Tillställning på slottet

Posted on 2019-07-31 by Lizzan

Idag (och imorgon, och några veckor till) anordnade English Heritage tornerspel på Pendennis Castle. Jag hade redan köpt biljett till både entrén och tåget, och ”lite regn” skulle inte hindra mig. Som tur var blev det bara *lite* regn och inte lika som igår. Nog för att jag tycker det kan regna ordentligt hemma också ibland, men tycker inte att jag har blivit lika dränkt på lika kort tid som jag blev här.

Idag småstänkte det mest, med några lite värre men korta skurar. Klev av tåget vid Falmouth Docks och försökte leta mig till slottet. Det var inte så värst bra skyltat för fotgängare, så jag tog en längre och onödigt backig väg dit. Men jag kanske behövde motion. (Äppelklockan är väldigt nöjd med mig nuförtiden)

Tittade mig snabbt omkring när jag ändå hittat fram, men det doftade gott från grillen så jag köpte mig en skosula till hamburgare som jag åt i regn och blåst medan jag tittade på och lyssnade till ett par musikanter. Strax efteråt visade riddarna upp lite stridshästträning, och klockan ett körde gycklaren igång med en show innehållandes allsköns konster. Tyvärr har jag inte mycket bilder på det just nu, då jag använde vattentäta kameran och iPaden inte har lust att göra något med de bilderna. 🙄

Trumma, liten flöjt och en hurdy gurdy (vevlira, men låter inte lika roligt).

Riddarträning. Eller mest träning för hästen, faktiskt.

Main gun tower.

Royal Barracks.

St Mawes i bakgrunden.

Boom!

Vid två sprack det upp lite och falkenerarna kunde visa upp sina rovfåglar. Jag bommade den första, men sedan visade de en duvhök och en örnblandning som till hälften var kungsörn och till hälften någon annan sort som jag inte minns. Maffiga fåglar. 😲🦅

Tempest, en duvhök, och Imperius, en delvis kungsörn.

Köpte mig lite glass och vandrade över till gycklaren som skulle ha sin eldshow. Framför allt var han väldigt rolig, det var väl därför jag valde det istället för att se riddarna klä på sig, vilket skedde samtidigt.

Inte riktigt som Rammstein på något sätt, men roligt var det.

Sedan, 15:45, var det dags för den stora begivenheten, tornerspelet. På grund av blåsten och regnet blev det dock lite ändringar, de fick använda svärd istället för lansar och de fick rida lite lugnare än vanligt på grund av det något hala underlaget. Det hela avgjordes i tre grenar, och riddarna blev utslagna i exakt samma ordning som mina favoriter. Först Lancelot, sedan Wyvern, sedan Jason. Vinnare blev Wild (wo)man. Helt ärligt så var torneringen lite tråkig, jämfört med andra jag sett. Vet inte om det var för att det skulle vara realistiskt, för English Heritage verkar lägga stor vikt vid det, eller om det var bara omständigheterna kring den här kampen. Det var inte alls dåligt, bara…så lite. Hade väl velat se mer av mina favoriter. (Jag försökte för övrigt att inte vara så tråkig och gilla Lancelot bäst, men…hans häst var ju finast…😁 Förutom domaren Peters, då…😝)

Väpnare och domare Peter.

Tjusigaste hästen. Eventuellt tjusigaste ryttaren också…😝

Sir Lancelot.

Sir Jason.

The Wyvern.

Wild (wo)man på Spark.

Pratade sedan lite med gycklaren medan jag gick mot utgången och vidare ner mot Falmouth. Han hade hektiska veckor framför sig, med uppträdanden två dagar i veckan på Pendennis, och andra gig på helt andra ställen däremellan. Nu tog jag smartaste vägen in mot stan, och var strax framme vid The Stable, trots fötter som var jättetrötta efter att ha stått hela dagen. Har nog dessutom fortfarande lite sviter av sandaler och bara fötter på stenarna vid St Michaels Mount i förrgår. Fick mig ett bord och frågade efter ciderrekommendationer. Till slut blev det två half pints, för de hade ett deal om en pint och en pizza för 10 pund på tisdagar, och första rekommendationen hade en alkoholhalt på över 7%. Riktigt så snurrig tänkte jag inte bli, så han gav ett annat förslag på 4,5. Betydligt bättre. De var gods bägge två, även om ingen blev någon ny favorit. Det blev däremot pizzan, en Greek, med de absolut godaste gröna oliver jag någonsin smakat. Och en massa annat gott.

