Blommor och bin

Posted on 2023-08-03 by Lizzan

1 augusti 2023

Fler dagar än planerat på semestern gjorde att jag inte hade några direkta planer för dagen – skulle ju ha varit på jobbet. Igår kände jag att jag ville göra något där jag kunde fotografera mycket, med riktiga kameran, och jag ville vara någonstans där det var grönt. Inte en grå stad, alltså. Kollade lite på utflykter till Aberdour eller Linlithgow, men det kändes inte så lockande. Gröna områden i Edinburgh jag kunde komma på var Holyrood Park, där man kan gå upp till Arthur’s Seat om man känner sig energisk, eller Royal Botanical Garden, som kändes som det lugnare alternativet.

Av någon anledning tänker jag dock oftast på botaniska trädgårdar som ganska tråkiga, även om man kan hitta många blommor och blad att fotografera. Jag tänkte därför att jag kunde börja med den och åka till Holyrood efteråt om jag blev less. Lyckades sova rätt länge trots min arga axel, så jag kom inte fram förrän strax före 12, och gick in via den mindre grinden som bussen gick nära. Hade läst att de hade guidningar i trädgården klockan 11 och 14 så jag började med att köpa biljett till turen klockan 14. Letade mig sedan lite frunch på det centrala kaféet i parken – morotssoppa och en ostscone som var riktigt gott.

Innan jag hittade mat hittade jag några sötnäbbar i en damm nära ingången.

…medan trädet mittemot hade massor av små.

Soppa, scone och lemonad funkar till ”frukost” också.

Det hade regnat på morgonen innan jag tog mig ut, och det var fortfarande mulet, så det var perfekta fotoförutsättningar för blommor och blad. Blev alldeles lycklig varje gång jag såg gröna blad med vackra vattendroppar på. 😁 Det var därför inga problem med att spendera tiden fram till guidningen med att traska runt och fota.

De här bladen blev jag väldigt förtjust i.

…hittade jag mästarna på att samla vattendroppar – daggkåpor! Tycker de är väldigt fina generellt, inte bara täckta med vatten.

Kanske lite mer klassisk blombild…en Crocosmia ’Vulcan’.

Tog mig ner till huvudingången lagom till två och träffade några andra som också skulle med. Det var jag, en kvinna från Illinois, en kvinna från Schweiz, en karl från närområdet som tagit med sig en kompis från Liverpool eller nån liknande stad, och ett par från Australien. Han som bodde i närheten hade parken som sin ”after-work-walk”, och ville veta lite mer om vad han faktiskt traskade runt i. Fuskigt att bo nära nåt sånt här, tycker jag. Men andra tycker kanske Östersund är fuskigt. 🤷‍♀️

Guiden var kanske inte den bästa jag lyssnat till, men det var intressant att få lite mer info om parken och vad som försiggick där. De har flera studenter som studerar botanik som utför experiment och studier i parken, bland annat en som har märkt upp och följt humlorna i parken för att se var de gillar att hålla hus.

Den här häcken som hålet är i är över 100 år gammal.

Efter lite drygt en timme var vi tillbaka vid huvudingången och jag var rejält trött i axlarna efter att ha gått runt med ryggsäcken i ett par timmar. Gick runt lite snabbt i shopen då jag inte skulle komma tillbaka till den senare, och hittade något helt underbart. En fin plåtburk med 7 sorters chili i…😲 Men se DET finns det absolut inte plats till i resväskan, så den fick vara kvar där. Såg dock till att fota av den så jag kan beställa en senare. 😁

Gick sedan tillbaka till centrala kaféet och köpte mig en chokladbrownie och en ginger beer – som verkligen smakade ingefära, och inte som vanlig ginger beer. Kaféet var egentligen väldigt trevligt till utseendet på insidan, men det pep och slamrade väldigt mycket från köket och dosorna som lät folk veta när deras beställningar var klara. Tur jag hade mina lurar med mig så jag kunde dämpa det värsta. Det var lite slammer ute i parken också, från arbetet med att restaurera de vackra växthusen som börjat förfalla och behöver moderniseras. Det ska tydligen ta 7 år, och det tog 1 år bara att flytta ut alla växterna därifrån. Generellt var det dock lugnt och fridfullt, bara några få ungar som förde mycket oväsen och de var lätta att dra sig undan.

