in tassarna!
En katt är en katt är en katt.
Oooooh, biiiiiig streeeeetch!
Pegs! Lo, pegs! Linderödssvin närmare bestämt, en lantras som har sitt ursprung i det gamla svenska skogssvinet.
Svinen hade gott om såna här kompisar också.
Där nere – mest hitanför mitten – var jag och traskade runt idag.

Sådär strax före 17 började det småskvätta lite regn, men jag hade ju min stormsäkra kameraväska så den var det ingen fara med. Själv krymper jag inte av vatten vad jag vet, så det gjorde inte mig så mycket heller. Ville dock inte gärna ha kameran framme i regnet så jag började röra mig mot utgången. Tog spårvagnen tillbaka till centralen och gick yttervägen dit då lite lätt regn var att föredra över den fuktiga värmen jag möttes av när jag provade gå ner under jorden vid Sergels Torg. Pendeltåg igen, och en till tripp genom Mall of Scandinavia. Denna gången tog jag en annan väg, och stannade till för att köpa en macka från Panini Internazionale som jag aldrig testat förut. Valde en med halloumi och avokado som även skulle ha lite chilihetta. Högg in direkt när jag kom upp på rummet och MUMS vad gott! 😁 Såna kan det nog bli fler av.

Planerna för imorgon ser just nu ut som ett besök till på Skansen, då kanske på andra sidan, och sen får vi se om det bli något mer. Har ju dragits med ischias efter att förmodligen ha överbelastat musklerna sist jag var i Stockholm i maj så det kanske inte är någon hit att börja göra alldeles för mycket direkt.

Nya kompisar

Efter att ha hittat några nya inställningar på kameran ville jag testa lite mer djurfotografering. Vädret skulle dessutom vara ganska mulet och inte så varmt så det borde bli bra ljus för sånt. Startade dagen med en full English/Welsh frukost här på hotellet som egentligen var alldeles lagom stor. Dock var jag inte så förtjust i korven. Letade mig sedan en bankomat och ringde efter en taxi (ja, JAG ringde. Efter en taxi. Jag som hatar att prata i telefon ens i Sverige och mycket hellre använder taxi-appar men stället som ens hade en app lät mig inte ladda ner den för att jag har svenska App Store. 🙄) Fick höra att taxin skulle komma om cirka 5 minuter och till och med lite innan dess dök en jättetrevlig chaufför upp. Vi pladdrade resor hela vägen till Manor Wildlife Park, som är ett relativt litet zoo några kilometer utanför Tenby.

Morgonutsikt.

Hade hittat en kupong för 20% rabatt här på hotellet så inträdet blev inte skyhögt heller. Fick frågan om jag ville köpa till lite Wallaby-godis då man kunde mata dem, och det är klart att jag ville. Efter toalettbesök och inköp av vatten blev första anhalten lemur-hägnet, där man fick gå in och strosa runt bland lemurerna. En trevlig djurskötare berättade att de ringsvansade lemurerna var en mamma och 5 döttrar, och de svart-vita var tre systrar. Det fanns rödbruna också, men de gömde sig uppe på ett tak medan jag var där.

Tror två av de här var syskon och den tredje mamman.
Sötnosar.

På väg ut från lemurerna dök det upp lite andra djur, en häftig höna, ett gäng getter och en rejäl sköldpadda. Den sistnämnde var lagom snabb för att jag skulle hinna med att fotografera. 😝 Gick även förbi surikaterna innan jag tog mig till området för kattbjörnarna där en djurskötare skulle berätta lite om dem. Dock var det lite för varmt och sådär som det kan vara innan åskan kommer som jag inte kommer på vad det heter på svenska just nu, så kattbjörnarna låg bara och jäste uppe i trädtopparna. De föredrar temperaturer på runt 15 grader och det var nog 20 idag i alla fall. Jag kanske är en kattbjörn? Fast förmodligen inte lika söt. 😝

Fancy chicken.
Slooooooow motion.
Get-hög.
Surikat.
Får man vara så här söt?!?

Insåg sen att det började bli lunchdags så jag gick tillbaka till caféet och köpte en dubbel trekantig macka och en dricka. Satte mig ute vid ett picknickbord och trots att det var en dubbel walesisk skolklass som satt där ute störde de inte särskilt mycket. Kanske hjälpte att de pratade walesiska. När jag hade ätit upp första halvan av mackan kom en påfågel strosande in bland borden, helt oberörd av allt folk och alla barn. Han bara gick som han ville, tittade in under några bord och snodde åt sig nån munsbit där han hittade dem. Jag fick förstås fatt i kameran som inte låg så långt undan.

Påfågeln Brian.

