Tillbaka till Edinburgh

30 juli 2023

Åt en relativt tråkig frukost på hotellet, checkade ut och åkte spårvagnen in mot centrala Edinburgh igen. Flygbussen gick förbi precis utanför flygplatshotellet, men spårvagnen gick närmare mitt slutmål, så den vann igen. Kliver man på tidigt nog kan man till och med få plats med väskan i väskstället där man INTE behöver lyfta upp den i höfthöjd, så då orkar till och med jag. Bagageracken kunde de faktiskt ha gjort bättre tycker jag. 🙄

Kollade noga hur jag skulle gå efter att jag klev av spårvagnen, men det var varken långt eller krångligt egentligen. Jag är bara inte kompis med kartor just nu. Kom fram till Courtyard by Marriott sådär vid halv tolv, då de flesta mer checkade ut än in. Mitt rum var därför inte klart än, men vi fixade det mesta av incheckningen och så lämnade jag in väskorna här istället och traskade ut i en ovan del av staden. Jag har dock varit så här långt österut förut, när jag letade efter Sherlock Holmes för 10 år sedan. Såg en pub som hette Conan Doyle på väg till hotellet, och bäst av allt – ett Nando’s! Har bott för långt ifrån alla sådana sen jag kom till Edinburgh så jag har inte orkat gå dit.

Började med att gå lite på måfå och följde folkmassan och hamnade då i ett stort köpcentrum. Väskan är fortfarande full och kreditkortet börjar dessutom bli tomt, så shopping var inte bästa tidsfördrivet nu heller, så jag gick snabbt ut därifrån igen, efter att bara ha handlat en dricka.

Hade knappt spenderat någon tid i Old Town tidigare den här resan, så nu gick jag uppöver. Tänkte kolla om det fanns någon biljett till Camera Obscura tillgänglig, annars fick det bli fler adventure labbar. Råkade ta News Steps upp till Old Town, och det kanske är en av de jobbigaste trapporna upp – i alla fall av de jag testat. Men till slut var jag uppe på the Royal Mile igen. Som var fullproppad med turister, och inte bara en säckpipsblåsare. En skulle precis börja, och blåste mest bara en ton, så jag började fundera på om han behövde stämma pipan. Och märks det överhuvudtaget? 😝 Nejdå, jag gillar ju fortfarande säckpipor, men de kanske är lite jobbigare för hjärnan nu. Blir dock tårögd av Scotland the Brave än. 🥹

Kom upp till Camera Obscura efter en massa zick-zackande mellan turistgrupper, och fick höra att första lediga biljetten fanns klockan 17 och att det gick att boka på internet. Klockan var väl då inte ens 13, så det kändes lite väl länge att vänta. Funderade på någon annan attraktion eller guidad promenad, men allt var fullbokat i ett par timmar. Så kan det gå när man inte hinner/orkar planera i förväg. Nåväl, labbarna var inte fullbokade så jag gick iväg nedöver the Mile med några avstickare för att logga ett gäng sådana.

St Giles Cathedral från baksidan. Statyn är den äldsta som är gjord av järn, om jag minns rätt från spökpromenaden. För ett gäng år sedan fick den tydligen en spricka, och började fyllas med vatten när det regnade. För att förhindra ytterligare skador borrades ett litet hål, så i några minuter blev den en kissande häst-staty. 😝
Edinburghs Mercat Cross.

Första delen var ju väldigt bekant, då jag virrat runt här på mina tidigare besök. Kände mig dock lite modigare och mer nyfiken på att titta in i fler closes nu, så lite nytt fick jag se också. Efter ett tag kändes det dock mer obekant, och jag insåg att jag inte varit så långt ned på the Mile till fots förut. Hop-on-hop-off-bussarna svischade dock förbi lite då och då så förmodligen har jag åkt buss därigenom men det hade jag inget minne av. Området jag kommit till kallades Canongate, och låg utanför stadsmuren när det fanns en sådan.

Old Fishmarket Close.
En ”spökskylt” som refererar till företag som inte längre är kvar.
Och här är fabriken som skylten refererade till. Ingen aning om vad som försiggår där nu.
Pirrie’s Close…
…som ledde till det här huset. Tjusigt och oväntat från grå och trånga Royal Mile.

En bit ned kom jag till en tjusig byggnad på vänster sida – the Tollbooth – och mittemot det fanns The Edinburgh Museum med utställningar om stadens ursprung. Det lät ju intressant, och var dessutom gratis, men först behövde jag få i mig lite mat. Hade letat någon enkel lunch i närmare en timme nu och magen knorrade. Behövde ju dessutom se till att få med mig ett ordentligt kvitto där det stod vad jag handlat för att förhoppningsvis kunna få pengarna återbetalda av SAS så småningom. Bredvid museet fanns det ett kafé som hette Vivo, och i brist på alternativ så gick jag in där. Beställde en breakfast bagel fastän klockan var 15, för den innehöll bacon. Och stekt ägg och ost. 😋 Dock var själva brödet lite väl sött, och jag saknade en rejäl chilisås att ha till. Kanske borde ha köpt en liten flaska att ha i handväskan? 🤔

Tolbooth Tavern, och även ett museum.
Museum of Edinburgh. Kaféet jag åt på är precis i vänterkant av bilden, så inte långt bort.