Som extra bonus fanns det en adventure lab-runda inne i parken. Jag hade hunnit med de tre första punkterna före guidningen, men de två sista hade jag kvar. Tur det, annars kanske jag hade missat något fint. Fjärde punkten jag gick till var vid en kinesisk paviljong och den femte vid stenträdgården. Den sistnämnda kom väl rekommenderad både av kvinnan vid grinden där jag gick in och från den lokale vandraren på guidningen. Nu kan jag rekommendera den jag också, verkligen finaste delen av parken.

Päron i köksträdgården. De odlar mycket av det som används i restaurangen och kaféet själva. Blev lite distraherad under guidningen när en person kom gående med två stora lådor rödvinbär i en skottkärra – det är ett av mina favoritbär.

Såg de maffiga lilasvarta bladen redan första gången jag gick förbi den stora kantplanteringen någon bild längre upp, men tredje gången såg jag även den här röda blomman av en annan sort som beblandat sig med dem. Den röda är en Potentilla ”Gibson’s Scarlet” medan de mörka bladen kommer från Cimicifuga Racemosa ”Purple Torch”.

Blomma. 😁 Nej, det här är inte mitt expertområde. 😝 Verkar jag veta nåt någon gång är det för att jag sett en skylt och kommit ihåg att fota den samtidigt.🤪

Som att det här är en Malus Yunnanensis som vanligtvis finns i västra Kina.

Vissa blommor var ju liiiiite skrytigare än andra – som den här Guldbandsliljan (Lilium Auratum) från Japan.

Lite lurigare stigar fanns det här också. Det stod skyltar om att man skulle hålla sig på stigarna, men det kunde innefatta lite allt möjligt – som en gräsmatta.

Förmodligen någon sorts bolltistel. Gillar!

Ja, det blir mycket blått, lila och grönt när jag fotar plantor, så får väl blanda upp med en rödgul också då. Detta är en Desfontainia fulgens (Ja, det fanns en skylt 😁).

Och så tillbaka till grönt och taggigt – och hårigt. 😝

Det fanns några skulpturer i parken också, men jag bommade de flesta. Den här var dock precis vid utgången.

De fina grindarna bommade jag när jag kom, för då var alla öppna. Nu var det bara utpassering som gällde. Mattan som ligger under grinden innehöll desinfektionsmedel så man inte skulle dra med sig en massa sjukdomar in i parken under skorna.

När jag var klar där hade klockan blivit 17:45, så det var bara en kvart kvar till stängning här också. Det fanns inte en tanke på att åka till Holyrood, utan jag tänkte mest bara på Nando’s. 😝 Som tur var kom det nästan direkt en buss som släppte av mig precis utanför restaurangen, så jag gick in. Och fick stå i kö. Och för första gången fick jag inte ett bord direkt. 😲 Istället blev jag uppskriven på en lista, och blev ombedd att komma tillbaka efter en kvart. Precis lagom tid till att slinka ned till hotellet med ryggsäck och kamera och traska upp igen – sa ju att jag bodde nära. 😁

Kom upp igen precis till 18:20, blev igenkänd och visad till mitt bord. ”Har du varit på Nando’s förut?” frågade servitören, som vanligt. ”Det tror jag du har.” 😂 Ja, jo, men just DET Nando’set har jag ju bara varit på EN gång förut…😇 (de vill bara kolla så att man vet hur man beställer – antingen kan man beställa på webben eller gå till disken, de kommer inte till bordet och tar upp beställning)

Var tillbaka på hotellet strax efter sju, och planerade ihop någon sorts morgondag. Hade först tänkt traska runt i Old town med kameran innan jag ska på en guidning av Greyfriar’s Graveyard med Cadies & Witchery Tours, men så kom jag på att det skulle ju vara riktigt blött imorgon. Camera Obscura kanske blir roligare då, så bokade in mig klockan 9 där efter att ha funderat ut var jag kunde äta frukost. På hotellet, kom jag fram till efter en stund. 😝

Nu när augusti börjat är det också dags för Edinburgh Fringe, och en del föreställningar börjar redan imorgon, åtminstone som förhandsvisningar. Det fanns en hel del jag hade kunnat tänka mig, men vissa var långt bort, krångliga att ta sig till med buss eller helt enkelt ganska sent, och jag måste ju upp hyfsat tidigt på torsdag för att förhoppningsvis få åka hem. Något som dock var både nära, på bra tid och riktigt intressant var en föreläsning om Terry Pratchett, en fantasy-författare som jag tycker mycket om. Mycket humor finns det i hans böcker också, vilket även skulle genomsyra föreläsningen. Bokade in mig på den tillsammans med frågestunden efteråt istället för att försöka gå på något annat också – tre inbokade grejor är nog tillräckligt för min hjärna imorgon, speciellt som Camera Obscura mycket går ut på att lura den. 😬