Varenda gång jag sett en påfågel tidigare har jag hoppats på att den skulle fälla upp fjädrarna och spela sådär vackert, men det har de aldrig gått med på. Den här var desto mer medgörlig – en stund efter att jag återgått till min andra mackhalva men fortsatte följa den med blicken var det tydligen några måsar eller kråkor som den invände mot, och hela fjäderskruden åkte upp. Medan den gick precis bakom bänken som jag satt på. Upp med kameran igen och plåta. Tårarna började rinna men hörde i alla fall ingen som skrattade åt mig – de hade säkert också fulla uppmärksamheten på fågeln.

Han spelade ett bra tag och vände sig åt alla håll så jag kunde fota från alla vinklar – utan att ens behöva resa mig upp. Fjäderrasslet som funkade på de andra fåglarna funkade även för att skrämma småbarn, vilket märktes när någon av dem kom lite för nära. Efter en stund lade han ned fjädrarna igen, men sen kom de upp igen, och då passade jag på att ta någon bild med telefonen. Tredje gången tänkte jag att han började bli lite väl skrytig. Femte gången tog jag upp kameran igen, men det var för att då var solen framme också. Träffade på djurskötaren från lemurhägnet igen senare på dagen och undrade om han alltid var en sån show-off – och det var han tydligen. Och så heter han Brian. 😁 Tydligen var han inte alltid så snäll mot alla fotografer heller, hon berättade att Brian vände sig bort så fort en viss man försökte ta ett foto av honom. Till slut gav mannen upp och lämnade över telefonen/kameran till sin flickvän så hon kunde prova – och då poserade Brian hur snällt som helst. Men det är klart, det är väl kvinnorna han vill imponera på. 🤩

Taaaaaaack. Och skrytmåns. 😝

Lyckades till slut slita mig från picknickområdet och gick vidare till resten av parken som jag inte redan sett. Såg massor med andra djur, men det får bilderna berätta om.

Kameler.
Enhörning. Jaja, NOShörning då, men det skulle kunna vara en enhörning som blivit lite tjock…🙄
Oryx. Fick lite ren-känsla av dem faktiskt.
Gibbon.
Lama och tapir-kompisar.
Rhea. Tror just den här har lärt sig att posera från Brian.
Ze bra? Ja!
Förbaskat att det skulle vara såna stängsel kring tigrarna då. Funderade faktiskt på hur jag skulle ha gjort ifall de på något sätt tog sig ut – försöka sätta mig själv i säkerhet direkt eller försöka fota först…😝

Det sista jag gjorde innan jag ringde en taxi hem var att gå in till vallabyerna och först gå runt en fotograferingsrunda och sen plocka fram godispåsen för att se om någon ville ha. Dock hade de väl blivit matade hela dagen och var ganska nöjda, så det var egentligen bara en som var sugen på godsaker. Men hen var väldigt söt, och väldigt mjuk i pälsen. 😁

De här var ju också lite onödigt söta nästan…
Skutt skutt!
Man kunde ju få mat på flera sätt.
Som från mig!

Bad taxichauffören att släppa av mig nära någon bra resturang, och han föreslog Five Arches, som var en pub. Kollade deras meny utanför men blev inte så inspirerad. Tog en sväng runt stan men blev inte mer inspirerad någon annanstans heller så hamnade där till slut i alla fall. Beställde en hamburgare då inget annat såg gott ut förutom möjligen lasagnen, och den var slut. Men hamburgaren var inte god den heller. Och stripsen var enormt torra och smaklösa. Det roligaste var väl att en av de andra gästerna hade med sig vovven in och den verkade tycka att min mat såg ENORMT god ut – då den stirrade på mig hela tiden. Husse försökte få den att ligga ner på golvet och ställde sig mellan vovven och mig, men då kikade vovven mellan benen på honom. 😂

Gick snabbt därifrån när jag inte fick i mig något mer och började blogga lite på rummet. Klockan 20 var det nämligen dags för spökvandring här i stan. Jag hann aldrig med den förra gången jag var hit, men nu hade jag tre möjliga tillfällen och jag tänkte inte missa den ifall det kom för lite folk någon dag. Idag var vi dock massor med folk, säker över 20, så det var ingen risk att det skulle bli inställt. Guiden var bra och pratade snabbt men tydligt och vi traskade runt i några smala gränder och nere i hamnen. Hon berättade historier om spöken, pirater, häxor och fairies och med en god portion humor. Enligt hennes egen hemsida hade denna promenad utnämnts till en av de fem bästa i Storbritannien, och jag kan nog hålla med. De i Cardiff för 6 år sen är fortfarande högst upp på min lista, men den här kan definitivt mäta sig med de i London.

