Den tolfte

2024-07-12

Det visade sig att 12 juli är en helgdag just i Nordirland, då det firas att kung William den tredje vann slaget vid Boyne, vilket såg till att protestanterna tog över makten från katolikerna här (om jag förstått det rätt). Grupper från olika protestantiska Oranieordnar (Orange Orders) går i parad och här i Belfast har de den längsta paraden av alla. Tydligen är paradrutten sådär 10 kilometer lång, och inte nog med att de går den åt ena hållet på morgonen, de paraderar även därifrån på eftermiddagen. Det har under åren också varit lite våldsamheter kring paraden då de gärna velat gå på sina ”traditionella rutter” även om de går igenom katolska områden, och katolikerna tycker förstås att det är lite skrytigt av dem. På sistone har det dock gått fredligt till och de försöker också attrahera turister till paraderna och framställa det som något familjevänligt.

Sådär strax efter nio började jag höra trummande genom mitt stängda fönster, och när jag kikade ut såg jag några trupper marschera uppför gatan framför hotellet. Efter ett tag blev det tyst igen, innan det började på nytt, och då gick de förbi precis nedanför mitt rum. Spännande i början, men efter typ 2 timmar var jag ganska less på trummande – och jag tror de bara spelade högre och högre också, banden på slutet kanske kompenserade med att trumma hårdare för att de var sist.

Utsikt från fönstret.
Alla var inte orangeklädda heller. Snubben med bautatrumman på magen gick verkligen loss på den också.

Var trött nog för att knappt orka göra mycket alls idag, så det tog mig till efter 16 innan jag tog mig ut från rummet. Gick bort mot samma köpcentrum igen för att få tag på lite mat, och valde Burger King för att kunna beställa på en skärm, slippa prata med folk och kunna sitta för mig själv och dessutom utomhus. Burgaren var helt okej och det var väldigt ont om folk så det kändes lugnt. Fick lite mer energi och kände inte för att gå direkt tillbaka till hotellet. Gick istället ned mot floden och såg att det fanns en Adventure Lab där som i stort sett bara skulle ta mig därifrån och hem.

The Ulster Brewer utanför Belfast Waterfront Hall.
The Belfast Barge.
The Beacon of Hope, som bland annat har smeknamnen ”Nuala with the Hula” och ”the Belle on the Ball”.

Efter de första två punkterna blev jag dock avbruten av en massa trummande igen. Paraden var nu på väg hemåt och vissa såg ganska plågade ut – tror jag det, om de gått närmare 20 kilometer i förmodligen inte jättesköna skor. Högljudda var de dock fortfarande, hade man gått med i det där trummandet hela dagen skulle man nog behöva öronproppar. Några av de som gick bredvid tåget hade nog firat lite väl mycket såg det ut, för de vinglade på ganska bra. Märkte dock inte av några våldsamheter, förutom en verbal catfight inne på snabbköpet intill hotellet.

Det är snubbar bakom de tre första som bär upp flaggan, den står inte på huvudet på dem. 😝
Tramp, tramp, trum, trum.

Hittade de sista tre labbpunkterna innan jag var hemma och kollade med den utomordentligt trevliga receptionisten hur det funkade med tvättrummet. Det kostade 5 pund och var bara att komma ned och betala när man var redo. Får väl se om det blir något tvättande imorgon då. Har redan avbokat mig från musikvandringen jag hade bokat in mig på, och behöver nog avboka söndagens rundtur också. Bättre att ta det lugnt några dagar och hoppas jag kan må bättre resten av resan gissar jag – får väl boka in en ny tripp hit något annat år.

Big Fish, som är täckt av kakelplattor med bilder och text som relaterar till Belfasts historia.
Coolt hus.
Albert Memorial Clock.
Blurry Eyed, väggmålning på Talbot Street.

2024-07-13

Ta det lugnt, ja…jomen lite i alla fall. Hade köpt några oväntat goda pannkakor igår (med apelsin och chokladsmak) som jag passade på att ta till frukost idag för att slippa beblanda mig med annat folk. Sådär vid 11 gick jag sedan ut och vände näsan mot Titanic Quarter, där det stora skeppet byggdes och där de nu har ett maffigt museum. Insidan av museet tänkte jag låta bli då jag absolut inte mår bra än, men det skulle finnas en del att se utanför också.

Tog med mig stora kameran även om det fanns en del risk för några droppar regn under eftermiddagen. Nya väskan ska ju klara regn den också. Provade använda både axelrem och handrem idag och det passade mig riktigt bra. Bara lite bökigt att ha ryggsäcken över axelremmen men en klar förbättring.

Utsikt från under en bro.