Seg, segare, Lizzan

Posted on 2023-07-22 by Lizzan

Kände igår när jag kom tillbaka från rundturen att både kropp och knopp var segare än på sistone. Guidens sätt att prata på passade inte överens med min hjärna och det gjorde inte stressiga stopp och mycket backar heller. Tänkte därför ta en lugn dag idag, men då mitt hotellrum är rätt trist, mörkt, tråkigt och dessutom obekvämt så ville jag inte stanna här.

Tog en lugn morgon och fick till slut in alla utgifter i min budget-app. Trots ett par lyxmiddagar låg jag under på matbudgeten så jag bokade in en ny lyxmiddag till på söndag. Åt frukost här på puben och trodde inte att jag skulle behöva äta mer på länge.

Full breakfast på puben – fast då hade jag tackat nej till blodpuddingen också.

Traskade sedan iväg till närmaste busshållplats för att ta mig till Old Aberdeen. Det är ett område med många fina gamla byggnader, en rejäl park och nära till floden Don och ett naturreservat där den flyter ut i havet. Jag såg att jag vid dagens start hade 599 hittade cacher, så jag tänkte också leta rätt på någon bra burk som 600.

Efter sådär en kvart på bussen kom jag fram till King’s College som jag valt som startpunkt då det fanns en mystery-cache jag löst där. Skulle finnas, i alla fall. Trots att jag kollade både här och där såg jag inte till något som skulle kunna vara en behållare, eller ens som var relaterat till ledtråden. Letade nog av och till i en timme innan jag gav upp. Dumt nog var de enda andra cacherna i närheten Adventure Labs, och det kändes inte lika roligt att ha en sådan som nummer 600. Dock ville jag inte låta bli att göra dem heller, så det var bara att strunta i att ha något roligt som milsten och bara göra något roligt.

Powis Gate. Tjusigt, men byggt på pengar från slavarbete.

King’s College. Kyrka till vänster i bild.

Tittar man riktigt noga kan man se att det sitter en pianist vid flygeln. Man kan dock inte se hur vackert hon spelade. En turistbuss med spanjorer dök upp ungefär samtidigt som mig och många av dem satte sig för att lyssna. När de applåderade svarade hon blygt att hon bara var där för att öva.

Monument till Biskop Elphinstone (1431-1514) som grundlade Aberdeens universitet.

Svarade kvickt på de första två frågorna och gick sedan vidare uppöver huvudgatan. Insåg rätt snabbt att Aberdeen är större än jag trott, det var ju rätt långa avstånd för en trött kropp. Tredje frågan fanns utanför ett museum, och därintill fanns ett kafé som var rekommenderat i min guidebok. Smet in där och köpte en bit apelsinkaka för att samla lite krafter – var inte hungrig nog för en riktig lunch.

Snett över vägen därifrån kom man sedan till Cruickshank Building och Cruickshank Botaniska trädgård. Tänkte att det säkert fanns något trevligt att fotografera därinne, men så fort jag tog fram stora kameran kom det en regnskur. Stoppade jag undan kameran slutade det igen. Gav upp på fotograferande en stund och ringde en vän istället. 😝

Det fanns affischer uppsatta där ”Loons & Quines” som bor i Aberdeen berättade om vad som var deras favoritplats i staden. Loons och Quines är lokala dialektala ord för män och kvinnor.

Miss Willmott’s Ghost, kallas tydligen den här plantan. Tycker de ser fräna ut. 😁

Lugn och fin om än inte så formell trädgård, och en del roliga blommor och blad kanske fastnade på bild. När solen tittade fram började jag röra mig därifrån, och kom efter en stund fram till St Machar’s Cathedral. Som inte är en katedral längre. Tjusig var den i alla fall från utsidan, jag kom dit för sent för att kunna kolla inuti. Fjärde frågan på labbrundan löste jag här.