Greek pizza och två väldigt olika cidrar.

Medan jag satt och åt lyckades jag även få syn på något tjusigt utanför fönstret – ett gammeldags segelfartyg ute i hamnen, relativt långt från alla andra båtar. Vädret höll sig torrt tills jag ätit färdigt så jag rände ner på kajen innan mitt tåg hem skulle gå. Och insåg att det hade varit en dum idé att åka tillbaka till Falmouth över dagen. Nu måste jag ju säga farväl IGEN. 😭 Ett ställe med godaste pizzorna och massor med cider, ett annat med bästa hamburgarna, mysiga butiker, massor med stränder, hav, båtar (som är fina från land) och vacker natur. Varför skulle jag härifrån nu igen? 🤔😔

Shippie! Hade nästan förväntat mig att se Ross Poldark därpå, inte ett gäng i illgula jackor.

Till på köpet retades vädergudarna med mig på hemvägen. De stora molnen hade blåst bort, och landskapet badade nu i sådant där vackert gyllene ljus som är en fotografs dröm att jobba med. Och inget kunde jag göra åt det när jag satt på tåget. IGEN. Även St Michaels Mount var extra vackert när det dök upp utanför fönstret. Kollade bussarna till Marazion, men det skulle vara över en timme tills det skulle gå en, så jag erkände mig besegrad. Gick bara ned till kustleden för att fota härifrån Penzance när jag klev av tåget, och såg då till min glädje att solen gick i mörka moln. Även om jag så skulle ta taxi dit skulle det varit för sent. Så, någon annan gång. Får se hur det ser ut och hur jag känner mig imorgon efter min gruvturné. Problemet är bara att jag måste hinna packa då också…

Truro retur

Posted on 2019-07-24 by Lizzan

Det blev stad idag – jag ville verkligen inte vakna i morse och stad kändes som en totalt sett lugnare dag än en vandring, oavsett längd. Tog tåget upp till Truro strax före tio och traskade nerför backen mot centrum. Turistinformationen skulle ha en stadsvandring klockan 11 och jag var framme med sådär 20 minuter till godo. Det visade sig att vi bara var tre som ville gå, men de körde ändå.

I sådär 1,5 timme gick vi runt på kullerstenarna och tittade på det ena huset eller det andra, och på katedralen från alla möjliga håll. Fick reda på delvis varför den är så inbyggd – den började byggas 1880 då Truro redan var en ganska väl utbyggd stad, och dessutom på samma ställe där det redan stod en kyrka, som inkorporerades i designen. Sedan har det också vuxit upp ännu fler hus runtomkring.

Det mest lysande med den här bilden också är solen. Men det är i alla fall katedralen från en annan vinkel.

Efter rundturen letade jag mig lite lunch. Hade gått förbi ett ställe med gigantiska färgglada maränger förra gången jag var i stan, så nu ställde jag siktet ditåt. Nu menar jag inte att jag åt bara en maräng till lunch, alltså…köpte först något annat jag aldrig provat men som var ett måste när man är här i Cornwall – en Cornish pasty. Typ en pirog med kött, potatis, lök och kålrot, tror jag hon sa. Och en maräng, naturligtvis. De hade inga sittplatser, så jag tog med mig det hela ut och gick till Lemon Quay, där man nuförtiden inte ser så mycket vatten alls. Förut var det dock en hamn, men floden är överbyggd nu. Däremot fanns det gott om bänkar. Och hungriga fiskmåsar. 🙄 IQ fiskmås är förmodligen ganska högt, för de är rätt lömska, de rackarna.

Giganto-maräng. Nej, bildvinkeln ljuger inte, den var sådär stor.