Nåja, det gick ner och jag fick mitt kvitto och gick sedan in på museet. Men då kände jag att hjärnan började protestera. Fransoser var irriterande, och barn var irriterande, och alla som pratade var irriterande. De knarrande golven var också irriterande. Min axel som gjort tokont i ett par dagar för att jag lagt mig fel i sängen en stund var definitivt väldigt irriterande. Så det blev ett ganska kort besök och jag kollade bara närmare på sånt som jag fann intressant. En av labbrundorna hade t.ex. temat Edinburghs vatten, och här i museet fanns trärör som använts för att forsla vatten från en närliggande sjö när Edinburgh-borna förorenat sitt eget vatten för mycket. En annan intressant grej var modellerna av Old Town och Canongate från förr i tiden – då var det stor skillnad på hur mycket byggnader som fanns i de olika delarna, medan det nu är mer lika tätt i bägge.

Glasmojäng som kallades Epergne. Den var designad för att stå mitt på bordet och skålarna kunde fyllas med frukt, nötter och andra godsaker. Eller blommor. Den här ser ut att ha varit med i Skönheten och Odjuret och dansat runt lite innan den stelnade igen, då vissa skålar saknades eller satt lite skevt. Enormt maffig, dock.
Modell över Edinburghs Old Town, från jag minns inte när. Stadsmuren längst till höger i bild.
Modell över Canongate från samma tidsperiod – muren nu till vänster i bild. Reflektionen av min snygga turkosa jacka bjuder jag på. 😇
Innergård bredvid museet, som ligger i huset till höger.

En labbpunkt i vatten-serien fanns precis vid museet, och för att lösa den behövde jag hitta en poet som skulle stå på trottoaren mittemot. Spanade efter någon staty, men det fanns det inte där. Hittade en inskription i en stenplatta om Adam Smith, men han var ju ekonom, inte poet. Inte funkade det med Rabbie Burns heller, som väl annars är klassikern. Till slut hittade jag dock en inskription i en annan stenplatta till en Scots Poet, som jag inte minns namnet på nu, och då fick jag äntligen rätt svar på frågan.

Nästa labbpunkt var i Royal Mile-serien, och den var nog bäst av de jag sett under dagen. En liten undangömd trädgård som man kom till genom en smal kullerstensbelagd close. Tyvärr var jag inte ensam om att ha hittat dit, då det var fullt med folk på varenda bänk därinne. Min tänkta vilopaus för att skona hjärnan blev det alltså inget av med. Gick vidare mot nästa labbpunkt som blev dagens sista istället.

Inbyggd pool! Eller vattenpöl, i alla fall.
Vet inte varför jag tycker bäst om taggiga blommor, men det gör jag. De är väl lite mer udda, kanske.
Mer trädgård.

Sedan befann jag mig vid botten av the Royal Mile, och här vet jag i alla fall att jag svischat förbi i en buss en eller två gånger förut. Skotska parlamentet finns på ena sidan av vägen, och Holyrood Palace där kungligheterna bor när de kommer hit är på andra. En hel del turister som fotograferade både hit och dit fanns det också. Speciellt som man ser Arthur’s Seat bra därifrån också. Här blev jag sittande i min egen lilla värld ett tag, då det i alla fall fanns gott om sittplatser. När jag sen kom på att jag skulle fota lite över till the Queen’s Gallery hade dock alla andra också kommit på det, så tålamodet tog slut innan jag fick tag i någon bild. Gick istället över vägen och kollade in genom grinden på palatset, och gjorde sen ett nytt försök. Till slut lyckades jag.

Queen’s Gallery och andra turister.
Skotska parlamentet till höger och Arthur’s Seat i bakgrunden.
Holyrood Palace.
Dörren till Queen’s Gallery, där alla ville fotografera/s.
Fejkfönster på Queen’s Gallery. Undrar om det har en målning av himlen på insidan?

Hade sedan en 20 minuters promenad till hotellet, och två vägval. Det ena gick förbi Nando’s, så det var ett ganska lätt val. Speciellt som det hade minst uppförsbackar också. Relativt lugn väg, både när det gällde folk och bilar, vilket var skönt efter hektiska Royal Mile. (Justja, på tal om bilar. Medan jag satt vid parlamentet, vid en rondell, så kom det en rolig ”taxi” med en tjusig fjäder på taket och körde förbi. Och sen ett varv till. Och ett varv till. Och ett till. Minst tre varv i rondellen blev det, så jag hann se webbadressen cab-arette.co.uk . Det var tydligen en guidad tur med en twist, som hemsidan säger. Såg skitskojigt ut, men den var också fullbokad när jag kollade.)

Fick lätt bord på favvorestaurangen, och behövde inte fundera länge på vad jag skulle beställa. Tyckte dock jag fick vänta ovanligt länge på att få maten, det tog hela 20 minuter. Precis när jag skulle fråga efter den dök den dock upp. Stark kyckling är ju alltid gott, så även idag.

Traskade sedan ned till hotellet och fick göra klart incheckningen. Hade fått rum på våning 3, så jag blev lite paff när jag då skulle åka NER i hissen. Receptionen var tydligen på våning 5, fastän jag gått in rakt från gatan. Tänkte sedan på de enormt branta gränder jag sett mellan husen här, och insåg hur det måste ligga till. 😅 Stort rum är det i alla fall, och det verkar ha USB-uttag på rätt ställen här också. Fick dock börja med att tvätta lite kläder, då jag bara har ett par shorts som är rena och riktigt sånt väder ska det inte bli de här dagarna. Man KAN lämna in tvätten till receptionen också, men de vill ha över 100 spänn per bralla för att fixa det…får se om jag blir så desperat.

King size-rum. Gigantisk säng.