Alla mörka moln gav mig också ett av mina favoritljus för fotografering, i alla fall så länge man är ute mitt på dagen. Tycker också det passar extra bra till industri-motiv, och det var ju precis det jag var på väg mot. Gick längs floden Lagan ned mot Titanic-muséet som är väldigt lätt att känna igen. Längs vägen har de också satt upp glasmålningar med scener från Game of Thrones, så jag fick i alla fall se lite fantasy-relaterat.

Dracarys!
Båtar, kranar och ett Titanic-museum.
En Belfast-boj.
SS Nomadic, det sista kvarvarande skeppet från White Star Line som var ägare av Titanic.
Titanic-museet.

Precis när jag kom fram till museet började det småstänka lite regn, så jag lade undan stora kameran en stund och gick runt byggnaden ut mot den stora platta ytan bakom. Här fanns stapelbäddarna där Titanic och systerskeppet Olympic byggdes. På marken är silhuetterna av skeppen utmärkta med lite olika detaljer, tex är delar av Titanics övre däck utritade i vit granit.

Docker’s Rest, en väggmålning vid en restaurang vid museet.
Kranarna Samson och Goliath, uppförda 1969 och 1974 och som fortfarande används idag. De kan lyfta upp till 840 ton.

Längst ut fanns även en glasmålning av tronen i Game of Thrones, med en smart liten sits man kunde sitta på för att se ut som att man satt på tronen. Populärt selfieställe! Ett tag var det relativt lugnt på grund av regnet, men det lättade snabbt och då kom det mer folk igen. Inte så att det kändes trångt, det är ändå ett väldigt stort område, men så att det alltid var någon max 20 meter bort eller så.

Efter en stund gick jag vidare ut mot HMS Caroline, som är det näst äldsta krigsskeppet i the Royal Navy. Hon sjösattes i september 1914 och tjänstgjorde i Nordsjön under första världskriget. Inte riktigt mitt intresseområde, så jag vände och gick tillbaka. Satt och väntade en stund till på något bra tillfälle att ställa upp kameran för ett bra foto på tronen och när jag väl lyckats med det kände jag inte att jag hade någon anledning att vara kvar.

HMS Caroline.
Titanic Studios, där delar av Game of Thrones filmades.
Tror ni jag skulle ha gjort ett bättre jobb än de i serien? 🤪

Tog ett foto av min telefon vid TITANIC-bokstäverna för att kunna logga en virtuell cache här, och gick sedan mot Glider-hållplatsen för att åka in mot centrum. De kallar Glidern för tram, vilket betyder spårvagn, men den går inte på spår. Cool, snabb och tyst var den i alla fall, och dessutom billigare än bussarna. Dock behövde man köpa biljett på hållplatsen innan man klev på. Kan inga städer göra enkla, konsekventa system så man som turist inte behöver läsa flera sidor med instruktioner för att ta sig från ett ställe till nästa?

Museet från stället där Titanic byggdes.
TITANIC. Ännu populärare selfie-ställe än järntronen.
Ääääälskar sånt här ljus. 🤩
Glider-spårvagns-buss.

Hoppade av i närheten av mitt vanliga köpcentrum för att få tag på lite vettigare mat än pannkakor, och valde ett nytt ställe där jag kunde beställa på skärm och sitta utomhus – Slim Chickens. Kunde inte påminna mig om att jag sett dem tidigare men de finns visst på många ställen i Storbritannien även om det ursprungligen är en amerikansk kedja. Konstigt nog är de specialiserade på kyckling, både vingar och ”chicken tenders” som jag inte har någon bra översättning på, men som är delar av kycklingfilén som friterats. Valde ett meal med 5 tenders och fick välja två såser till. Tog en superstark och en med vitlök. Fick snabbt maten och OMG vad gott! Stripsen var kryddade med något fantastiskt och kycklingen var också god. Började direkt fundera på att gå tillbaka redan på söndagen då jag egentligen tänkt gå på Nando’s, men Nando’s finns i Dublin också och det gör inte de här.

OM NOM NOM NOM NOM från Slim Chickens.

Traskade tillbaka till hotellet och betalade 5 pund för att använda tvättrummet. Receptionisten sa inget om att det skulle vara upptaget, men när jag kom dit var tvättmaskinen redan i bruk, med kanske 2-3 plagg i. Såg att det inte var så lång tid kvar, så jag gick tillbaka upp på rummet och väntade ett tag innan jag provade igen – då var maskinen igång igen, med 2-3 nya plagg. Stod kvar med mina två kassar med tvätt och väntade den här gången och ganska snart kom det ett par och hämtade sin tvätt och sa snällt att jag nu kunde använda tvättmaskinen. Schysst. Nåja, de kanske hade bokat och betalat utan att kvinnan i receptionen nämnde det för mig.

Söndagens planer är väldigt lösa, förutom ett återbesök på Slim Chickens. Eventuellt blir det en stadspromenad med kameran i näven och kanske en sväng till den botaniska trädgården.