En fullständigt ickespännande dag

Väldigt långt ifrån den smidigaste resdagen jag har haft. Man skulle nästan kalla den motsatsen, men då låter det som att det var mycket som gick på tok, och det är inte heller sant. Bara lite småsaker. Som att när jag kom till flygplatsen hemmavid gick jag först utevägen till ingången närmast checkin-automaterna. För att få vända och gå igenom hela byggnaden åt andra hållet för att de temporärt lagt incheckningen i en del av huset jag inte ens visste existerade. Och där funkade inte automaterna. 😝

Såg när jag skulle kliva på planet att de bytt ut min fina fönsterplats mot ett mittensäte. Vid fönstret satt istället en mamma med en 1-2-åring. Han kommer förmodligen bli pilot när han blir stor, för att flyga var inga problem. Att sitta i ett plan som stod på marken, däremot – vilket det gjorde ganska länge både inför start och efter att vi landat – det protesterade han mot. Högljutt.

Arlanda. Provade ladda telefonen och hittade uttag som inte funkade. Ingen sittplats vid rätt gate, för där var det avspärrat. Vis av misstag från förra resan vågade jag inte heller sätta mig vid någon annan gate när det närmade sig avgångstid, så det blev att stå i korridoren och vänta. På ett plan som var försenat. Yay.

Men SEN. Sen flög vi in över Storbritannien och landade i Manchester, och bagaget var med och så regnade det. 😁 Men bara medan jag åkte tåg in till centrum. Såg sedan hotellet direkt jag kom utanför tågstationen och blev glatt överraskad av både lobby, bemötande och rum. Fast redan andra gången jag klev in på rummet och tv:n startade automatiskt med en brasa började jag bli less. 😝

Motel One Piccadilly i Manchester

Gick sedan och åt en ganska ospännande kycklingburgare på Leon, alldeles intill tågstationen. Hämtade även ut tågbiljetterna inför morgondagen. Men hursomhelst, jag är här, och allt jag kom ihåg att packa ner är med. Resten får lösa sig ändå. Och imorgon åker jag till Wales. 😁🏴󠁧󠁢󠁷󠁬󠁳󠁿

En lysande stad? 🤔💡

O-wow

Manchester och jag klickar inte. Kanske har jag gjort fel saker, sett fel delar av staden. Det ska finnas fantastiska museum här, och jag har inte varit in på ett enda. Det ska finnas en suverän spökpromenad, som jag bokat in mig på – bara för att komma dit en timme efter att den börjat då jag måste ha läst snett på hemsidan. Jag är i en del av staden där det är barer och partyn och dragshower, men jag är inte så värst intresserad av sånt, speciellt inte ensam. Och jag har inte ens tagit 10 foton sedan första dagen jag kom hit. Kameran har hängt över axeln på mig men inte blivit använd utan bara varit i vägen. Dock kan jag inte se särskilt turistig ut med tanke på hur många som frågat mig om vägen…😝

Är egentligen inte så förtjust i att fotografera i städer heller…det är ju stört omöjligt att få till någon bra vinkel…😕

Hotellet är dock fantastiskt. Det har blivit slöa kvällar i badkaret och inget larm ställt på morgnarna. Det jag har gjort när jag vaknat är att shoppa. Efter en månad då det varit utrymme i resväskan som styrt vad jag har kunnat köpa har jag nu haft lite friare tyglar. Tyg, behåar, lush och choklad har det blivit. Och en extra resväska. 😁 Alla mina favoritaffärer finns här, men de flesta är inne på shoppingcentret Arndale som i övrigt inte är så inspirerande. Inte är vägen dit så inspirerande heller. Gick runt i Northern Quarter igår tills jag hittade tygaffären Abakhan, som säljer tyg efter vikt. 11 pund per kilo lät inte så billigt, förrän jag insåg att det går 2-3 meter på ett kilo av de tygerna jag ville ha. Så nu har jag laddat upp med lite enfärgat.