Med väldigt ond vänsterfot tog jag mig sen till hotellet och uppför de tre trapporna. Hade tänkt åka till Pembroke och slottet imorgon, men får se hur bra jag kan gå. Eventuellt vore det *smart* att ta en lugnare dag och vila foten, men…🙄

Totalt Totnes

Sista dagen i Totnes, och jag unnade mig sovmorgon. Missade frukosten på hotellet, och traskade istället iväg till Totnes Rare Breeds Farm, sådär 2 kilometer bort. Eventuellt lite mer med min snurriga väg. Köpte mig en panini med ost och tomat, som man naturligtvis fick chips till. De är lite insnöade på friterad potatis här. Gick sedan in på farmen och möttes av…UGGLOR! 😁🦉 Och om man pratade med personalen så kunde man få hälsa på dem, men jag valde att vänta med det tills jag sett resten. Det var inte ett jättestort ställe, men det tog ändå tid att gå runt eftersom djuren var så roliga att titta på. Mycket får, getter och höns och andfåglar av olika slag, men även ett par grisar och åsnor och alpackor. De som stal showen totalt var dock getingarna…

Roligast på farmen, Dvärggetter.

…ja…heter de inte så? De sprang och studsade och skuttade, och några klättrade upp på folks ryggar eller i knät på dem. Även på mig, när jag satte mig inne i hagen en stund. Charmiga små lymlar. 😁 Man kunde även köpa påsar med djurmat för att mata dem, och de större getterna var absolut inte blyga. Såg dem två gånger rycka matpåsen ur händerna på en vuxen som var lite oaktsam. Inte delade de med sig med sina småttingar heller.

Mat?

Kvackande och kacklande var det gott om. De överst till vänster är indiska löpankor och var riktigt kvicka.

Alpacka, angoraget, baby alpacka (typ tre veckor gammal), gris av något slag och en åsna. Som hette Harry.

Gick senare tillbaka mot utgången och ugglorna. En annan familj hade haffat en skötare som tog fram en uggla till dem och en till mig som vi fick klappa lite lätt på ryggen. Efter att jag tvättat händerna hade dock ägaren av farmen kommit dit och skulle visa ugglor för några andra, så jag hakade naturligtvis på igen. Hon var jätteduktig på att berätta om ugglorna, och så fick vi hälsa på dem allihop. Det märktes också att hon verkligen brydde sig om djuren.

”Några” ugglor. 😁🦉 Uppe till vänster Merlin, en berguv som fluffar upp sig, sedan motsols: Bandit, australisk spökuggla; Oscar, nordlig gråuggla; Jake, tornuggla; Flitwick, minervauggla; och på stora bilden Wizard, berguv som visar upp sina fantastiska vingar. (Översättning av ugglearter via Wikipedia, jag kan vara helt ute och cykla)

Lady Grey, Lappuggla, den av ugglorna som ser störst ut men är mest bara fjädrar.

Nöjd och glad traskade jag sedan vidare mot Totnes Castle. Det här var i alla fall ett slott på riktigt, men har man sett Conwy och Caernarfon och Harlech blir man inte så imponerad av vad som i stort sett är två ringformade murar med en nu torr vallgrav utanför. Även om man kunde klättra upp på den inre muren. Trevlig utsikt var det i alla fall.

Det räckte visst inte med en väldigt brant backe upp till biljettkiosken till slottet…men så ser man bra däruppifrån också.

Det mest spännande på det här slottet – ingången och de två dörrarna upp till muren.

Utsikt över Totnes. High Street går lite till höger om mitten av bilden, bredvid den röda kyrkan, och Bridgetown där jag bodde är vid den andra, grå kyrkan.

Återvände sedan till Pie Street som var i stort sett tomt, då det väl egentligen var mittemellan lunch och middagstid. Tog en Steak and Ale paj denna gången, den rostade potatisen och en annan sås. Valde dock samma cider. Nästan lika gott som i förrgår. Kände också att jag mäktade med efterrätt så jag beställde en sticky toffee pudding som var helt underbar. Den också. Men nu är det väl slut på pajätandet. Inget kan ju matcha detta. 😝

Mums! Förstår bara inte varför det måste vara jordgubbar till allting. Men ser ni mönstret i florsockret på tallriken? 😁

Klättrade uppför High Street igen för att ta mig till den där utsiktspunkten mot slottet som jag såg häromdagen. Insåg att jag hade tagit en lite jobbigare väg dit än nödvändigt, men vad gör väl en extra uppförsbacke? Utsikten var i alla fall helt okej.

Totnes Castle från Western bypass. Hade kanske varit bra att vara lite längre för att komma över blommorna. Men att lyfta på kameran tänkte jag inte på och att klättra på stängslet kände jag mig inte säker nog på foten för, så…blommigt fick det bli.