Pastyn var god, men marängen smakade mest bara socker. Vet i och för sig inte vad annars jag hade förväntat mig. 😂 Ingen fiskmås kom åt någotdera, däremot hade jag lyckats få massor med marängsmulor innanför tröjan innan jag var klar. Under tiden stod det en kristen snubbe och predikade om att Gud är lösningen på alla problem och att man skulle ta hand om sin själ och att alla är antingen man eller kvinna, och visste man inte det så var det för att man inte kände till Gud. Och hinduism var fel och ateism var fel, för det fanns exakt en Gud. Snacka om intolerant dravel. 😡 En dam gick runt och försökte dela ut flygblad i samband med dravlet, och hon kände nog på sig att det inte var så populärt, för hon frågade väldigt försynt om man ville ha en. Och jag hörde ingen som tackade ja.

Avgång för båten tillbaka till Falmouth var klockan 14 och alldeles i närheten så när magen var full gick jag dit. Vi fick först åka buss igen då det var lågvatten. Väl ute på båten blev det snabbt rätt kyligt, det blåste friskt och molnen såg ut att hota med regn. Dock droppade det ingenting. Själv satt jag i shorts och t-shirt medan andra huttrade klädd i jacka eller satt insvepta i dubbla filtar. Men hade jag haft en jacka med mig hade jag faktiskt tagit på den….😝 Vyerna var typ desamma som i förrgår, dock hade det stora skeppet försvunnit som kaptenen hade sagt.

Teodling. Tydligen är mikroklimatet här alldeles utmärkt för att odla te.

Mera båtar. Och några skarvar, på den gula grejen. De verkar ganska vanliga häromkring.

Pirater! ☠️😱 Men vi såg tydligen antingen för skrämmande eller för fattiga ut, för de körde bara vidare.

Ankomst kajen.

Ny vinkel på blå båt. 😁

Vi var tillbaka i Falmouth runt 16, och det kändes direkt varmare av att komma lite i lä från husen och all sten har säkert också sparat på sig en del värme. Gick till Indidog, en nyöppnad restaurang som ägs av samma par som äger boendet jag bor på, för att se hur det var. De ”ska” ha mat hela dagen, men när jag kom dit fick jag höra att de bara serverade kakor och kaffe då. Nåväl, fick väl offra mig på en bit kaka, då…och lite mintte. Läget är suveränt och de är snyggt inrett, men annars verkar de ha lite inkörningsproblem. Hoppas dock de lyckas lösa dem.

Gott, men inte riktigt mäktig nog för min smak.

Så nu var jag fortfarande hungrig. Tänkte gå tillbaka till Little Red Rooster, men var sugen på lökringar och det hade inte de. Hade gått förbi ett hamburgerställe som heter The Meat Counter flera gånger nu, men inte varit sugen på burgare (jag vet, bara det är konstigt, måste vara den där hemska på Heligan som spökat). De hade lökringar, så jag bestämde mig för att prova, speciellt efter att ha läst recensionerna. O.M.G. Bästa burgaren! Och väldigt goda lökringar. Läge precis på High Street och supertrevlig personal och bra musik på det. Fick inte direkt färre anledningar att flytta hit. Som tur är har jag tänkt mig ett besök tillbaka i Falmouth nästa vecka, då de ska ha tornerspel på slottet, så då kan det bli en sväng till med burgare också.

Jag är löjligt förtjust i de här vimplarna. Blir bara så glad av dem. 😁

Heisenburger och lökringar. Mums!

Då det var en skön kväll och energin inte var riktigt slut än så promenerade jag bort till stranden först innan jag gick ”hem”. Såg inte en enda anledning till att åka härifrån, faktiskt. 😝 Men imorgon så måste jag väl åka vidare. Har svårt att tro att Penzance, eller något ställe överhuvudtaget, kan klå detta, men vi får väl se.

Litet panorama med strandhytterna. Det regnade inte ikväll, så jag hade lite mer tid att fotografera i lugn och ro.