Efter att ha gått runt katedralen kom jag till Seaton Park. En av sevärdheterna där är gångvägen upp mot katedralen, där trädgårdsmästarna gjort ett hästjobb med att plantera blommor och frisera buskar. Inte för att jag vet om hästar är så bra på sånt. 🤔

Hittade många tjusiga blommor i alla fall, och i andra änden av gångvägen hittade jag även en fontän utan vatten. Så typ en skulptur, nu då. Där skulle det också finnas en cache, längs en mur. Ledtråden beskrev att den skulle vara gömd öppet, på en stenmur, där den smälte in bland alla andra lösa stenar som låg uppepå. Jag hittade inte den heller. Däremot hittade jag en massa läskiga små kryp under andra stenar som jag lyfte på. 🙄

The Saltire, alltså skotska flaggan, gjord i blommor. 🏴󠁧󠁢󠁳󠁣󠁴󠁿

…jag gillar bara inte att klippa bort dem och ta med dem in så de dör i förtid. 🙄

Det är inte alltid det mest spektakulära som är vackrast heller.

En till hare, här i granit, precis som nästan hela Aberdeen.

Femte och sista frågan på labbrundan skulle finnas vid Brig O’ Balgownie, som var nästan en kilometer från katedralen. Längs vägen hittade jag en inhägnad trädgård där det fanns ännu mer blommor och blad att fotografera, och när jag gått igenom den insåg jag att jag skulle behöva gå en bra bit nerför en backe och sedan upp igen för att ta mig till bron om jag fortsatte framåt. Vände istället och gick tillbaka genom trädgården och kom ut i Cottoun of Balgownie. Här skulle jag egentligen ha fotograferat i alla fall lite, trots att det var folks privata hem, för usch vad mysigt och fint det såg ut. Dock kom det en rejäl regnskur just då, och jag var mer bekymrad om att inte blöta ner kameran. För att svara på sista frågan behövde jag räkna ringar på bägge ändarna av bron, och då jag missat en på första sidan fick jag gå fram och tillbaka en gång extra ändå. Fötterna var inte glada på mig då.

Jag hade också velat hitta någon bättre utkikspunkt för att fotografera just bron, som blev färdigbyggd 1320 och dessutom är riktigt tjusig. Ett hus på vardera sida av bron hade fin belägna trädgårdar där man säkert skulle kunna ta en finfin bild, men jag ville inte knacka på för att fråga. 😝 Förmodligen har de fått liknande frågor förut. På andra sidan av bron kunde man gå ner till floden på en liten stig, och en väldigt brant och lerig stig ledde ner till ett ställe där folk förmodligen stått och fotograferat bron. Det kändes inte inom räckhåll för mig idag, så det fick vara. Gick istället upp till den riktiga vägen och fortsatte längs den bort mot Brig O’ Don. Därifrån skulle det nämligen gå BUSSAR. Bussar är bra, då slipper man gå hela vägen själv. 😅

Brig O’ Balgownie. Brig betyder bridge betyder bro, om det var någon som undrade.

På trötta och onda fötter kom jag då fram till Brig O’ Don, och såg direkt en busshållplats. Och en buss också, som precis körde därifrån. Det var inte jättelång tid mellan bussarna, och så var ju den här bron också rätt fin… Försökte även här att hitta någon enkel utsiktspunkt, men det var lite mycket träd i vägen. Men vyn uppöver floden var ju fin, speciellt som solen nu tittade fram. Det verkar stämma att man får nytt väder ungefär varje kvart här, oavsett om man gillar det eller inte.

Floden Don, uppströms från Brig O’ Don och nedströms från Brig O’ Balgownie.

Tog mig sen över vägen och till nästa busshållplats lite närmare centrum. Hade turen att nästa buss stannade närmare Union Square, där jag tänkt försöka hitta någon middag. Var sugen på en riktigt stark och smakrik pepperoni-pizza, och hade ju sett flera italienska kedjor där. Zizzi som var närmast rulltrapporna såg dock knökfull ut. Ask Italian hade flera bord som såg lediga men inte städade ut, men där var det kö när jag försökte få bord så jag kollade stället intill, Prezzo. De hade fullbokat närmaste timmen. Gick tillbaka till Ask Italian och en kvinna som precis kom ut därifrån varnade mig att det tog jättelång tid där. Så då skippade jag det också.

Sist jag var här lade jag märke till att en av restaurangerna hade många fler lediga bord än de flesta andra, nämligen Frankie & Benny’s. Det verkade vara någon kedja med amerikansk mat, burgare, pizza, etc. På pizzamenyn fanns en pepperoni-pizza som man kunde få het med grön chili, så jag tänkte att jag i alla fall kunde prova. Beställde en sån och lite vitlöksbroccoli för att i alla fall få i mig några grönsaker (och inte bara baconmackor), och efter ett tag blev det serverat. Broccolin var kanske lite överkokt men i alla fall god. Pizzan hade dock rätt degig botten, och om de räknar den där chilin som het så tycker de nog att ketchup är starkt också. Det smakade nästan ingenting, så jag förstår att det var lättare att få plats där. 🙄

Synd att man inte bara äter med ögonen, då hade nog det här varit betydligt godare.