Uppskattningsvis dryga 12 meter för en femhundring…🤑

Idag hade jag shoppat ganska klart i tid för att hänga med på en stadsvandring, då jag tänkte att jag kanske skulle bli lite mer inspirerad av en sådan. Nu var det bara det att guiden gillade att prata. VÄLDIGT MYCKET. På första timmen hade vi hunnit tre kvarter. Det stod på hemsidan att det skulle vara en 90 minuters tur, när jag tackade för mig efter 2,5 timme var han fortfarande inte klar. Ja, jag har lärt mig om tygindustrin här, och sett tygvaruhus som numera är hotell, och hört om hur Rolls mötte Royce och började göra lyxbilar, men jag har inte sett så mycket av stan. Vi var in i några tjusiga byggnader, men de är ändå relativt nya, från 18-1900-talen. Kanske hade jag uppskattat en oändlig guidning mer om jag inte hade bokat bord för middag och behövde köpa en resväska innan, men jag vet inte. Jag gillar när folk håller sina planer också…

Middagen var väl förresten enda höjdpunkten idag. Jag hade bokat in mig på hotellets restaurang för att lyxa till det lite extra såhär sista semesterdagen. Det var nästan tomt när jag kom dit, och inte många fler gäster när jag gick, men jag har märkt att folk gärna äter ganska sent här. För en gångs skull var faktiskt både maten och servicen bättre än genomsnittet. Slog på stort med trerätters och började med sparris, sedan en kycklingsallad, och till slut en chokladmoussig sak som var helt ljuvlig. Allt serverat av leende och uppmärksam personal.

Det bidde en mojito också…fast jag måste säga att jag gillar Las Iguanas Mojo-less mycket mer.

Och sedan rusade jag iväg för den där spökvandringen, bara för att komma på när jag kommit fram och tyckte det var lite väl tomt att jag skulle ha varit där en timme tidigare. Blev ganska less på mig själv då. Samtidigt är det enda tabben jag vet att jag har gjort under den här resan också. 9 finfina boenden, alla har inte varit fantastiska men de har uppfyllt det jag bokade dem för. Alla transporter har funkat som det var tänkt – skulle väl vara det där att jag inte tog mig iväg till vattenfallen i Brecon Beacons, då, men det hade mycket att göra med att jag var för trött också. Havspaddlingen blev inte riktigt vad jag hade hoppats och att vara fast i Fishguard några timmar var inte så skoj, men hade det inte regnat hade inte det varit något problem alls. Så, egentligen får jag väl vara ganska nöjd med mitt planerande ändå. Och budgeten funkade! Men nu ska det faktiskt bli skönt att komma hem.

(Hoppas ni inte slog er när ni trillade av stolen. 😝)

Hello Manchester!

Vis av erfarenhet från förra turen till Wales hade jag bokat ett ganska speciellt hotell i Manchester som avslutning på resan, för att dämpa längtan tillbaka. Tillåt mig presentera: rummen på Velvet i Manchester. Jag kom efter två timmars tågresa fram ungefär två timmar före incheckningen började, så jag fick snällt lämna väskorna och traska ut igen.

Jag var fullt medveten om att jag förmodligen inte skulle få rummet direkt, och hade planerat att gå till John Rylands bibliotek och vara med på guidningen som började klockan 15:00. Det första jag gjorde var dock att gå fel, men ändå så rätt. Hamnade i den närliggande parken där de har en staty på Alan Turing, en enormt viktig man inom datorvärlden. Hittade mer tjusigheter medan jag yrade runt och till slut kom fram.

Överst vänster: Alan Turing, överst mitten och höger: ingen aning än men de var snygga, nederst: John Rylands bibliotek

Åt en lätt lunch på caféet innan jag började kika runt lite själv före guidningen. Wow, igen. Fick lite samma känsla som i katedralen i St Davids, men det här var en byggnad tillägnad något som jag faktiskt tror på – böcker och lärdom – inte en påhittad gubbe bland molnen. Guidningen var ganska kort, och det hade varit väldigt trevligt att få tillgång till gallerierna ovanför läsesalen för att ta ännu tjusigare kort, men det får väl duga.

Korridor. Fastän det låter helt fel att beskriva något så tjusigt med ett så tråkigt ord.

Läsesalen, med statyn på John Rowland.

En bunt detaljer.

Åt sedan middag på Las Iguanas – alltid ett säkert kort. Yrade mig tillbaka till hotellet och blev visad till mitt rum, där väskorna redan var på plats. Wow, igen. 😁 Måste säga att den där researrangören jag anlitat förtjänar 11 stjärnor av 10 möjliga. 😝 Tydligen hade jag en gång i tiden läst igenom de där rumsbeskrivningarna väldigt noga och gjort en önskelista med rum 24 i topp. Klok människa. 😁 Allt är stort här, och till och med ett badkar som HELA jag får plats i – jag provade det nyss. 😁

Måste vara minsta tvn jag nånsin sett på ett hotellrum…😲

Hoppas aporna på fotgaveln håller sig lugna när jag ska sova…🙈🙉🙊