Inga anledningar att åka hem här inte…men ärligt talat är jag impad mest för att de pallade att paddla i de rätt rejäla vågorna som det var nu. Och inte för att jag kollade så noga, men deras badshorts såg torra/oplurrade ut…🧐😝

Hav och båtar

Posted on 2019-07-24 by Lizzan

Det är precis vad National Maritime Museum Cornwall handlar om, och det var där jag spenderade dagen. Det skulle bli varmt och soligt så det var bäst att hålla mig inomhus. Fick kommentar på frukosten om min solbränna – jodå, trots 30 SPF dagligen så biter den däringa solen på mig. 🙄

Började med att traska runt på deras tillfälliga Titanic-utställning som var väldigt välgjord. Flera av utställningsobjekten var dessutom på svenska, gissningsvis utlånade av en svensk samlare. Intressant och tragiskt.

Gick sedan ned till ”tidal zone” ett par fönster ut mot havet som vid högvatten är helt under vattenytan medan bara nedre delen är täckt under lågvatten. Det var flod när jag var dit så jag såg även lite fiskar som simmade förbi.

Från djupet tog jag hissen upp till toppen av observationstornet. Det var finfin utsikt däruppe men tyvärr glas i vägen överallt. Och räcken, även om man ignorerade glaset. Dock fanns det kikare att låna så man kunde spana långt bort.

Mumsade i mig en god mozzarella-macka till lunch innan jag fortsatte utforska vädersystem och hur man styr en båt egentligen. Och hur en massa olika båtar fungerade. När jag kom till Falmouths egna maritima historia tröt orken lite, men det ordnade sig när jag kom ner till bottenvåningen och började läsa om fiske och folk som otroligt nog överlevt ute på haven när deras båtar kapsejsat.

Även här var också souvenirshopen väldigt intressant, och jag lämnade den med endast en pin. När ska de uppfinna Mary Poppins-väskor egentligen? Skulle vara supersmidigt.

Gick sedan ut på stan och försökte hitta mig en tygpåse att ha lite extra grejor i, men som vanligt när man är ute efter något så hittar man det inte. Gick istället och åt en till pizza på the Stable, och drack en cider till.

Återfick lite ork i benen och traskade bort till det där geocachestället. Kollade redan i morse, men då var det också fullt med folk. Nu var det tomt och jag kunde börja leta. Det kändes lite lönlöst en stund, men sen så såg jag något som inte riktigt hörde hemma. Och där var den! En blå, avlång låda, precis som det stod i beskrivningen. Så jag kan tipsa om GC2C7R3 om ni någon gång är i Falmouth.

De tre återbesöken var dessutom väl värda mödan när jag såg det underbara ljuset som dök upp på kvällen. Skyndade mig sedan bort till Castle Beach för att se om jag kunde få nåt kort på strandhyddorna också, och visst, de var helt utan besökare nu. Dessutom började det regna. Bara lite lätt, och stundvis, men fick i alla fall skydda kameran lite. Själv tyckte jag mest bara att det var skönt.

Och nu funderar jag över om jag ska på stadsvandring eller naturvandring imorgon…🤔

Fallit för Falmouth

Posted on 2019-07-21 by Lizzan

Nä, nu är det slut. Jag tänker inte åka härifrån. Nånsin. Hört den förut? 🤔😂

Men oj, det här stället passar mig. Efter att ha träffat svenskor vid frukostbordet i morse och fått skjuts till tågstationen av Peter som äger The Elms kom jag fram till nästa boende sådär halv tolv på förmiddagen. Efter en ordentlig uppförsbacke. Namnet, Highcliffe, kanske skulle ha gett mig en hint…😝

Incheckningen börjar egentligen vid 14:30, men jag hade förvarnat dem om att jag skulle komma till stan vid 12 och undrat om jag i alla fall kunde lämna väskorna. Precis som jag hade gjort på the Elms, men då fick jag i alla fall höra att incheckningen började mycket senare och känna mig besvärlig när jag kom fram. Inte här. De visste vem jag var, rummet var klart och en väldigt glad och trevlig tjej visade mig runt Falmouth på kartan, sedan resten av ”hotellet” och till slut till mitt rum. Mitt lilla, billiga (jämförelsevis med de andra rummen här) budgetrum. Som ”inte var något speciellt”. Nähä.

Budgetrum på Highcliffe.

Tydligen har jag sämsta utsikten också. Och inga bordsben så långt ögat når.

Allmänna utrymmen, dels frukostmatsalen, dels loungen med spis och apotekarbyrå. Och snackslåda man kan handla ur.