Dock var jag hungrig, så jag knaprade i mig det mesta, betalade och gick därifrån. Under tiden jag väntade på maten och åt hann jag fundera på vad jag skulle göra imorgon också. Hade först tänkt åka till Dunnottar Castle imorrn då det ser ut att bli fint väder, men det är en plan som kräver en hel del energi och det tror jag inte att jag hunnit samla på mig till dess. (Min lugna dag idag blev ju i alla fall över 14 tusen steg. 🤦‍♀️) Så eftersom det var trevligt att sitta på bänken i trädgården idag så ska jag försöka hitta en bänk att sitta på imorgon också. Eller kanske mer än en bänk, till och med. Lyssna på min ljudbok skulle jag kunna göra, eller så går jag till den där hobbyaffären och köper en skissbok och någon penna och försöker mig på att skissa lite. Det finns en park i södra Aberdeen som heter Duthie Park, och där finns det också en rejäl adventure lab-runda och lite andra roliga cachar om jag trots allt vill röra lite på fötterna. Ett annat alternativ är att åka till stranden. Restaurangen jag ska till på söndag ligger dock ganska nära stranden, så kanske är det en bättre kombo. Får väl se vad jag känner för imorgon.

Ho ho ho, vilken dag!

Posted on 2022-07-14 by Lizzan

Och jisses vad jag är trött nu – fast det var jag redan vid 17:30, så 21:15 är ju myyyyycket senare. Vaknade i tid i morse och hade faktiskt inga problem med motivationen att ta mig upp eller ner till frukost. Åt en väldigt god sådan med walesisk rarebit, bacon, ägg och tomat, där rarebiten hade en rejäl kick av senap – mums!

Rarebit är alltså den där brödbiten med ost på. Osten kan vara blandad med ale, den här var definitivt blandad med senap. 😋

Var sedan ute i tid till taxin som dök upp bra exakt 8:15. Dock hade chauffören fått order om att jag skulle till Llanelli, som bara är 17 kilometer bort. Istället skulle jag ju till Llanarthne (typ), som är 28 kilometer bort och i lite annan riktning. Som tur var såg jag GPS:en och kom på att dubbelkolla adressen. Chauffören hade aldrig varit i de trakterna tidigare, men med GPS och mina instruktioner så tog vi oss dit ungefär när det var tänkt. Sa till vid grinden att jag var där för ”falconry” och vi blev insläppta. Betalade de 54 punden, cirka 677 kronor som resan kostat och önskade chauffören lycka till med att ta sig ut och ”hem” igen. 😝 Själv hade jag instruktioner om att vänta på parkeringen, men när det kom ut en någorlunda officiellt klädd karl och undrade vad jag gjorde där fick jag instruktioner om att gå upp till rovfågelcentret. Han gick med en bit längs vägen och när jag började prata om fåglarna och han inte hade så mycket koll insåg jag att han nog inte var någon som jobbade med dem. Ringde därför rovfågelcentret och sa att jag blivit vilseledd och fick gå tillbaka till parkeringen igen.

Där satt Alex och väntade tillsammans med Boomerang, en tornfalk. Vi gick ut i en av trädgårdsdelarna och jag hann få några fina bilder innan Boomerang hittade något spännande – ett fågelben – på en sten och flög iväg med det. Och kom inte alls tillbaka som en boomerang. Det var tydligen mycket roligare att leka med det han hittat själv än att äta maten som Alex lockade med. 15-20 minuter senare fick vi dock tag i honom igen, men det kändes enklast att byta till en fågel som var lite mer samarbetsvillig.

Där borta satt Boomerang ett bra tag. Inte lätt att få pli på fåglar när allt man kan träna dem med är mat…och så hittar de något eget istället.

Näst ut på tur var Ozzy, en klippuv. Han trivdes inte på öppna platser, så vi gick in i skogen istället. Fick lite bra bilder på en stillastående uv, men det blev svårare när jag skulle försöka fånga honom i luften. Alex fick honom att flyga rakt emot mig och landa bakom mitt huvud på hans handske, men ugglor blir väldigt mycket större väldigt snabbt när de flyger rakt emot en… Varken jag eller fokusen på kameran hängde med riktigt, men helt misslyckat blev det ändå inte.

Ozzy, klippuv/bengal eagle owl eller rock eagle owl.

Som tredje fågel fick jag träffa Frodo. Han knäcker extra som ringbärare på bröllop. Håriga fötter har han också. 😁 Dock vet jag inte om Alex var sån fantasy-nörd, han verkade i alla fall inte tycka att mina sagan om ringen-kommentarer var så roliga. 🙄 När Frodo till exempel var lat och inte ville röra på sig sa jag att ”på det där viset kommer du aldrig till Mordor” – fast på engelska, då. Frodo ville också hellre springa än flyga, men när jag fick fota en dunderskön springsekvens så tyckte kamerans autofokus att bakgrunden var mycket mer spännande. Vi är inte heeeelt överens ännu. 😔

Frodo, en afrikansk gråuggla/African white faced owl. Vet inte om han är nordlig eller sydlig.

Spring, spring, spring… När han inte var på springtur satt han ofta och jamade som en grinig gammal katt. Mreow!

Här hade Frodo sett något läskigt och sprang och gömde sig. När man heter Frodo har man många fiender, som orcher och sånt. Fick senare se honom transformera till sitt smalare jag när han blivit skrämd av någon annan fågel som cirklade ovanför, men hann inte fotografera.

Sa sen hejdå till Frodo och fick träffa två av de nyaste tillskotten på centret. 2 stycken lappuggleungar, om jag minns rätt – glömde skriva ner. Huuuur söta var inte de här då?

Här är den till vänster i färd med att cirkla runt med huvudet sådär som ugglor gör. 😁

Fick sedan träffa ett till nytillskott. En 13 veckor gammal havsörn som de tror är en hona. Hon har dock inte fått något namn ännu. Väldigt gapig var hon också, då allt var nytt för henne än så länge. Fick vara med när de tränade henne på att flyga till handsken och hon lugnade till slut ner sig när hon fått i sig en del mat.

Havsörn/white tailed sea-eagle. 13 veckor gammal.

Efter det var min privata vandring slut, och jag hade resten av dagen till att göra vad jag ville på botaniska trädgården. En flygshow ingick i priset för min fotografering, och sedan köpte jag biljett till de andra två också. 😁

Första showen började bara sådär 10 minuter efter att jag var klar, så kameran fick inte vila så länge. Det var 4 fåglar i varje show, men det var inte alla jag fick så bra foton på. Eller något alls, i ett fall.

Atlantis, havsörn/white tailed sea-eagle. En vuxen version av ”babyn” jag fotade tidigare.

Gick sedan ner till caféet och beställde en ordentlig lunch – visste att jag inte skulle klara resten av dagen på bara smörgåsar. Tog en Chicken Tikka Masala som serverades med ris – och pommes, förstås, vad vore brittisk mat utan friterad potatis? Inte var det kryddigt nu heller, men det var i alla fall mat.

Gick runt lite i apoteksträdgården innan jag gick upp till fågelcentret igen i tid för nästa show som började 13:30.

Här hade jag varit med Frodo tidigare på dagen, men då hade jag inte så mycket tid över till växterna. Det hade jag knappt nu heller, i och för sig. 😝

Skylt och blommor. Det kanske märks att mitt intresse för detta inte är riktigt lika högt som för fåglarna…😂

Se något fint och fota det, det räcker väl?

Jag gillar oskärpan på min nya utrustning…skarpt! (sorry)

De jobbar hårt med återanvändning och återbruk här.

Humlorna gillade de här, det var minst 3 som surrade runt dessa blommor.

Av de 4 fåglarna i denna show var det en som inte ville visa upp sig över huvud taget. Busby, en ormvråk hade andra planer och höll sig i skogen där han jagade småvilt istället. Dock utan att fånga något annat än lite gräs. Till slut fick i alla fall fågelskötarna honom att flyga tillbaka hem igen. Flera vilda ormvråkar cirklade dock i närheten så det var ju inte som att vi inte fick se någon alls.

Ingång till rovfågelcentret. Riktigt sådär bra bild har inte jag fått med mig därifrån, men jag är glad ändå.

Fortina, pilgrimsfalk/peregrine falcon, som jagar efter en ”lure” som falkoneraren svänger runt.

Lily, minervauggla/little owl. Liten uggla med stor personlighet.