Det är kanske inte så underligt att de är nummer 1 av B&Bs i Falmouth, och att de har 987 5-stjärnors recensioner på Tripadvisor av totalt 1001.

Nåväl, hur fint rummet än är (och goda kakor fanns det dessutom) så kunde jag ju inte stanna här hela dagen. Traskade ned mot stan och skulle hämta mitt musselkort (likt Oyster card i London) som jag hade förbeställt. Gick först in på en av de rekommenderade restaurangerna, The Shed, och beställde lunch. Den godaste Caesarsalladen jag någonsin ätit. 😋 Kanske för att det faktiskt var ansjovis i, som det ”ska” vara…tror jag…?

National Maritime Museum. Hit ska jag någon dag.

The Shed är nog den mitterst här…tror jag.

Så. Mycket. Smaaaaaaak. 😋 Och det är första gången jag ätit en sallad av något slag och fått slut på salladsbladen *innan* allt det goda.

Gick längs High street tills jag kom till en kaj med en kiosk för Falriver och fick mitt kort. Och massor att läsa i den tillhörande broschyren. Kortet gäller på alla färjor, bussar och tåg upp till Truro och mellan de två sidorna av floden Fal, i 6 dagar. Och idag har jag inte använt det alls, så får väl se om det blir en förlustaffär.

Färjan till St Mawes.

Men oj vilken High Street. Färgglatt och mysigt och vackert och massor med spännande gallerier och affärer och restauranger. Råkade få med mig ett uggle-halsband från Blue Wing Gallery. Hamnar och pirer fanns det lite överallt också. Funderade en stund på om jag skulle hoppa på färjan till St Mawes eller Flushing bara för att jag kunde och det var gratis, men det kändes som att jag bar på för mycket och att antingen biljetten eller ugglan skulle försvinna ur händerna på mig. Så jag höll mig på land med kameran.

Diverse vyer på och nära High Street. Vill man motionera kan man ju ta trappan…😅

Kyrka. Och de gillar blått här. 😁 (det gör jag med, och det syns tydligen på mig) 😂

Hoohooo! 🦉

Gick sedan tillbaka mot första änden av stan jag hamnat i, då jag tänkt leta efter en geocache där. Den har över 200 favoritpoäng och skulle i så fall bli min femhundrade. Men när jag kom dit var det fullt med mugglare. Får prova en annan dag. Gick istället vidare mot södra sidan av staden där stränderna finns. Såg Pendennis Castle uppe på sin höjd, men det kommer inte bli häftiga slottsfoton här heller. Dock kan det eventuellt finnas annat att fota.

Här i närheten ska det finnas en cache. Men personalen till räddningsbåten satt ute och pratade dessutom med en mugglarfamilj…någon annan dag kanske.

Låtsades som ingenting och gick och fotade Argus istället.

Pendennis Castle.

Enligt kart-appen skulle det finnas ett café på den änden av stranden som skulle ha öppet till sju, men när jag kom dit vid fem höll de på att stänga. Köpte en dricka och rapporterade in felaktigheterna till Apple. 😝 Gick sedan tillbaka till Little Red Rooster som jag hade passerat på väg till stranden och åt där istället. En hot dog, för jag var inte jättehungrig. Och en cola float, för det hade jag aldrig provat förut. Skumt, men rätt gott. Det är ett glas cola med en kula vaniljglass i…och jag fick ett supersmart sugrör med en liten sked nedtill. 😁

Underhållning medan jag drack min dricka. Det där såg inte det minsta lätt ut på havsvågorna. Inte för att jag har kort på när han trillar i plurret också…😜

Skattletning. Där surrade det visst, men vet inte om han hittade något.

Rejäl Hot Dog, och rejält god också.

Tillbaka till stranden och följde den österut, och det fanns naturligtvis ingenting att se under tiden. När jag sen tänkte att jag skulle ”hem”, stötte jag på en park/trädgård jag kunde gå igenom istället för att följa bilvägen. Eller först såg jag sötaste lilla kapellet, över gångbanan. Och en snurrig trappa som leder ner genom en tunnel till stranden. Och sen parken. Tyckte det började bli lite fånigt pittoreskt då, faktiskt. 😝