Midas, kungsörn/golden eagle. Enormt passande namn då det funkar både på svenska och engelska. 😁

Då Busby var busig blev det inte så lång tid mellan andra och tredje showen. Jag gick ner till caféet igen och köpte en glass denna gång för att svalka mig lite. Trots att det skulle vara svalare idag så…var det inte särskilt svalt, och solen gassade.

Tredje showen var en av de bättre fotograferingsmässigt. Som andra nummer kom ett par glador – en röd och en brun – som flög i cirklar runt oss och faktiskt fastnade på några bilder – i fokus till och med. Ugglan Hector kom in som tredje nummer, han hade fått flyttat hit från Cardiff där han blev utmobbad av de andra fåglarna. Insåg då att jag faktiskt träffat honom förut! Kolla in andra bilden här: Sista dagen…

Meany, tornfalk. Lite mer samarbetsvillig än Boomerang.

Tornfalkar kan hovra för att spana efter sina byten.

Röd glada/red kite, är dock osäker på vilken av dem.

Hade så fullt upp med att fotografera att jag inte har någon aning om vad falkonerarna gjorde, men eftersom fåglarna kunde fånga mat i luften gissar jag att de slängde upp den åt dem. 🤪

Hector, berguv/eurasian eagle owl. Alex som pratade genom showen kallade ugglor för korkade. 🙄 Det kanske är sant, men elakt sagt. 😝

De får vara hur osmarta som helst, de är i alla fall snygga.

Efter den showen var det slut på fågelfotograferande, vilket kanske var tur. Hade börjat dagen med ett nytt tomt 64 GB minneskort som nu nästan var fullt. Dagstotalen slutade på 1945 bilder, men då är många av dem suddiga eller utan fåglar alls. Och några är på den botaniska trädgården utan fåglar ens i närheten. Gick ner genom parken då det var ungefär en timme till att det skulle gå en buss därifrån, och jag hade inte lust att betala för en till taxiresa. Helt ärligt så hade jag lätt kunnat gå runt bara i trädgården en hel dag och fotografera utan ugglor, för den här gillade jag!

Den här lilla dammen verkar vara högsta punkten i ett typ konstverk som går ner till parkens ingång. I bakgrunden syns domen till växthuset.

Vattnet slingrar sig nerför hela backen nästan till entrén. Jag kom ju in en annan väg så fick se allt baklänges.

Världens största växthus utan extra stöd till taket, tydligen. Väldigt varmt var det också, inte bara från solen, för det kom varmluft upp genom gallren i förgrunden. Jag gick ut rätt jättekvickt. 🥵

Sten, vatten, växter och lite imponerande arkitektur. Som ett Wales i miniformat.

Här nere tog vattnet slut – men mest troligt pumpas det vidare någonannanstans, eller tillbaka till toppen.

En annan fontän. Det stod två likadana sådana här på varsin kant av cirkeln.

Hittade en väldigt blekt skylt om bussar utanför ingången och hoppades att det var den som gällde. En stund före avgång dök det i alla fall upp en liten buss som skulle till Carmarthen, så det verkade funka! Hann dessutom precis med tåget mot Swansea därifrån, så jag kom ”hem” vid 18-tiden. Hemresan kostade 13,15 pund med buss- och tågbiljett, så bra mycket billigare än resan dit! Middagen fick bli mackor, mango och snacks då mitt hår som jag haft under hatt under eftermiddagen inte var i form till att vistas på restaurang. Inte hade jag tid med det heller, jag ville ju kolla bilder! Tog in 290 av dagens 1945 för att kolla närmare på dem, och över 150 av dem hade faktiskt en skarp fågel i bild när det var det jag försökte fota – tjoho! 🥳

Vilse i trädgården

Posted on 2019-07-18 by Lizzan

Är man i den här delen av Cornwall ska man mest troligt till the Eden Project. Eftersom alla andra åker dit åkte jag istället till the Lost Gardens of Heligan, dels för att det var utomhus, dels för att jag hoppades att det skulle vara mindre folk. Och mindre folk var det säkert, men det betydde inte att det var lite folk. Kom dit lagom till de öppnade, och då kom det även minst en busslast med turister, som jag hamnade precis bakom. Med mitt fotograferande är jag dock ganska långsam av mig, så jag såg inte till just dem så länge. Däremot kom det mer folk hela tiden, som gick om mig. Tur man har tålamod, i alla fall när det gäller foton.

Började gå längs the Woodland Walk för att se skulpturerna, men missade den första och den tredje var väldigt svår att fotografera. Hade varit enklare om man fick gå närmare, men nu fick jag så snällt hålla mig på stigen.

Gick vidare genom West Lawn som är en stor äng med blommor, och där surrade det ordentligt. Hade varit roligare med lite fler sorters blommor, nu var allt gult förutom någon enstaka blåklint eller vallmo.

Sen kom jag till djungeln, som är en av höjdpunkterna i trädgården. Det är som det hörs på namnet, en djungel. Den ligger skyddad i en liten svacka och är ett par grader varmare än resten av området, och hör växer det bambu, ormbunkar och massa annat. Och så finns det en repbro. Den var lite läskig. 😱

När man hade gått ner till djungeln var det då det där med att ta sig upp igen. Det fanns gott om varningar på nedvägen om att vägen var ”very steep”, och att man skulle tänka på att man skulle tillbaka också. Det gjorde jag, men kunde ju ändå inte låta bli. 😝 Tittade först på ”Diagonal path” för att ta mig upp igen, men den såg så mörk och trist ut. Och brant. Så jag gick istället en liten bit bort mot Lost Valley och klättrade uppför Bottle Dump Hill istället. Den var förmodligen ännu brantare, för man tog sig lika högt på kortare bit. Och inte var det så mycket luftigare heller, men det var i alla fall inte en jättevarm dag. Och som fotograf har man ju alltid ursäkten att stanna och ta kort när man inte kan andas. 😅 Väl uppe från Bottle Dump Hill var det bara att fortsätta uppåt, nu längs Higher Sunken Lane. När jag väl kommit uppför den också kittlade det i näsborrarna av grillos. En väldigt väl tajmad och placerad grillkiosk stod precis ovanför backarna. Köpte mig en hamburgare som trots utmattning och hunger inte alls var god. Tillbehören var helt okej, men själva burgaren – nej. Fick inte ens i mig hela.

Det var i alla fall slut på uppförsbackar, och nu hade jag kommit till djur-delen av trädgårdarna. De hade ganska många av samma raser som på Rare Breeds Farm i Totnes, så jag kollade inte så noga – dessutom var många av djuren långt bort i sina hagar. Och man skulle varken klappa dem eller mata dem.

Kvar var då de formella trädgårdarna. Ja, kvar på min planerade rutt, alltså, det hade funnit betydligt mer att se om jag hade haft tid och ork. Där fanns det både blommor, frukt och grönsaker, och en fågelskrämma förstås.

Letade sedan reda på den där skulpturen jag hade missat, och blev sugen på en glass. Hade sett en glasskiosk precis där man kommit in i parken, men den var inte öppen. Hade sett en annan vid hamburgerkiosken, men när jag var halvvägs dit och såg att det var tio minuters promenad kvar kom jag på att åtminstone grillkiosken skulle stänga 14:30, vilket klockan hade hunnit bli. Gav upp det och gick tillbaka igen, och DÅ var glasskiosken vid ingången öppen. 😁 Köpte två skopor, en belgisk choklad och en med den udda kombinationen salt karamell och rabarber. Det funkade. 😋

Trött och lite irriterad gick jag sedan till bussen med god marginal. Åkte upp till toppen av stan och vandrade runt lite och letade middag. Till slut blev det en ny Wetherspoons. Det finns en indisk/nepalesisk restaurang i stan som ska vara bra, men det var över en timme till den skulle öppna, och så länge skulle jag inte kunna hålla ögonen öppna om jag skulle vänta. Blev en halvbra pizza med kyckling, lök och BBQ-sås, som jag lade till extra ananas på. Har inte ätit god mat sedan i Devon…eller frukosten i morse var god, men då var jag fortfarande mätt efter middagen igår, så jag var egentligen inte sugen. Och eftersom det här är ett sånt ställe där man ska beställa frukosten kvällen innan är det svårt att anpassa efter vad man är sugen på just den morgonen. Så redan i morse beställde jag pocherade ägg på toast till imorgon, och då kommer jag förmodligen vara jättehungrig. 🙄

Men nu tror jag att jag ska göra den här damen sällskap…och hoppas att det inte kommer in fler långbeningar av varken den flygande eller krypande typen – igår en gigantisk harkrank som vinglade runt hela rummet och skrämde mig så jag skrek när den landade på mig – och tidigare ikväll hittade jag en lika jättestor spindel i badrummet.

Lizzans Reseblogg

Inlägg från mina resor

Tag Archives: Trädgård

Blommor och bin

1 augusti 2023

Seg, segare, Lizzan

Ho ho ho, vilken dag!

Vilse i trädgården